Eller så kan man låta bli att tolka alla reglerna bokstavligt (stämningstexterna hävdar ju t.ex. att det tar flera år på akademi innan man får börja kasta besvärjelser, och det borde ju finnas flera anledningar till det), och även om man gör det är de enda människor som kan agera helt rationellt autistiska vuxna, och de tenderar så att säga att utgöra en minoritet av de styrande i ett samhälle (det där med sociala färdigheter, ni vet).
I verkligheten ser man som maktgrupp ofta till att källan till ens makt (i detta fall magisk kunskap) håller sig där den bör göra - dvs. hos en själv, och om någon regent tycker annorlunda finns det nog gott om folk som gärna ser sig själva ersätta regenten, något som blir avsevärt lättare med nämnda maktfaktor i ryggen. Detta leder också till att man är restriktiv med att lära ut kunskapen och initiera nya medlemmar, samt att man ser till att bekämpa eventuell konkurrens om den blir för märkbar - därav att fristående magiker håller sig på mattan.
Sedan kan ju folk i gemen (och framför allt kyrkan) också tycka att det här med manipulerandet av universums mystiska krafter är lite obehagligt, och oroliga människor är inget du vill ha som härskare.
Och att överdriven magi i mycket saknas i Eon kan nog bero på att Mundanas universum har en tendens att säga "Hälsa på -10 i Qadosh!" ifall man går för långt och har lite otur med tärningar - och det händer för eller senare t.o.m. för lätta slag...
Alltså; Eon fungerar visst för high fantasy, men kan kräva lite mer jobb, en något annorlunda inriktning eller lite mer trixande med magin (det finns ju bevisligen mer avancerad magi än vad människor behärskar) än D&D-fantasy, och tar man bara människors i regel mycket irrationella beteende i åtanke kan man förklara det mesta andra också.
(Är egentligen bara irriterad på folk som tjafsar för mycket om regler... ta det inte som något personligt)