Har ni någonsin dolt/tigit om ert rollspelande ?

[.113]

Kontext: Född 74, upptäckte rollspelen 84(?), började spela 86. Bott i Enköping nästan hela livet. Medelklassfamilj.

Jag har aldrig dolt rollspelandet, eller mina andra hobbies. Det har aldrig funnits ett behov vad jag upplevt, och skulle jag hamna i ett sammanhang där folk skulle kunna göra en grej av det så hade jag försökt lyfta fram det så fort som möjligt. Går folk inte igång på det så får jag försöka med veganism, nykterhet eller att jag inte dricker kaffe.

Alltså nu får det ändå vara nog, ta och drick en kopp kaffe genast!

 

[Conan]

Är detta möjligen en grej i svenska invandrar orter eller kring storstäderna för jag har iaf spelat med ett flertal utlänningar genom åren dock mestadels online så att det skulle finnas nått kulturellt tabu kring rollspel bland utom europeiska invandrare har jag inte upplevt kanske då möjligen att det är tabu runt orten killar där man ska va lite macho och kaxig .

i Sverige har jag iaf spelat med en serb , en turk , en arab , några asiater , en afrosvensk , en grek , en italienare , polacker

Handlar nog mer om en ”orten kultur” än att ser skulle vara särskilt tabubelagt i olika kulturer.

Med det sagt känns ju rollspel överlag som en ganska västlig företeelse.

 

[Feuflux]

Har aldrig nekat till att vara rollspelare på en direkt fråga, men har inte ställt mig på barrikader och skrikit ut att jag spelar rollspel heller. Nu är ju inte jag samma person som jag var för 20 år sedan, så vet inte om det är jag eller omgivningen det beror på, men upplever det som "mindre kontroversiellt" att säga att man är rollspelare. En större allmän medvetenhet om vad det är.

En klasskompis då för 20 år sedan hakade upp sig på att man var utklädd när man spelade bordrollspel (från nån amerikansk tv-serie gissar jag). "Nej, jag tar inte på mig en mantel med elementariska symboler och en spetsig hatt när jag låtsas vara magiker".

Sen hade vi ju rollspel.se en period. Det var ju lite annorlunda rollspel där. Du är hembiträde så är jag inbrottstjuv och så har vi sex på kökssoffan. Det har jag inte heller kört.

Sen kunde det ju vara så att man antingen inte säger att man spelar eller får lägga en halvtimme på att förklara att "jag låtsas alltså att jag är en muterad bäver (skratta inte) och så står det allt han kan på ett papper, färdigheter och siffror, och så rullar man en tärning när jag vill göra någonting" och man känner att fan, jag kunde framkallat samma ansiktsuttryck hos dem om jag sagt att gillade att smörja in mig med mjukost och läsa kalle anka-pocket i badkaret.

 

[krank]

Sen kunde det ju vara så att man antingen inte säger att man spelar eller får lägga en halvtimme på att förklara att "jag låtsas alltså att jag är en muterad bäver (skratta inte) och så står det allt han kan på ett papper, färdigheter och siffror, och så rullar man en tärning när jag vill göra någonting" och man känner att fan, jag kunde framkallat samma ansiktsuttryck hos dem om jag sagt att gillade att smörja in mig med mjukost och läsa kalle anka-pocket i badkaret.

Hahaha, det är ju det bästa. Vad är det ens för poäng med att ha en hobby om man inte kan ge folk det ansiktsuttrycket ibland? =)

EDIT: Det har hänt att jag medvetet skruvat till beskrivningen av något jag håller på med just enbart för att få den reaktionen.

 

[luddwig]

Det har hänt att jag utelämnat mitt rollspelande ur samtal när jag misstänkt att avslöjandet skulle kunna leda till tröttsamma utfrågningar men generellt tycker jag att rollspel är ett trevlig samtalsämne. Jag hade nog nästan haft råd med en pizza om jag fått en krona för varje gång jag förklarat att de rollspel jag spelar inte innefattar att vira in sig i lakan och springa runt i skogen med leksakssvärd (jag vet såklart att lajv egentligen är mycket mer sofistikerat än så).

 

[Mundo]

Jag utelämnar det i typ alla arbetsintervjuer jag har varit på, när de frågar vad jag tycker om att göra på fritiden. Om jag någonsin var på en arbetsintervju för en arbetsplats där det var relevant kanske, men annars brukar det inte komma upp.

Om kollegor frågar mig vad jag gör på fritiden berättar jag gärna om det dock.