Hjälp mig hjälpa en blivande spelledare

[Stareater]

Äntligen har det hänt!!!!

Efter att ha spelar rollspel med min dotter i snart 10 år nämnde hon idag de magiska orden.

"Pappa, om du har tid i helgen får du gärna komma med lite tips på hur man blir en bra spelledare. Jag tänkte spelleda tjejgänget (i gymnasieklassen) när vi har håltimme på måndagar."

När glädjen lagt sig över att jag fostrat en blivande spelledare som kan sprida rollspelsverkets gospel vidare så började tankarna att snurra. Vad borde jag egentligen säga. Jag är ingen pedagog och kan inte lära ut.

Hon har spelat rollspel länge, testat många olika rollspel, trad, spelledarlöst, osr, m.m. så det mest uppenbara kan jag nog skippa.

Jag känner min dotter, hon kommer inte vilja höra rollspelsteori, föreläsningar om olika spelstilar eller anekdoter om vad jag genom åren lärt mig.

Det hon vill ha är en kort punktad lista med praktiska råd. Vilka tre korta råd borde jag ge henne?

 

[EvilSpook]

Inte tre, men några…

- Kolla med jämna mellanrum om alla verkar har roligt
- Kolla att alla får vara med, att alla är delaktiga.
- Ställ inte för höga krav på dig själv. Det mesta fungerar och är roligt.
- Ge inte upp om nåt inte funkar. Prata om det i gruppen och prova igen. Gör mer förändringar och prova igen. Lär av andra och prova igen.
- Gör enkla ”äventyr” först och testa sen efter hand att göra dem längre och mer komplexa.
- Det är inte så noga med regler Slå en tärning eller bestäm nåt om det är nåt man inte gillar eller har lärt sig.
-Prata med spelarna efter spelmötet. Fråga vad de gillade mest och om de har några tips till nästa gång?


//EvilSpook

 

[Anthrox]

Prata snabbare när det händer spännande saker.
Var uppmärksam på vilka som pratar mycket och ställ direkta frågor till de som inte gör det, så de får komma till tals.
Överbeskriv inte saker, utan berätta kort och ytligt tills spelarna själva efterfrågar mer information eller undersöker något.
Fråga efter varje spelmöte vart folk vill dra sina karaktärer och ifall det finns någon scen de önskar ha inom en snar framtid.
Fråga under karaktärsskapandet vilka scener som skulle utmärka varje karaktär, där de skulle skina som mest.

 

[Rangertheman]

Jag kan fråga min ungdom imorgon om han har några tips till en nästan jämnårig, blivande SL.

Två korta tips från mig: planera inte för mycket och låt rollpersonerna stå i centrum.

 

[Gamiel]

Om någon av spelarna är nybörjare och inte vet vad hen ska göra vid vist tillfälle så ge 2-3 förslag om vad de kan göra. Detta brukar få folk ur sina låsningar, men var tydlig med att det är förslag och de kan även göra något annat.

 

[Celledor]

Börja bara utan att försöka på att hålla på med olika röster, förbereda massa eller ha komplexa planer eller annat. Börja enkelt och kör på, improvisera och var inte rädd att stanna upp för att tänka, kolla upp och planera lite kort. Alla är nybörjare och man lär sig snabbt vad som funkar för en och gruppen.

 

[Rymdhamster]

1) Ha en lista med massa namn för spelarna frågar vad en person heter som man inte tyckte var viktig nog för ett namn.

2) Det är okej att ställa ledande frågor.

3) Hur noggrant du än beskriver något kommer en minst en spelare missförstå, Det är okej. Var beredd på det, och ta det med ro och förklara situationen igen (på ett annat sätt).

4) Heja på spelarna. Det betyder inte att du måste "vara snäll" mot dem och alltid låta dem lyckas. Men det är roligt när spelarna lyckas oväntade saker och det är tråkigt när de misslyckas.

5) Uppmuntra kreativa idéer. Du måste inte låta dem lyckas, men säg när du tycker saker är roliga eller coola även om du säger att du inte är beredd att gå med på det just nu.

5) Det är inte "SL+grupp". Ni är allihopa "en grupp", som spelar tillsammans. Lyssna på varandra. Diskutera saker. Se om ni kan hitta kompromisser som alla är mer eller mindre okej med. (Jag partar inte om plotten i potentiella pågående äventyr, men saker som regeltolkningar, typ av äventyr som spelas, mängd belöningar, etc...).

6) Var öppen med hur du tänker när du bestämmer olika saker. Om du inte vill ha diskussionen "under spelet" säg åt spelarna att du gärna diskuterar det efter spelet.

7) Även en SL kan göra fel, eller ha fel. Det är okej. Om allt på något mirkulöst sätt löste sig till slut, så håll tyst och le lite mystiskt som om allt var planerat. Om saker går åt skogen, erkänn att du gjorde fel och diskutera fram en lösning med spelarna.

8) Blanda inte ihop "spelares otur med tärningarna" eller "galna tokigheter från spelarna som ledde till fullt förutsägbara resultat" med punkt nr 7. Men kom också ihåg punkt no 3.

9) Ibland har spelarna roligare och bättre idéer än SL. Det är helt okej att bestämma att spelarna hade rätt och dina anteckningar har fel.

 

[krank]

• Det är okej att ta en paus om man behöver fundera lite. Om spelarna t.ex. gör något oväntat och man inte vet hur man ska reagera så ta fem minuter och fundera. Det måste inte gå så himla fort jämt.
• Det är okej att spola tillbaka och backa bandet (ja, jag vet att "spola" och "band" är pre-2000-fenomen) om man inte tycker det blir bra. Om man t.ex. missuppfattar varandra eller så. Så länge alla är överens om att backa bandet är det bara att göra.
• Prata med spelarna mellan gångerna ni spelar, om vad de gillar, vad de vill se mer av, vad de tycker funkar dåligt. Vill de ha mer strid och slåss? Mer intriger? Mysterier? Relationer? Långa scener där man bara beskriver vad man sitter och äter?

Annars är ju det mesta så himla individuellt och beroende på spelstil, hur mycket förberedelser man är bekväm med osv osv…

Liksom, för nån som mig vore ju "kör bara, planera inte så mycket, improvisera!" döden, för det är typ det svåraste jag vet och ger mig mest ångest. Det är när jag har ordentlig planering jag kan känna mig lugn och trygg. Men jag vet att andra är motsatta, känner sig trängda av tanken på mycket planering osv.

 

[God45]

1: Börja med en dungeon.

2: Förbered bara Dungeonen, den närmsta lilla byn där karaktärerna kan handla och en minimal vildmark.

3: Döda de svaga!

 

[Rickard]

1. Ha ett glas vatten vid dig. Du behöver det för din strupe men också för att kunna få extra betänketid.
2. Spelarna kommer att tycka det är kul oavsett vad du gör, så känn ingen press.
3. Testa spela med pappa först.
4. Namnlistor är jättebra.

 

[luddwig]

1. Var tydlig med spelets grundförutsättningar. Säg till exempel om du har tänkt att stilen ska vara mer som Alien, Harry Potter eller Pretty Woman.
2. Förbered användbara bitar av spelvärlden - till exempel platser, personer och incidenter - men inte händelseförlopp.
3. När det inte finns ett givet svar, låt tärningen avgöra.

 

[God45]

Vad ska hon spelleda föresten?

 

[Rickard]

Färgkoda dina tärningar, så att du kan säga "Slå den blå tärningen" istället för "Slå 1T8".

 

[Christoffer]

- Du underhåller inte spelbordet, ni underhåller varandra tillsammans.
- Känna dina SLPs, de är dina rollpersoner, spela dem precis som du tänker att de vill agera.
- Följ reglerna som ni alla är överens om och ha kul!

 

[Rickard]

- Kolla att alla får vara med, att alla är delaktiga.

En sak jag har fått med mig som fotbollstränare. "Ge varje spelare beröm minst en gång".

Jag har lagt till mig tendensen att den som ser mest uttråkad ut (eller minst att göra) är den jag aktiverar med ny information.

---

Var vardaglig i ditt berättande. Det du tycker är vardagligt (och tråkigt) är unikt för de andra deltagarna. Försök inte för mycket med att slänga in fantastiska saker.

Använd fabeldjur när du behöver improvisera fram karaktärsdrag. Tänk "uggla", "räv" och "björn".

Ha penna och papper och anteckna när det är saker spelarna eller du hittar på. Vem agerade som en uggla? Vad är spelarnas plan?

Det är helt OK att erkänna när man inte har något förberett för vad spelarna kan hitta på eller inte vet vad man ska göra. Fråga då spelarna. Ni spelar tillsammans.

 

[FlamingoFred]

Gud, vad kul. Heja din dotter!

1) Basera äventyrarna i stad, by eller plats som de kan återkomma till och hitta sina stamhak. De kan lära känna personer och platser där. Det ger en härlig känsla av igenkännande och ger alla en bra grund att bygga intriger och äventyr på.
2) Spela med spelarna, inte emot spelarna. Spelgruppen är huvudrollsinnehavarna (inte din jättecoola slp) och de kommer garanterat att sätta både käppar och grus i dina fint planerade äventyr. Låt dem göra det. Rulla med dem och se vart det leder.
3) Våga improvisera! Se punt 2.

Och titta på den här kanske:

Lycka till!

 

[EvilSpook]

Använd fabeldjur när du behöver improvisera fram karaktärsdrag. Tänk "uggla", "räv" och "björn".

Jag läste det som att man skulle improvisera fram själva fabeldjuren.
Det hade ju varit awesome med ett fabelmonster baserat på de här:




//EvilSpook

 

[adrian_of_arcane_lore]

- Ignorera alla typer av tips som gör att du känner krav, press, förväntningar eller prestationsångest

- Man lär sig genom att göra, det går inte att vara "tillräckligt förberedd"

- Kör på och fokusera på vad som känns roligt, det största steget att ta för en spelledare är att göra det första gången, sedan kommer det rulla på av sig självt

- Ta pauser om ni behöver, se till att äta och dricka

- Ha kul!