WRNU Hjälp mig med min jubileumsbokartikel om DanCon

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,921
Location
Stockholm
Tjo!

Min (jätteförsenade) artikel om DanCon till jubileumsboken har gått i stå.

Skulle alla ni som varit på något DanCon vilja skriva om något ni tyckt varit kul med konventet?

Jag tänker att det kan hjälpa mig att hitta en annan infallsvinkel.

Tack på förhand!
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,997
Location
Rissne
Dancon är ju mitt favoritkonvent av en massa skäl, men jag har lite svårt att komma på liksom specifika händelser jag minns. Så här är en osorterad lista med positiva vibes:
  • Bland de bästa diskussioner jag haft om rollspel, har jag haft i hallen, sittandes eller ståendes i trappan upp till övervåningen. Medan andra suttit och gjort onödiga saker som spela spel ( :)) i alla de andra rummen.
  • Att sitta och äntligen få hålla lite låda om Luna City Blues tyckte jag var fantastiskt kul, en klar höjdpunkt.
  • Jag minns DanConet där jag gick runt och fotade forumiter som sedan photoshoppades och stoppades in i Null State. Nu kommer just det spelet nog inte ges ut igen innan jag fixat ny illustratör, men jag minns hur trevliga och generösa alla var.
  • Överlag tycker jag att stämningen på forumet blev bättre när Dancon blev en grej. Eller så var det bara jag. Den hemtama och trevliga atmosfären och att alla – även de man grälar som mest med på interwebs – är så himla fina människor IRL tror jag gjort mycket för att bygga community. Jag träffade ju en del av er IRL på GothCon innan dess, och ni var trevliga där också – men det är något med den mer begränsade Danconmiljön som funkar extra bra tror jag.
 
Last edited:

Arrikir

Venator
Joined
14 Jan 2019
Messages
693
Location
Uppsala
DanCon (16?) var mitt första konvent, och det jag tyckte bäst om var att prata alla trevliga formuiter och den avslappnade stämningen.
Stämningen och formatet var verkligen positiva saker för mig som annars har tyckt att Konvent verkar så stora och stressiga.
 

Ackerfors

Alas, your rapids!
Joined
21 Jan 2001
Messages
7,468
Liksom krank har jag lite svårt att ta ett minne, men jag säger så här: jag var väl runt 18-19 år när jag åkte på mitt första Dancon, det var samåkte med @Rickard i hans husbil och frös nästan tårna av mig för det var snö och jag hade ett par gröna Converse som inte alls var anpassade för snökaoset i Stockholmstrakten. Det var inte första gången jag träffade er, men det var en så familjär stämning att det kändes som att komma hem. Kanske spelade jag något, kanske inte, det var inte så viktigt egentligen. Sedan dess har jag åkt på ett gäng till och även om det inte är som en tidsficka har det alltid känts likadant att kliva in genom dörren, ställa skorna bland alla andra i tamburen och se alla bekanta och nya ansikten som verkar glada att se en, om än inte sällan upptagna i någon omgång av något spel. Även om jag inte alltid har kommit iväg och även om min stundtals nervösa läggning givit mig gråa hår över prioriteringslistan och eventuella behov för planering, så har jag alltid velat åka. Senast körde jag direkt efter lördagsjobb, kom fram vid femsnåret och kastades in i en omgång Vindsjäl som om det var det naturligaste i världen. Det är en fantastisk sak att du öppnat upp ditt hem för en bunt nördar och allt, vad jag vet, bara funkat, tack vare din tillit. För mig som inte älskar större konvent har Dancon varit alldeles fantastiskt.
 

Rymdhamster

ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
Joined
11 Oct 2009
Messages
12,469
Location
Ludvika
En av mina favoritbitar med Dancon har varit att spela helt nya typer av rollspel jag aldrig hade spelat "på egen hand", med folk som visste hur de skulle spelas. Antingen med spelskaparen själv (Nullstate, SakVal, Outpost), eller med folk som helt enkelt var rätt erfarna med det (Apocalypse World, Dungeon World).

Det har gett mig helt nya perspektiv på vad rollspel kan vara, och tekniker jag kunnat införa för att förbättra mitt reguljära spelande.

Även gästpratarna har varit jäkligt intressant och höra om deras erfarenheter.

Sen det här med att det inte behöver vara så jäkla komplicerat. Har man en lokal och en kaffekokare så löser sig det mesta annat.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,495
Mina toppar har nog varit:
  • Träffa folk på forumet och kunna snacka om sådant som man ofta inte riktigt kan djupa i i text. Ochbara få ansijten på folk. Banalt men ändå verkningsfullt.
  • Prova nya spel med nya människor som kan leda in en i det. Apocalypse World med @Nässe/ Blades in the Dark med @Pilzefrau. Superkul och utvecklande.
Sen är ju Dancon också lite av en mötesplats och ett ställe att nätverka på. Tror ingen åker dit för det men det kommer ju på köpet och är ganska kul det med.
 

Pilzefrau

hon/henne
Joined
12 Sep 2005
Messages
2,095
Location
Göteborg
Jag är en av (vad jag vet) väldigt få som tagit Dantes erbjudande om att sova över. Den möjligheten uppskattar jag väldigt mycket att den funnits!

Inte för att sova var höjdpunkten med konventet alltså. Jag har spelat flera bra spelpass och det har varit jättekul att få träffa forumiter, få ett ansikte på folk, känna lite forum-gemenskap. Men det var roligare att säga något som ingen redan sagt :)

Och just det, det var ett DanCon som jag först spelade med 2097 (som tyvärr lämnat forumet). Förutom att spelpasset i sig var riktigt bra så har vi liksom blivit brevvänner och jag räknar henne idag bland mina närmaste vänner. För det kommer jag alltid minnas DanCon med värme!
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,607
Location
Fallen Umber
Jag har alltid haft väldigt roligt på DanCon. Några höjdpunkter, mer eller mindre återkommande: prata layout med Dante och bläddra i spel ur samlingen som jag bara hört talas om, få höra om nya heta spel från chrull, testa rollspel jag inte brukar spela med folk jag inte brukar spela med (nya Haragada i ett av få externa speltest för många år sedan nu, ItO och någon He-Man-baserad dungeon som några av mina första kontakter med OSR, Black Sword Hack häromsistens), åren med D&D Miniatures-turneringarna, inbjudna gäster som Simon Stålenhag och Johan Egerkrans som jag annars aldrig skulle prata med, och forumfolk jag annars som mest bara träffar på konvent med flera års mellanrum. Det är alltid bara så roligt att komma till Dantes trevliga lilla villa, med gamla trägolv, bokhyllor från golv till tak, och så havet av skor innanför dörren. Man känner sig välkommen. Och hemma.
 
Top