Nekromanti Hjälp!!! Mina spelare är ärthjärnor!!!

[DragonLord]

Mina spelare är normalt väldigt svårmotiverade men idag har de slagit ett nytt rekord. I äventyret i fråga skulle de följa med på en expedition till outforskade nordanländerna(som gästade rollspel.nus julkalender för ett tag sen). Denna expedition anordnades av en kung i västra Trudvang, och de hade tänkt sig att delta. De kommer fram till slottets portar och sedan utspelar sig denna konversation mellan rp och vakterna:

Vakt: Vilka är ni och vad är ert ärende?
RP1: Gissa tre gånger. (Denna rp är en alvisk Utvald som man tror borde ha lite vett i skallen...)
Vakt: Än en gång, vilka är ni och vad är ert ärende?
RP2: Vi ska träffa honom. (Denna rollperson är en vargman(en ras från DoD '91...tror jag) med 13 i INT. Även det en person som borde kunna uppge sin identitet och sitt ärende...trodde jag iaf...)
Vakt: Vem menar ni?
RP2: Killen med mörkt hår, bruna ögon och grå glasögon. (Detta tar väl priset. Särskilt eftersom glasögon inte fanns på den tiden och även om de gjorde det så var de för f-n inte grå(!). Och sen har vi ju det att denna vän inte existerar. Mina spelare visste till på köpet vad de skulle säga för att komma in. Detta var något så simpelt som "Vi är här för att delta i expeditionen". 8 ord. Kanske lite för svårt för mina spelare...)Efter att jag informerat spelarna om att glasögon inte existerar i rps värld så står kommentaren ändå kvar(fast utan glasögon).
Vakt: Har din vän möjligen ett namn...?
RP2: Han är blond.(Helt plötsligt har den icke existerande vännen bytt hårfärg.)
Så här förtsätter samtalet till alven får för sig att använda sin förmåga Kattsprång för att hoppa över muren och sedan tillbaka till utsidan. När soldaterna på muren fått sina bågar redo så skjuter de den förbannade idioten. Sedan så avslutar jag spelmötet eftersom det ganska klart inte står rätt till ibland mina spelares små grå.

HJÄLP MIG!!!!! MINA SPELARE ÄR IDIOTER.

Någon som har ett förslag på hur jag kan få ordning på dem?

Mina spelare: Frankenstein /images/icons/frank.gif och Clownen Beppo/images/icons/clown.gif

Den evige, men något irriterade DragonLord

 

[Krille]

"Någon som har ett förslag på hur jag kan få ordning på dem?"

Behandla dem som idioter. Sparka ut dem. Hiva dem i vallgraven. Konstatera att de är farliga galningar och spärra in dem på mentalsjukhus. Låt dem drabbas av ohemult krånglig byråkrati. Skicka skattmasen efter dem. Låt dem helt enkelt få vad de förtjänar.

 

[Silke]

Kan inte mer än instämma...

 

[Caen Ka-sun-dor]

Problemet är att...

..om man gör så mot alla dumma spelare så skulle dom till slut utrotas. Därför måste man se till att man gör så mot deras rollpersoner i stället!/images/icons/smile.gif

 

[Man Mountainman]

Re: Problemet är att...

om man gör så mot alla dumma spelare så skulle dom till slut utrotas.

Och det är ett problem?

 

[Caen Ka-sun-dor]

Re: Problemet är att...

Ja det är ju ett problem. Då skulle många spelargrupper bli helt utarmade på spelare. Dumma spelare är faktiskt ganska vanliga.............

 

[userfriendly]

Re: Problemet är att...

»Ja det är ju ett problem. Då skulle många spelargrupper bli
helt utarmade på spelare. Dumma spelare är faktiskt ganska
vanliga...«

Kasta inte ut spelarna, kasta ut deras kataktärer! När folket
är dryga mot vakterna: släpp inte in dem i staden! När någon
hoppar över muren: stjut ihjäl honom ...

 

[Feuflux]

Har dina spelare alltid varit ärthjärnor? Eller hade de bara en dålig dag? Är du helt säker på att det är dessa personer du vill spela med? Kan du inte dumpa dom om dom nu bara vill fåna sig, och joina ett annat spelgäng?

En gång i mellanstadiet (typ 10 år sedan) försökte jag spela med ett par förstagångslirare som möjligtvis kan placeras i samma kategori som dina spelare. Vi spelade bara en gång. Jag hade ingen lust att vara SL hos en grupp som var lika inspirerande som en golvmopp.

Känns väldigt svårt att ge dig några tips när jag varken känner dig eller din spelgrupp. Om du tror att de kan skärpa sig om du bara påtalar för dom att har man INT 13 så får man spela efter det osv. så lycka till. Om de alltid (eller ofta) gör som du skriver om tycker jag ni ska lägga av eftersom det uppenbarligen bara skapar irritation hos dig och ingen spelglädje!

 

[Caen Ka-sun-dor]

Re: Problemet är att...

Precis!!!

 

[Rickard]

Spela Toons, istället för DoD, med dem [NT]

<CENTER>

</CENTER>

/[color:448800]Han</font color=448800> som skrev [NT] (No Text)

 

[Blippe]

Det finns flera lösningar på detta:

Låt någon annan vara spelledare för några gånger i rad, de kommer ju ändå klara av det SÅÅÅÅÅ mycket bättre än du (tror de ja)!

strunta i små möten som är onödiga, som till exempel möten med stadsvakten som bara är några sekunder där inget egentligen sägs och som är bortglömda senare.

skit i att ha något iordning och avsäg dig spelledar rollen för några veckor framöver "eftersom du kommit in i en svacka, och inte vet exakt hur kampanjen ska fortsätta, och du har inga idéer som du skulle vilja fortsätta med". Efter en lång paus kan de till och med vara glada över chansen att spela "jakten på farfars långkalsonger"

ha ett assbra one night stand, (ett äventyr med förbereda figurer i en annan konvektion än den du spelar i där hela äventyret går ut på att djävlas med varandra, prova runans förra nummer där ett n2 äventyr utspelar sig på ett rymdskepp med bara spelarna, jag tror den var ganska rejäl)

-För övrigt så anser jag att Rollspelssmedjan borde uppdateras!!!

 

[Legioth]

Det du skall fråga dig är varför de är så omotiverade.

Är det för att de inte förstår bättre? Är det för att bråka/vara rolig? Kan det vara så att de inte är inspirerade av dina äventyr? Finns det ytterligare någon orsak, (t.ex. blev vårt spelande lite oinspirerat efter att vi spela ca 4 ggr i veckan i ca en månad).

Nästa åtgärd är att fixa problemet.

En gång skulle en ny typ börja i vår spelgrupp. Han gjorde en riktig slaktarmaskin, då de andra rollspelade satt han bara med huvudet på bordet och såg passiv ut. Sedan efter en liten strid som vi upplevt sade han sade han att han slaktade motståndarnas kroppar. Och fortsatte passiviteten. Det var hans första och sista spelmöte...
Sensmoralen av det är dels att alla inte är födda till rollspelare, det andra är att olika personer vill få ut olika saker av spelet, vissa vill ha blodiga strider medan andra satsar mera på att utveckla karaktärer o.dyl.

En sak som kan hjälpa är att helt enkelt upplysa spelarna om hur dåligt de har uppfört sig och vad du förväntar dig av dem i fortsättningen.

Ytterlgare ett tips som kan hjälpa är att försöka få mågon av ärthjärnorna att vara spelledare, då kanske de märker hur det känns då ingen annan försöker vara seriös.


Det var det jag hade att komma med, och om någon tycker att det är rörigt kan jag skylla på att jag skrivit hissa-prov idag... (något måste man ju skylla på)

 

[Shaggy]

Jag tycker mig känna igen situationen från mina tidigaste rollspelsår.

Det är troligt att du har stor del av skulden till situationen. Börja med att fundera lite över ditt sätt att leda spelet. En SL som inte klarar av att hålla tempot uppe leder lätt till att spelarna tappar inspirationen och att spelet spårar ur. Det svåraste och absolut viktigaste för en SL att lära sig är att hålla sig ifrån detaljerna. Dra ner på realismen om så krävs. Strunta i att rollpersonerna behöver äta. Det kan de antas ta hand om utan att det behöver spelas.

Strunta i konversationen med vakten om den inte är viktig för handlingen i äventyret. Berätta kortfattat om den istället. Det finns inget tråkigare än att spela ännu en rutinsituation för femtielfte gången. Tillåt inte dödtid för att slå upp saker i reglerna. Om du inte kan den aktuella regeln (och den inte råkar finnas framför näsan på dig) så gör du en rimlighetsbedömning, går vidare och lär dig regeln till nästa spelmöte.

Förutom att fundera igenom det ber du dina spelare att under några dagar försöka tänka igenom vad de egentligen vill ha ut av att spela rollspel. Därefter samlas ni och diskuterar det ordentligt. Tala om för dem precis vad du tycker. Utgå inte från att allt är deras fel utan fråga dem vad de tycker att du gör fel och vad du kan göra bättre. Om inget av det hjälper återstår nog bara att se sig om efter en ny spelgrupp.

Att byta spelledare kan möjligen vara en alternativ lösning om ovanstående inte hjälper. Krilles lösning, att försöka spela sig ur det, tror jag däremot inte mycket på. Det förvärrar bara situationen. Jag tycker att det låter ganska uppenbart att spelarna är uttråkade. Det enda sättet att hantera det är utanför spelet.

 

[Count]

Hm.. du har ett litet problem..

Men det är dock ingen som inte kan lösas!

Skit i dina extremt dumma spelare och försök istället att hitta några andra, om du bor i någon större stad kan man ju alltid gå med en rollspelsförening och sedan börja spela med lite mer seriösa spelare.


Förresten så tror jag nog inte att spelarna är dumma untan bara totalt ointresserade av att spela, de verkar inte ha någon direkt inlevelse när de spelar vilket kan få katastrofala mistag.

 

[Ares]

Jag förstår hur du känner dig!

Jag förstår... min brorsa körde med mig som spelledare. Han började i ett vakttorn vid en vaktavbytning (det var en annan vakt som skulle byta av honom) sen gick han till närmaste stad i. Det var en stad med ett torn i mitten där han skulle gå först upp i tornet sen längst ner. Han gick upp gjorde det han skulle (stå & gol på när lands guvenören blev bortförd). Sen gick han ut och tillbaka till vakttornet. Sen pendlade han mellan vakttornet och staden.
/images/icons/wink.gif
I know how you felt!

 

[Muggas]

Precis!! Håller med Krille.

Låt deras RP få lida konsekvenserna av sitt handlande i spelvärlden. Antingen börjar de sedan spela mer seriöst, eller så blir det inget mer spel...(kanske lika bra, med spelare som beter sig så...)

M