"5. woodstock 69, var det röj då lr?"
Mer kärlek och samförstånd. Ungdomarna ville visa "the man" att det gick att leva fridfullt, pragmatiskt och jordbundet. Att man kunde dela på en trevlig upplevelse med en massa likasinnade istället för att vara småsint, girig och lönsam på andras bekostnad, så som var fallet i den våldsamma, kapitalistiska vuxenvärlden.
Det var mycket fri kärlek och droganvändning på området, alla känner väl till att man varnade för den bruna syran (="The brown acid is bad! Don't take the brown acid!" som hade orsakat många snedtändningar under dagarna. (Det fanns särskilda "syratält" dit man kunde gå och bli omhändertagen om man hade en besvärlig upplevelse)
Men visst var det röj. När det började regna så delades folkmassan i två läger; dels de som höll ihop och värmde varandra, och dels de som bara tokröjde i leran.
Kända artister som spelade på festivalen:
Jefferson Airplane, Janis Joplin, The Band, Santana, Ravi Shankar, The Who, Grateful Dead, och Crosby, Stills & Nash m.m, men festivalens höjdpunkt måste nog ändå ha varit Jimi Hendrix. Särskilt när han lirade nationalsången, vilket skulle gjöra många tightstjärtade överklassjänkare upprörda efteråt. Bra jobbat, Jimpan!
/Rising
som skulle vilja åka omkring i en kärleksvan med en massa sköna bohemer och ha det mysigt.
