Det är kul att skratta. Det är kul med humor. Det är kul att spela rollspel.
Trotts detta så har alla konventsäventyr jag spelat med det uttalade humor vart i princip dödfödda och lett till en extremt meningslöst pass för mig och min förening (det finns såklart undantag, ett av dem är Svenil äventyret Bli Tuff eller Rappa på Svenska.).
Min upplevelse av humor som funkat i rollspel har vart ungefär så här:
1. Humorn uppstår i diskrepansen mellan roll och spelare. Tex om rollpersonerna behandlar en situation som deras spelare tycker är extremt dråplig som om den var på dödligt allvar. Eller att en spelare som vet om att det finns en fälla ändå triggar den och låter rollpersonen (som inte fattade det) vara extremt förvånad.
2. Humorn kommer från att en spelare eller gruppen gör "sin grej" tex har vi en spelare som gillar att spela maktgalna rollpersoner vars hybris leder till katastrof, personliga misslyckanden och farsartade situationer. Det är alltid kul, för han gör det väldigt bra men det har ju inte så mycket med spelet eller äventyret att göra.
3. någon säger nått kul - har egentligen inget med rollspel att göra utan hade vart lika kul över en öl eller så.
Hur känner ni för det här med humor och finns det några bra indietekniker som jag inte känner till?
Hur går det till att skriva ett roligt äventyr som är kul på samma sett som en komedi är kul?
Trotts detta så har alla konventsäventyr jag spelat med det uttalade humor vart i princip dödfödda och lett till en extremt meningslöst pass för mig och min förening (det finns såklart undantag, ett av dem är Svenil äventyret Bli Tuff eller Rappa på Svenska.).
Min upplevelse av humor som funkat i rollspel har vart ungefär så här:
1. Humorn uppstår i diskrepansen mellan roll och spelare. Tex om rollpersonerna behandlar en situation som deras spelare tycker är extremt dråplig som om den var på dödligt allvar. Eller att en spelare som vet om att det finns en fälla ändå triggar den och låter rollpersonen (som inte fattade det) vara extremt förvånad.
2. Humorn kommer från att en spelare eller gruppen gör "sin grej" tex har vi en spelare som gillar att spela maktgalna rollpersoner vars hybris leder till katastrof, personliga misslyckanden och farsartade situationer. Det är alltid kul, för han gör det väldigt bra men det har ju inte så mycket med spelet eller äventyret att göra.
3. någon säger nått kul - har egentligen inget med rollspel att göra utan hade vart lika kul över en öl eller så.
Hur känner ni för det här med humor och finns det några bra indietekniker som jag inte känner till?
Hur går det till att skriva ett roligt äventyr som är kul på samma sett som en komedi är kul?