Kanske är det bara så att man vanligen inte tjänar på att ha jättebra visualiseringsförmåga som rollspelare? Att det till och med kan vara en negativ grej som leder till förvirring och konflikter när den egna bilden inte överstämmer med övriga bordets?Men om man inte kan träna upp det med typ 30 års rollspelande så vetefan vad som skulle kunna göra det
Ni ser en ring på golvet…
För mig är det ju själva orsaken till att jag fortfarande ägnar mig åt rollspel, så jag har svårt att ta till mig det perspektivet. Men som sagt, jag tycker fortfarande att detta är superfascinerande och menar inte på något sätt att min hjärna är bättre på rollspel bara för att jag har s.k hyperfantasi.
Ska dock tilläggas att även för oss med väldigt god fantasi så är "en ravin" lite för bristfälligt för att skapa en koherent bild i huvudet. Jag tycker f.ö precis det motsatta; att inte se allt i bilder, hur kan man ens tänka då?
Typ alla rollspelare jag har pratat med (i Sverige) känner till den här storyn... Men var kommer den från egentligen? Är det svenska DoD? Äldre än det?
Okej, låt oss säga "En stor ravin, tänk typ Grand Canyon". Funkar säkert utmärkt för visualiseringsförmågan, men väldigt torftigt på språklig elegans.
Jag har jobbat med CAD-konstruktion i typ 15 år. Jag sitter hela dagarna och vrider och vänder på saker i huvudet. Samt att jag undervisar i form- och lägestoleranser, som innebär väldigt mycket operationer i stil med "Lägg ett perfekt plan så att det stöter emot de högsta punkterna på ytan A, sedan blås upp en perfekt cylinder, låst till vinkelräthet mot A, tills den slår emot kanterna på hålet B. Bygg därefter ett till plan, parallellt med B, som kolliderar med ytan C, och mät ut två parallella plan, 0,3 mm från varandra, vinklade 45 grader mot C och löpandes genom B. Centrumplanet mellan de två toleranssatta ytorna måste befinna sig inom dessa två plan.". Det här är sådant jag sitter med hela dagarna i arbetslivet, och har gjort det i ett och ett halvt decennium. Jag ser fortfarande inte bilder i huvudet.
Just den texten skapar inte några bilder för mig heller ha ha.
Försöker googla referensen som jag tror jag känner igen men det nappar inte...
Jag är helt oförmögen att avgöra det utan att faktiskt sätta upp gardinerna. Det trots att jag jobbat med färg och form i 10+ år.
Det här fascinerar mig jättemycket. Framför allt, tror jag, eftersom jag tappade bort mig efter ungefär halva beskrivningen och därmed inte kunde föreställa mig det där alls.
Något äventyrsspel-rollspel, tror jag. Kanske? Jag vet inte. Men det är ett gammalt klassiskt illustrerande exempel om varför det är bra om SL är specifik. Jag minns inte hela exemplet, men det är typ "ni ser en ring på golvet" – "vi försöker plocka upp den" – "nej, alltså, det är någon som ritat en ring på golvet".
Okej, jag kunde inte låta bli att rita upp det lite snabbt. Det är en procedur för toleranssättning av centrumplanet på det avlånga hålet. Ritad geometri är perfekt, men poängen är att proceduren kan följas även om A, B och C inte har perfekt form (för det har de inte i verkligheten). Hjälper denna illustration?
Jag känner också till denna sedan länge. Vete tusan var den kommer ifrån. Den gick runt samtidigt som skämtet "Jag dyrkar låset".
Litegrann, men jag tror att det egentligen mest handlar om terminologi, att jag har svårt att koppla vad "plan" och "centrumplan" och "blås upp" och "toleranssättning" innebär i sammanhanget.
