Nekromanti Hur skulle du designa ett Feel Good spel/senario?

[w176]

Ångest, mörker, grimdark, dark and edgy, smärta, våld, mer ångest, lidande, svärta och lite mer ångest m.m. är ständigt trendig i rollspelshobbyn. Och jag är lika skyldig som alla andra. Jag älskar det.

Men ibland är det underbart att gå år andra hållet. Ett riktigt feel good spel. Ibland behöver man bara le och må skitbra. Med feel good spel menar jag spel som strävar efter att sätta spelarna i lugnt, glatt, positivt, fnissigt, lyckligt, eller varm rörd sinnesstämning.

Den här frågan är väldigt öppen. Tolka den hur ni vill Jag är nyfiken på hur olika personer tänker kring hur just dom skulle skriva ett feel good spel eller ett feel good senario.

Så. Hur skulle du göra?

 

[God45]

Disney & Dragons. Ett äventyr med Rapunzel som cleric, Aladdin som rouge och prins Philip som fighter. Hades och Jafar som skurkar.

 

[Cybot]

Att Angst är populärt är kanske för att det är enklare. Det krävs ju i princip bara att man ställer upp rätt sorts motstånd och atmosfär.

Men hur ställer man upp Feel Good scenarios? Skitsvårt tycker jag då Feel Good kräver så mycket finlir, framför allt så kräver det så mycket av spelarna då en superstor ingrediens i feelgood är en speciell typ av karaktärsutveckling.

T.ex. Det finns tre filmer som typ hela tiden hamnar på toplistorna över feelgoodfilmer. Ferris Buellers Day Off, Forrest Gump och Groundhog Day.
Alla hade lätt blivit komplett nattsvarta med en annan person i huvudrollen.

Andra feelgood scenarios är slice of life, och jag kan inte komma på hur man egentligen ska kunna STYRA ett slice of life scenario så att det blir feelgood..


Ett lättsamt adventure scenario skulle kanske funka, där man slänger in humoristiska medhjälpare/antagonister och belönar när protagonisterna gör crazy och roliga saker (ett Princess Bride scenario, eller kanske som Risings Pookafiktum)

Spoiler: kommentarer

Jag har hävdat vid tillfällen att 1408 är samma film som Groundhog day fast med en annan inställning hos huvudpersonen

 

[Cybot]

Fast, skulle man inte kunna köra romantisk sitcom scenario?


1. Man sätter upp grundscenariot med karaktärer osv för att sätta upp grundstenarna till en romantisk sitcom.
2. För att sätta lite spin på det hela så får man under scenariot spendera en markör (av vilka man har ett par stycken) för att föreslå någonting om en annans karaktär, ex. "Johannes karaktär är (hemligt) förälskad i Peters karaktär". Om det möts av bifall (skratt räknas automatiskt som bifall) så är det så.

 

[Krille]

Först skulle jag plocka fram Golden Sky Stories - Heartwarming roleplaying och visa det för mina spelare. Sedan skulle jag noggrant förklara vad det går ut på: man spelar magiska djur som kan ta människoform, i ett mysigt landsorts-Japan där magin och problemen är små och jordnära. Därefter skulle spelarna få hjälpa gamla gummor med för mycket att bära, små barn som är vilse, tonåringar som har ångest för att de ska flytta från stan, invandrare med språkproblem, hundraåriga rävflickor som är ensamma, arkitekter som gått in i väggen och flyttat ut på landet för att kunna slappna av, och andra problem som en sömnig japansk småstad har att erbjuda.

Därefter hade jag tvingat Max Raven att skriva klart Äventyrssommar. För det är ungefär samma sak, fast i en Enid Blyton-bok istället för en Miyazaki-film (och med mindre magi).

 

[Quasimodo]

"Fira med Ferris" som feelgood? Den skildrar en narcissists feberdrömmar om man har tur, annars en odräglig och rasistisk egoist och besserwisser. Den är nog bara feelgood om man är eller vill vara något av de två.

Spoiler: kommentarer

MODERERING:

Det är helt okej att fälla hårda omdömen om populärkultur, men inte att antyda att andra användare är rasistiska egoister. Betrakta det som en varning!

/tobias

 

[Quasimodo]

Men som förslag till feelgood-äventyr:
Gör en kärlekssaga. En av spelarna/SLP är sedan barnsben förälskad i den bortskämde prinsens soon-to-be gemål. Spelarna ska försöka hindra vigseln och få flickan att bli kär i spelaren/SLP:n.

Om det är strider så gör dem PG-rated, alltså ingen dör eller blöder. Om någon blir "dödad" så se till att de dyker upp igen, om så i slutscenen hurrandes när kärleksparet får varandra!

Skurkarna ska alla omvändas, förutom kanske prinsen eller prinsens farbror (contagonisten) som får något lämpligt straff -- typ får jobba i gruvan bland alla hyfsat lyckliga arbetare eller blir ivägsprungen av kentaurer (som våldtar dem, lex "Harris Potter").

Det ska finnas återseende av gamla vänner, kanske barndomsvänner som blivit fiender i vuxen ålder men återförenas eller en bror som dör i första scenen men dyker upp till slutstriden!

Det går nog att göra hur bra saker som helst. Nu blev jag sugen!

Edit: Självklart kan det vara en bortskämda prinsessa som ska gifta sig med ungdomskärleken.

 

[RasmusL]

Humor och utflippade bananbeskrivningar! Drakar & Bananer, Gnomes och The Shadows of the Trees (som egentligen inte är råhumor men kan vridas i den riktningen) har bjudit på helt fantastiska skrattfester.

Var larvig och knasig! Sea Dracula och Keep it Sunny ger utrymme för utflippade uppslag med minimala system som bygger på förväntningar och setting snarare än bananklasar.

Var kreativ utan motstånd och mål! A Thousand Years Under the Sun ger finfina och konfliktfria omgångar av tidsfördriv där vi kan skapa, förändra och vara gudar!

Spoiler: kommentarer

Om det inte var uppenbart att jag menade det så skulle jag alltså titta på spel som gjort detta bra, brutit ner dem till vad det är som ger upphov till "feel good" och låtit detta inspirerat något helt nytt och sjukt coolt.

 

[Krille]

Här är en insikt: problem är till för att lösas!

I Golden Sky Stories och de flesta Miyazaki-filmer är problemen externa. De tvingas på dig, men själv mår du rätt fint, faktiskt. Det är någon annan som har problem och tvingar dem på dig, och bästa sättet att bli av med dem är att lösa dem åt de andra som har problem.

Du kan ha interna problem också i feelgood, men även då kommer "problem är till för att lösas" in. Det är det som är skillnaden mellan feelgood med interna problem och dark/edgy/grimdark/angst/etc. I de senare är problemen sin egen raison d'être, i de förra är det lösningen som är poängen. Du kan vara en egoistisk skit, du kan ha skilsmässoproblem, orcherna kan ha våldtagit din katt, whatever. Grejen med feelgood är att du kommer över dem. Du växer och blir en bättre människa. Du lär dig medmänsklighet, du hittar tillbaka in i äktenskapet, din katt förlåter orcherna som löses från sin förbannelse och därmed kan du också förlåta dem (obs: du tar inte hämnd på dem). Kort sagt, om du har interna problem så är du inte bara protagonisten, du är din egen antagonist och poängen är att du ska sluta vara det.

Det får en intressant bieffekt: om man gör ett feelgood-rollspel och rollpersonerna har interna problem så är problemen av en av två typer:

• Antingen är de inte så stora att de gör spelet dark/edgy/grimdark/angst/whatever. De är små quirks som gör rollpersonen unik, men inte mer.
• Eller så är de stora skurk-problem som du ska bli av med, och när ståryn är slut så är de borta. Därmed försvinner också lite av poängen med rollpersonen, och det är typ bara att pensionera den.

Spoiler: kommentarer

Det här var en skitbra reflektion!

Punkt 3: Att lära dig att leva med de problem du har (som kan vara tillsynes omöjliga att överbrygga), se livet från den ljusa sidan. Gärna med hjälp - vänskap och kärlek är viktiga teman.

 

[Nils of Light]

Kanske en quest som inte kretsar kring liv och död. Scenario: Det är fest i byn! Skörden har gått bra och humöret är på topp! Maten förbereds och gycklargruppen är på väg. Men en av de äldre suckar och säger att när han var ung fick smaka de fantastiska mörkskogsbären som växer djupt inne i den uråldriga och mystiska mörkskogen. Uppdraget blir att gå in i skogen och hämta bären! Skogen behöver inte vara en farlig plats, den kan vara full av under och märkliga och fantastiskt vackra fenomen och varelser. Om sedan äventyrarna inte hittar bären... ja, festen blir ju av ändå

 

[Tony.Meijer]

Den här frågan är väldigt öppen. Tolka den hur ni vill Jag är nyfiken på hur olika personer tänker kring hur just dom skulle skriva ett feel good spel eller ett feel good senario.

Så. Hur skulle du göra?

Jag har gjort det, körde ett Adventure! scenario vars tema var komik.

I praktiken så var det långtgående skämt mestadels, huvudskurken var Rudolf Von Rottweiler (han hade en knack som gjorde att ingen kom ihåg hans efternamn ordentligt, så Von Terrier, Von Cockerspaniel, Von Tax och så vidare var hans ständiga följeslagare, till hans stora förtret), dom stötte på en skum Grevinna i Transylvanien (hon skrek så fort hon såg en spegel, var väldigt blek och drack bara blodapelsin-juice, med svarta parasol) och så vidare och så vidare.

Funkade rätt bra, det var knappt någon fighting (även om det var mycket bil-, häst- och flygjakter), rollpersonerna gled mest igenom Europa och stötte på knasiga original och komiska sammanträffanden. Spelarna skrattade en massa