Nekromanti Hur vanliga är hjältar i DnD4?

anth

Vetefan
Joined
24 Feb 2003
Messages
10,271
Location
Fjollträsk
Hur vanliga är hjältar i DnD4? D.v.s. hur stor del av befolkningen kan anses ha Character Classes? Eller om ni så vill: på 1000 personer - hur många är magiker, präster, tjuvar, krigare,...?

Jag vet att det i äldre versioner av DnD har funnits sådana tabeller. Något i stil med 1 på 50 är krigare, 1 på 100 är präst, 1 på 200 är magiker,...

Men jag har fått uppfattningen att i DnD4s "Points of Light" är Character Classes betydligt ovanligare - att rollpersonerna nästan är unika i världen.

Så, vad är er uppfattning - hur vanliga är de olika klasserna i världen?
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Jag tror inte att WotC ödslar tid på sådant längre för jag kan inte minnas att jag sett någon sådan information i någon av DM-böckerna jag har. Däremot verkar ju var och varannan NPC ha klass-liknande förmågor i äventyren, så ur det perspektivet känns det som att rollpersonerna inte är allt för unika.
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
4,015
Sorry, 4E har helt släppt idén/illusionen/idealet att reglerna simulerar världen ens lite grann.

I 4E är det bara spelarkaraktärerna som följer reglerna för spelarkaraktärer. INGA andra varelser i världen (allierade, fiender, monster, etc) använder de reglerna. Inte de konkurrerande äventyrsgängen. Inte de NPC-allierade ni slår er ihopa med. Inte ens din karaktärs mamma.

Men det innebär inte att du ska tänka "ok, så vårt party är unikt". Det är ju inte så att NPCs du möter reagerar otypiskt för att du är någonting speciellt.

Kunskapen (på metanivå) om vem som är PC och vem som är NPC är ju okänd i världen; precis på samma sätt en Solo eller Minion inte vet om detta.

Hela frågeställningen antyder ett simulationistiskt synsätt, något som 4E helt lämnat. Spelet hymlar inte med att spotlighten ligger hundra procent på spelarkaraktärerna. Övriga aktörer har bara precis så mycket regler som behövs för att klara minimal interaktion med hjältarna, och det finns ingen tillstymmelse att förklara hur de överlever och livnär sig på egen hand.

När hjältarna tittar bort eller lämnat rummet finns inget kvar. Då är allt tomt. Ointressant. Hitta på vad du vill, för reglerna bryr sig inte.

Detta gör D&D 4E till ett fundamentalt annorlunda spel än de flesta traditionella spel av gamla skolan som exempelvis 3E/d20.

Svaret på din fråga är således "det finns precis så många NPCer som kallas hjältar, tror sig vara utvalda, etc som passar storyn, kampanjen och spelledaren. Men dessa är fortfarande monster/companions etc och är inga fulla PCs, oavsett vad de säger och tror sig vara."

Zapp

PS. Om du - eller någon av dina spelare - händelsevis försöker något "smart" som att testa sina och andras förmågor för att avgöra om de är PCs eller NPCs har reglerna inget svar att hjälpa dig med.

Precis som tanken på att peta på orchersoldaterna för att avgöra vilka som är minions (med 1 hp) och vilka som är "rejäla" monster är själva tanken (ur synvinkeln från 4E's filosofi) absurd. Det är ju först i kontakt med spelarkaraktärerna orcherna får liv, värden och mekanik och det är först när de träffas av spelarnas kewl powerz som det i världen avgörs vilka som är minions och vilka som är regulars - oavsett hur länge spelledaren vetat detta.

Själva idén är inkompatibel med tänket i 4E. Det finns inget bättre svar eller råd än "Tänk inte så. Eller byt spel".
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,291
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
I 4E är det bara spelarkaraktärerna som följer reglerna för spelarkaraktärer. INGA andra varelser i världen (allierade, fiender, monster, etc) använder de reglerna.
Nja, inte helt sant. DMG hävdar att extremt signifikanta slp:er kan byggas med rollpersonsreglerna. (Dock bör man kanske fortfarande använda inherent bonuses och magic item treshold för dem, så man slipper krångla med julgranseffekt).

I övrigt har du rätt i allt du säger.

Ett stort problem, dock, med D&Ds nya filosofi, är att den skapar enorma svårigheter med hur effekterna av regelsystemet ska beskrivas i narrativet. Dvs, vad händer egentligen -i världen- när en bard använder sin Allegro-utility, tex? Hur beskriver man det som spelledare? Vad fan händer om en spelare vill använda Allegro -utanför- en ren stridssituation? Kan saker med keyword Fire tända eld på hus? Kan man värma sig med dem?

Vore det bara ett brädspel hade detta inte varit ett problem, men D&D är tydligt med att det är ett rollspel, det är menat att man ska ha inlevelse i fiktionen och visualisera sig det som händer...och där gör regelsystemet det verkligen inte lätt för en, snarare direkt tvärtom.
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
4,015
Tackar, Kraetyz!

Ymir said:
Vore det bara ett brädspel hade detta inte varit ett problem, men D&D är tydligt med att det är ett rollspel, det är menat att man ska ha inlevelse i fiktionen och visualisera sig det som händer...och där gör regelsystemet det verkligen inte lätt för en, snarare direkt tvärtom.
Jag skulle vilja påstå att D&D 4E är ett spel som låter dig visualisera coola actionsekvenser och dramatiska hjältesagor.

Det är definitivt mer än bara ett brädspel eller videospel; men jag skulle säga att det helt saknar ambitionen vara ett fullt rollspel av det snitt jag tror du tänker på.

Bland annat därför att fokus ligger 99.9% på strid och action (oavsett vad fanboysen säger). Tabellen för improviserade handlingar (på sid 42 i DMGn) som så ofta hänvisas till skulle jag vilja säga utgör fikonlövet som låter kejsaren påstå han inte är naken, om jag tillåts blanda ihop mina talesätt. Och reglerna för Skill Challenges är bland det sämsta jag sett någon professionell speldesigner kräka ur sig någonsin.

Jag har ingen bra lösning, Ymir. Jag har också tvingats inse att 4E inte är ett spel för mig - på flera plan motarbetar reglerna aktivt de sätt jag vill agera på som spelledare. Detta skulle ju kunna vara jag som är för konservativ, men jag är rädd för att det egentligen är så att 4E inte är tillräckligt mycket av ett rollspel.
 

morkbollen_UBBT

Warrior
Joined
12 Mar 2005
Messages
263
Location
Stockholm
Ett stort problem, dock, med D&Ds nya filosofi, är att den skapar enorma svårigheter med hur effekterna av regelsystemet ska beskrivas i narrativet. Dvs, vad händer egentligen -i världen- när en bard använder sin Allegro-utility, tex? Hur beskriver man det som spelledare? Vad fan händer om en spelare vill använda Allegro -utanför- en ren stridssituation? Kan saker med keyword Fire tända eld på hus? Kan man värma sig med dem?

Vore det bara ett brädspel hade detta inte varit ett problem, men D&D är tydligt med att det är ett rollspel, det är menat att man ska ha inlevelse i fiktionen och visualisera sig det som händer...och där gör regelsystemet det verkligen inte lätt för en, snarare direkt tvärtom.
Inte för att kidnappa tråden, men jag håller verkligen med. Jag och mitt gäng brukar ibland skratta lite smått åt hur jobbigt det måste vara att spela en ordentlig kampanj med 4e. Dock tror jag man kan göra en annan variant av det hela. När vi spelar D&D så har det blivit väldigt uppdelat mellan rollspelande och spelandet. På det hela gillar jag det, men jag har svårt att se hur man ska kunna spela 4e som man spelat de tidigare editionerna, eller kanske framförallt andra rollspel. Jag har alltid haft lite svårt för rollspelandet i D&D, så jag tycker det är bättre att de gått all the way.

En typisk omgång för oss börjar med lite med vad som hänt sen sist. SL kanske slänger på nått intressant och kanske nått om vad det här äventyret ska handla om. Sen kör vi en dungeon eller vad det nu är vi ska köra. Det brukar vara ganska litet, kanske 3-5 encounters och då droppar vi i regel allt rollspelande. Det blir mer brädspel och sen efter dungeonen är färdigt så kör vi en liten rollspels avslut. Tar typ 4-5 timmar där rollspelandet står för kanske 1 timme. Funkar ganska bra, vi har inte riktigt fått det att funka att spela på något annat sätt.

Om någon har nått bra knep för att få rollspelandet bra så säg till! :gremsmirk:
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,159
Location
Rissne
CapnZapp said:
Jag har också tvingats inse att 4E inte är ett spel för mig - på flera plan motarbetar reglerna aktivt de sätt jag vill agera på som spelledare. Detta skulle ju kunna vara jag som är för konservativ, men jag är rädd för att det egentligen är så att 4E inte är tillräckligt mycket av ett rollspel.
Jag tror att man valt att prioritera en del av sin målgrupp på bekostnad av andra. Undertecknad gillar ju det brädspeliga skarpt, och har ingen alls lust att "rollspela" i D&D på det sätt jag t.ex rollspelar i Noir eller Coriolis eller >Human. När jag spelleder D&D gillar jag förberedda encounters och golvplaner, orkar inte sätta mig in i SLP:er eller hitta på röster etc. Vill jag "rollspela" så finns det e miljon andra spel. Vill jag brädspela-med-lätta-rollinslag finns typ bara D&D4e, vad jag kan se. Tidigare utgåvor har därtill känts alldeles för komplexa för mig, och som att se satt sig mellan två stolar - vare sig givit mig den mängd "rollspelande" jag velat ha om jag ska rollspela, eller mängden "brädspel" jag vill ha om jag ska brädspela...

//Krank, just sayin'
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
4,015
krank said:
Jag tror att man valt att prioritera en del av sin målgrupp på bekostnad av andra. Undertecknad gillar ju det brädspeliga skarpt, och har ingen alls lust att "rollspela" i D&D på det sätt jag t.ex rollspelar i Noir eller Coriolis eller >Human. När jag spelleder D&D gillar jag förberedda encounters och golvplaner, orkar inte sätta mig in i SLP:er eller hitta på röster etc. Vill jag "rollspela" så finns det e miljon andra spel. Vill jag brädspela-med-lätta-rollinslag finns typ bara D&D4e, vad jag kan se. Tidigare utgåvor har därtill känts alldeles för komplexa för mig, och som att se satt sig mellan två stolar - vare sig givit mig den mängd "rollspelande" jag velat ha om jag ska rollspela, eller mängden "brädspel" jag vill ha om jag ska brädspela...

//Krank, just sayin'
Jag håller med om denna beskrivning.

Att jag och min spelgrupp tillhör de som som prioriterats bort är en annan femma.

Det viktigaste är att 4E är ett annat spel än tidigare D&D. Något WotC såklart inte varit intresserad av att erkänna eller klargöra.
 

CapnZapp

Myrmidon
Joined
3 Apr 2008
Messages
4,015
Ymir said:
Vore det bara ett brädspel hade detta inte varit ett problem, men D&D är tydligt med att det är ett rollspel, det är menat att man ska ha inlevelse i fiktionen och visualisera sig det som händer...och där gör regelsystemet det verkligen inte lätt för en, snarare direkt tvärtom.
Jag lade märke till att WotC citerar Gary Gygax i introduktionen till Rules Compendium.

Uppenbart är att de betraktar som en styrka vad du och jag ser som en svaghet:


Jag skulle vilja säga att 4E är första versionen (på väldigt länge, iallafall) som alls gör rättvisa åt dessa ord.

D&D må vara tydligt med att det är ett rollspel, men avser något rejält annorlunda med detta begrepp än tidigare.

(Krank och andra sammanfattar saken rätt väl. Jag klistrade in utdraget mest för att jag tycket det var intressant att först efter, vad, 30 år, "lyckades" det att skapa ett D&D troget Gygax visioner.

Annorlunda sagt: i alla dessa år har jag och andra använt Gygax spel (och de spel hans skapelse inspirerat) precis för de ändamål han betraktar som "dismal failure". Men i och med 4E har han fått rätt. Tyvärr.)
 
Top