Hur viktigt är det att döden kan drabba rollpersoner när man spelar rollspel? Jag ser det som om man ser att man kan "vinna" (klara av uppdraget, rädda princessan, stjäla kronjuvelerna, komma undan lönnmördaren, etc) så är det en otroligt viktig komponent, iaf för mig och min inlevelse.
För berättelsebyggarna ter sig döden som sekundär, kanske till och med olämplig - om en huvudperson dör pajar berättelsen?
Jag har haft konceptmässiga aber gällande detta i mitt nästa projekt, mitt agentspel. Då jag vill ligga närmare 24 än James Bond så insåg jag att det konceptet jag byggde kring egentligen inte alls stödde 24, men väl James Bond. Detta då döden inte var någon allostädes närvarande för rollpersonerna, utan var en sekundär effekt. Nu kommer döden snarare få förhöjd viktighet, det känns mer spännande om ens agent faktiskt kan dö under det att man företar sig hissnande uppdrag. För uppdragen är viktigare än agenterna. Agenterna kan alltid undvaras och Byrån har alltid fler.
Eller?
För berättelsebyggarna ter sig döden som sekundär, kanske till och med olämplig - om en huvudperson dör pajar berättelsen?
Jag har haft konceptmässiga aber gällande detta i mitt nästa projekt, mitt agentspel. Då jag vill ligga närmare 24 än James Bond så insåg jag att det konceptet jag byggde kring egentligen inte alls stödde 24, men väl James Bond. Detta då döden inte var någon allostädes närvarande för rollpersonerna, utan var en sekundär effekt. Nu kommer döden snarare få förhöjd viktighet, det känns mer spännande om ens agent faktiskt kan dö under det att man företar sig hissnande uppdrag. För uppdragen är viktigare än agenterna. Agenterna kan alltid undvaras och Byrån har alltid fler.
Eller?