Jag och krank gnabbas om en massa saker hela tiden. Vi tycker inte samma sak om någonting, förutom när han är på samberättarhumör.
Men nu känns det som att jag har tvärt ändrat riktning på en grej, och blivit som krank. Han har alltid sagt "Jag köper spel som inspiration för mina egna grejer" och "Inget spel kan veta hur min spelgrupp ser ut; spelet måste anpassas". Och jag ba' "Nä, pucko! Hela grejen är ju att man skall prova en annan spelstil!"
Men nu känner jag hur jag dras åt kranks håll. Kanske för att min kunskap inom narrativism och speldesign äntligen börjar närma sig kranks kunskap om djupimmersionism.
Liksom, när jag läser om ett nytt spel nuförtiden känner jag sällan "Det där skulle jag vilja spela!" Istället känner jag "Det där skulle jag vilja bygga ett rollspel om!" Jag älskar att läsa nya rollspel, men mest för att hitta snygga regellösningar som gör saker jag inte tidigare kunnat göra. Jag vet vad vår spelgrupp gillar och vad vi är bra på. Jag skriver rollspel som drar nytta av våra styrkor och hjälper oss med våra svagheter.
På sistone har vi nästan bara spelat Utpost och Det sjätte inseglet. Vi har mycket roligare med dem än med andra rollspel. Inte för att de är bättre, utan för att de är skrivna för just oss.
Vet inte vad det kan bli för diskussion av detta, om någon. Men det var en insikt jag kände att jag ville dela med mig av.
Men nu känns det som att jag har tvärt ändrat riktning på en grej, och blivit som krank. Han har alltid sagt "Jag köper spel som inspiration för mina egna grejer" och "Inget spel kan veta hur min spelgrupp ser ut; spelet måste anpassas". Och jag ba' "Nä, pucko! Hela grejen är ju att man skall prova en annan spelstil!"
Men nu känner jag hur jag dras åt kranks håll. Kanske för att min kunskap inom narrativism och speldesign äntligen börjar närma sig kranks kunskap om djupimmersionism.
Liksom, när jag läser om ett nytt spel nuförtiden känner jag sällan "Det där skulle jag vilja spela!" Istället känner jag "Det där skulle jag vilja bygga ett rollspel om!" Jag älskar att läsa nya rollspel, men mest för att hitta snygga regellösningar som gör saker jag inte tidigare kunnat göra. Jag vet vad vår spelgrupp gillar och vad vi är bra på. Jag skriver rollspel som drar nytta av våra styrkor och hjälper oss med våra svagheter.
På sistone har vi nästan bara spelat Utpost och Det sjätte inseglet. Vi har mycket roligare med dem än med andra rollspel. Inte för att de är bättre, utan för att de är skrivna för just oss.
Vet inte vad det kan bli för diskussion av detta, om någon. Men det var en insikt jag kände att jag ville dela med mig av.