Re: Varför bara regler?
Det finns någonting jag vill säga hela tiden men jag inte riktigt lyckas kommunicera det. Det kom i uttryck när jag svamlade om funktionen hos köpäventyrs-relaterade saker.
Jag tycker på ett sätt att de litterära och visuella delarna i ett rollspel är bland det viktigaste, men viktigast av allt är att de stimulerar slutanvändaren, de som ska använda/köpa spelet, att kunna förverkliga sina egna 'ideala fantasivärldar'.(är det nån annan som tycker att det lät skumt? jag tycker det låter som någon slags neo-platonistisk sektpropaganda eller nåt...
De första rollspelen hade inget litterärt innehåll, de utgick från att spelarna skulle plocka dem från sina favoritförfattare, det var så OD&D skapades. Likaså när jag själv stötte på rollspel för första gången (DoD) gav Äventyrsspel ut fantasypocket med de författade som är mina favvisar(Leiber, Moorcock, Howard). De kunde vara en grymt häftig grund för att skapa äventyr och spelvärldar.
I efterhand när jag tänker tillbaka på när jag själv tycker mig ha lyckats bäst som spelledare, så hade jag snott en massa från mina favoritkällor.
Det känns som att flera indiespel utgår från att spelaren gör på samma sätt, speciellt 'genre-simulerande'
Istället för att rollspelskonstruktörer ska försöka få andra att intressera sig för sina spelvärldar, så tycker jag att man istället kan försöka göra lättanvändbara grundelar som snabbar up SL's äventyrs och kampanjskapande. Ta med grundpersoner, platser för t.ex. ett feodalsystem och karaktärer som tillhör genren.
Iof kan jag också hävda motsatsen till föregående stycke. Då jag tycker att vissa färdiga spelvärdar är väldigt häftiga... men det kan vara intressant med att byta perspektiv.
Man hade kanske kunnat göra ett sjysst 'rollspel' av, säg typ Svavelvinter, där finns intressanta platser och grupperingar, och lagt till kanske 16 sidor med brp regler. En färdig fisktank blandat med scriptade händelser. Jag kanske ger ett tvetydligt intryck nu eller nåt. Jag har bara en diffus känsla av att det är något som saknas i bilden som finns av hur rollspelsprodukter kan se ut.
Jag försöker tänka mig in i en totalt nybörjare på rollspel skulle kunna tänkas resonera.
Det känns nästan som jag blir trött på att rollspelsämnet ska kännas så komplicerat att jag fantiserar om att gå över till att bli fanatiker som bara spelar gamla Stormbringer, där spelarna kan hoppa kors och tvärs mellan olika dimensioner och hamna i Empire i the Old World, ramla in i Ereb Altor, hoppa in i en Dungeons & Dragonskampanj, hamna i Gamma World, få personlighetsförändring taget från Sorcerer, samtidigt som de kämpar mot inderdimensionella agenter. Byta regelsystem och spel och hela skiten och spela allt samtidgt. Spränga hela planeten
Detta följande stycke passade inte in längre, se det som interaktivt, du för själv bestämma var det ska passa in i inlägget ovan:
Det är också sammankopplat till varför licensprodukter fungerar, för att användaren en del informationen i huvudet från början.
( och det är också en anledning att jag är lite förtjust i fantasy som har liketer med vår världs historia, det finns någonting tidigare som man kan relatera till, därför har jag förut haft lite svårt att smälta hopkoks-maxa-in-allting-D&D. )