En dåres försvarstal
"Jag försöker hela tiden förklara allting utifrån vad JAG vet, och jag lever inte på mundana. Således förklarar jag allting med de regler och processer som driver våran värld."
Jaha? Till att börja med, vad hjälper det dig i ditt rollspelande? Finns det inte tvärtom en viss risk att du tänker som en tvåtusentalssvensk istället för en femtonhundratalsmundanit?
Vidare, är du säker på att samma regler och processer ens gäller på Mundana? Uppenbarligen gör de inte det. De kan ge samma resultat i en hel del fall (typ vardagsfysik), men de kan också ge resultat som är totalt uppåt väggarna (typ magi).
Om du är villig att kasta en del av Jordens regler överbord för att åstadkomma magi, varför inte kasta resten överbord?
"Och jag tycker att det på mundana (liksom på jorden) skulle vara rimligt att försöka inse vad sjukdomar egentligen är. Att det orsakas av små djur som bakterier är ändå ganska lätt att upptäcka eftersom i stort sett alla bakterier går att odla i en petriskål, och en halvkraftig lupp gör att man förmodligen kan se de flesta av de också."
Faktum är att odlandet av bakterier och betraktandet av dem i en lupp är något som kräver att man vet att det finns bakterier i första rummet, hur de uppför sig och hur man ska göra för att se dem. Det är ingenting som man gör av misstag. Mikroskopet uppfanns till exempel för att detaljstudera tyg, inte leta efter bakterier. Upptäckten av de små krypen kom som en mycket oväntad bonus.
Fundera dessutom på i vilket kulturellt klimat som man på Jorden började vetenskapligt undersöka sjukdomar. Vi talar upplysningstiden, renässansen och tidig industrialism. Det var inte förrän under 1850-talet som friskvård i form av god hygien och sund kost ens var att tänka på. Nånstans i den vevan kom man också på att läkarna borde desinfecera sig innan de gick från obduktionsbordet till förlossningssalen. Mikroskopet är en 1700-talsuppfinning, och Royal English Society ansåg att det man kan se genom mikroskopet helt enkelt var hallucinationer. "Små djur som man inte kan se! Sånt löjl!"
Kort sagt, är man villig att ta en vetenskaplig approach till sjukdomar så har man också ett så sekulariserat och modernt samhälle att krutvapen, ånglok, flygmaskiner, Martin Luther, demokrati, allmän skola et cetera är tänkbart.
"Vad jag menar med allt detta babblande (för jag är inte vid mina sinnens fulla bruk just nu) är att det finns en hel del forskare på mundana. Men det verkar inte som om någon av de inriktar sig på verkliga problem."
Tja, de är inte ensamma. Får jag påminna om den gode Pytagoras? Trots att han levde i en värld där hans snille säkerligen skulle användas praktiskt så var han och hans anhängare fanatiska anhängare till matematiken, i synnerhet numerologi (en gren av matematik som sysslar med talens natur). Det enda praktiska som resten av världen hade nytta av var Pytagoras sats (ni vet, "i en rätvinklig triangel gäller att kvadraten på hypotenusan är lika med summan av kvadraterna på dess båda kateter").
Det finns ett antal personer i vår värld, från Pytagoras till Stephen Hawking, som är mer intresserade av världens grundläggande natur än av världen. För dem är sjukdomar visserligen ett gissel, men det är för dem långt underordnat uiversums natur. Att i tal och siffror finna svaret på gåtan om alltings ursprung och uppträdande är för dem viktigare än att finna ett nytt vaccin eller ett nytt antibiotikum, eftersom det för dem närmare skapelsen och därmed närmare Gud.
- Krille
"Shout with glee and jump with joy;
I was here before Kilroy"