Nekromanti Inlägg i stridskonstdebatten

[Saftsmurf]

Jag tror att obeväpnad närstrid egentligen är svårt att dela in i flera olika färdigheter (stridskonster), snarare tror jag att en färdighet (Obeväpnad närstrid) med tillägg av ett flertal olika tekniker utformade som de i Offensiv blir mer verkligt. Om man sedan lär sig effektiva slag genom karate, grepp genom romersk brottning och andliga tekniker genom tai-chi integreras dessa som tekniker i färdigheten. Närstridsvapen tror jag skall vara egna färdigheter med tekniker till, på samma sätt som för färdigheten Obeväpnad närstrid. Kanske skall man behöva specialisera sin vapenfärdighet mot ett specifikt vapen innan man lär sig djupare tekniker?

Det här tror jag speglar verkligheten, då jag själv tränar i en karateklubb med ganska många som tränat andra stilar tidigare. De som tränat Tae-Kwon-Doe, till exempel, är i regel oerhört bra på höga sparkar (spark V), men kan knappast mer än jabba med händerna (slag I). Efter mycket teknikträning kan de integrera slag i sin kampteknik, utan att behöva börja om från början. Många tränar även Judo och Ju-jutsu för att integrera grepp i tekniken, vilket ger dem en rejäl mångsidighet.

Stridskonstreglerna i Offensiv är mycket bra, då de på ett bra sätt presenterar vilka tekniker man kan lära sig från en viss skola eller klubb. Men när det väl kommer till fighting finns det inte några speciella stridskonster, bara vanlig obeväpnad närstrid påbyggd av välutvecklade reflexmässiga tekniker.

Om man tycker det känns tråkigt att ens RP inte längre får vara duktig på just Taijutsu eller Karate, så bör detta åtgärdas. Man kan ju få plita dit lite ”Kommandoträning”, ”Taijustsu” och ”Sambo” i specialiseringsfältet då, beroende på vart man lärt sig teknikerna.

”Saftsmurfs Regler - Allt för att förnöja den enskilde spelaren!”

Hmm, ja, det var väl allt för tillfället tror jag

 

[Dr Ikusha]

Jag håller fullständigt med om att stridskonstreglerna i offensiv är mycket bra, men att bara ha en färdighet för obeväpnad närstrid känns lite väl enkelt. Jag har själv tränat Kung-fu i många år, och försökte mig nyligen på att byta stil till Aikido. jag upptäkte att det i vissa fall faktiskt var en naktdel att ha tränat en annan stil innan, pga vissa fundamentala skillnader mellan te.x. hur de båda stilarna använder kraft och andra saker.

Mitt förslag på regler här är att man låter sin RP ha en "huvudstil" som tex Karate. Vill man sedan lära sig tekniker som inte ingår där går man till en annan stil, te.x. Aikido. Man får då, till en högre kostnad, lägga till de teknikerna till sin, nu högst personliga, karate stil. Skulle man sedan tycka att aikidon är "bättre" än karaten och vilja utvekla dessa tekniker mer, får man , efter att ha skaffat sig ett flertal tekniker till högre kostnad, byta namn på sin stridskonst till aikido. Efter detta är det karate teknikerna som får den ökade kostnaden. Detta för att visa att skillnaderna i tänkande och attityd inom stilarna gör det svårt att byta stil hursomhelst. På detta sätt kan man också utvekla sin egen högst personliga stil, och kanske t.om. skapa en helt egen stridskonst där alla teknikerna ingår.

Detta är naturligtvis inte helt realistiskt heller, eftersom man kan bli väldigt bra på en teknik efter väldigt kort träningstid bara föratt man råkar ha högt FV i den stridskonst man "lägger in" den i (man har dock vissa fördelar av att ha tränat något förut, bättre kroppskontroll osv.). Men inga regler är perfekta. Åtminstånde inte om de ska vara spelbara.

 

[Saftsmurf]

"Alla har två armar och två ben, det finns inga stilar eller tekniker, bara ett flytande flöde likt vatten"
- Bruce Lee

(ungefär så iallafall)

Om man tittar på riktiga personer som tränat kampsport tror jag att man finner slagsmålet i grunden. Mr Lee kom fram till att det inte fanns några stilar. En person som tränade en stil var underlägsen någon som "flöt som vatten". Att Jeet Kun Do blev en stil bör för honom vara ett misslyckande. Jeet Kun Do gick ut på att avpassa teknikerna för personen. Den Jeet Kun Do som tränas idag sägs vara avpassad för småväxta personer med Lees kroppsbyggnad.

Men varför ha olika färdigheter för en sak (att slåss med händer och fötter) när det bara är mindre variationer mellan de olika stilarna? Så är resten av regelsystemet inte avpassat.

Men självklart finns det en poäng. Aikido och Kung Fu (eller Karate) är förfärligt olikt varandra. Personligen anser jag att det beror på att Aikidon är ett verklighetsfrämmande sätt att slåss på (jag tränade det innan jag började karata). Men det är nog sant att de inte helt går att ha som samma färdighet. Men det användbara i Aikido (vissa svepande grepp och fasthållningar) tror jag kan sägas ingå i ens kunskaper i slagsmål

Sen lär vi oss faktiskt lite grappling och sånt på min klubb också, som kuriosa. Då byter man inte direkt stil på en halvtimme

Tack för svaret!

 

[Dr Ikusha]

Tja, var man vill dra gränsen är väl upp till var och en, men man bör nog , som du säger, ha en mer flytande gräns mellan de olika stilarna än vad som anges i reglerna.
Nu till något annat. I "Nippon" modulens stridskonstregler fanns en teknik kallad "kontra anfall" som jag tyckte hade vissa poänger även om den var lite underlig rent regelmässigt. Min fråga är om någon har någon bra idé om hur man ska simulera en sådan kontring med NO:s regler? Hitta på en ny teknik kanske, men hur bör den se ut i så fall?

Ett (dåligt, men jag kommer inte på något annat som är lätt att förklara) exempel på en verklig teknik som skulle falla i kategorin "kontra anfall" är en sk. short leg, dvs en spark mot motståndarens ben som används för att stoppa en spark på ett tidigt stadium på ett elakt sätt. Det finns många exempel påliknande offensiva blockeringar, försvar som i sig själva är anfall.

Kanske borde man tillåta "uppföljningar" på vissa väl utförda "blockeringar"?

 

[Saftsmurf]

Slog upp det i Nippon och där står det att den konstarde attacken gör skada ändå. Alltså kanske man bara greppar istället för att blockera? Kroppsdelen som användes vid angreppet fångas automatiskt i ett grepp varifrån man kan göra olika saker. Frågan är bara om det skall vara lättare, svårare eller normalt svårt mot Greppa för att kontra?

Det är iallafall en ganska vanligt uppkommande situation när man sparkar någon, med ganska fatala följder för en själv. (Sparka inte på en Judo-nisse, gammalt Karateordspråk).

 

[Dr Ikusha]

Varianten där man tar skada själv och struntar i att blocka tycker jag är lite underlig. Det är fullt möjligt att både blocka och greppa och i de kontringar jag tränat är det i alla fall så. Det jag menade var inte greppvaianten, där kan man använda Nippon reglerna med ändringen att försvararen måste få bättre effekt på sitt slag (kanske med Ob4T6 för låga tekniknivåer), annars träffar anfallet och kontringen misslyckas, och om kontringen lyckas har man inte tagit någon skada och greppat den kroppsdel motståndaren attackerade med.
Det jag menade var att man helt enkelt drämmer till den kroppsdel som motståndaren anfaller med, medelst ett slag eller en spark.