Är det någon mer än jag som anser Andreas Romans trilogi om drakväktarna vara en stor besvikelse? Varför i all världen envisas karln med att basera sina historier på utslitna och ofta rent fåniga adjektiv som bara stör läsarupplevelsen? Kan det vara så att det bakom vilar en inställning som går ut på att man helt ostraffat kan lägga språkkänslan på undantag och ändå förvänta sig att läsaren ska nöja sig med en mer eller mindre spännande ramberättelse? Varför måste fantasyförfattare ständigt bekräfta genrens dåliga rykte genom att helt ogenerat visa sitt totala ointresse (eller kanske oförmåga) att på ett orginellt sätt levandegöra språket som ju faktiskt är det som driver själva berättelsen. Själv väntar jag otåligt på att en författare typ Jorge Luis Borges, Italo Calvino, Thomas Pynchon eller Jose Saramago förnyar den allmänt utskällda fantasygenren och en gång för alla neutraliserar dess dåliga rykte. Men det kommer väl förmodligen att dröja. Och så slutligen ett råd till Eons spelkontruktörer: Strunta för guds skull i de där fåniga novellerna som introducerar varje kapitel i modulerna! De är helt enkelt inte bra.
Criticism makes the world go around /images/icons/wink.gif
Criticism makes the world go around /images/icons/wink.gif