Inatt drömde jag ett regelsystem för att spela Lost.
Det var sjukt simpelt och inte så bra. Varje karaktär hade en sak den var Bra På, och en sak den Ville (tänk en Key, typ). Sedan var det nåtslags samberättande system där varje spelare egentligen kunde styra vilka SLP:er som helst enligt nåt skumt system.
I slutänden betydde det iaf att man fick nåtslags poäng för att aktivera vad andra var Bra På (Jack är Läkare, jag får poäng genom att bli skadad), och dessa poäng drev sedan "metaplotten" framåt, och så. Man köper bort Mysterier med poängen. Och Mysterierna är förutbestämda av SL.
Jag kommer dock inte riktigt ihåg vad man hade sina keys till, man kanske fick exp för dem men jag vet inte riktigt vad man hade expen till...
Saker man var Bra På tror jag först att man bara fick bonus på, men sen halvvaknade jag och kom på att det var mycket bättre att automatiskt lyckas (eller automatiskt få bestämma utgången, snarare).
Så, det var som nåtslags variant av Evolutionens Barns dramaturgiska regler, men med fokus på andra saker... Det finns dock inget system för flashbacks eller ens konflikter i dagsläget, men det borde man kunna ordna. Jag tänker mig ett system för konflikt mellan spelarna om den dramaturgiska kontrollen snarare än konflikt mellan karaktärerna, dock. Om Jacks spelare tycker att det ger Jack mer personlighet och angst att få misslyckas med en operation så kan Jacks spelare gå i konflikt med spelaren som styr patienten; och om Jacks spelare vinner så misslyckas Jack, patienten dör, och spelaren får plocka en ny castaway att spela.
För det är lite grejen: Casten är alltid typ lika stor. Folk dör, andra tillkommer. Plötsligt får en statist en talroll och egna flashbacks.
Och det finns ingen förbättring, ingen exp/level-motsvarighet. Folk är typ likadana som de först var när de kom till ön, egentligen. Locke är fortfarande bra på våldmarkssaker, Jack är läkare, etc. Och Jack vill nog helst ha Kate medan Locke vill Utforska Ön.
Jag vet inte, var bara tvungen att häva det ur mig medan jag hade det färskt i minnet.
Det var sjukt simpelt och inte så bra. Varje karaktär hade en sak den var Bra På, och en sak den Ville (tänk en Key, typ). Sedan var det nåtslags samberättande system där varje spelare egentligen kunde styra vilka SLP:er som helst enligt nåt skumt system.
I slutänden betydde det iaf att man fick nåtslags poäng för att aktivera vad andra var Bra På (Jack är Läkare, jag får poäng genom att bli skadad), och dessa poäng drev sedan "metaplotten" framåt, och så. Man köper bort Mysterier med poängen. Och Mysterierna är förutbestämda av SL.
Jag kommer dock inte riktigt ihåg vad man hade sina keys till, man kanske fick exp för dem men jag vet inte riktigt vad man hade expen till...
Saker man var Bra På tror jag först att man bara fick bonus på, men sen halvvaknade jag och kom på att det var mycket bättre att automatiskt lyckas (eller automatiskt få bestämma utgången, snarare).
Så, det var som nåtslags variant av Evolutionens Barns dramaturgiska regler, men med fokus på andra saker... Det finns dock inget system för flashbacks eller ens konflikter i dagsläget, men det borde man kunna ordna. Jag tänker mig ett system för konflikt mellan spelarna om den dramaturgiska kontrollen snarare än konflikt mellan karaktärerna, dock. Om Jacks spelare tycker att det ger Jack mer personlighet och angst att få misslyckas med en operation så kan Jacks spelare gå i konflikt med spelaren som styr patienten; och om Jacks spelare vinner så misslyckas Jack, patienten dör, och spelaren får plocka en ny castaway att spela.
För det är lite grejen: Casten är alltid typ lika stor. Folk dör, andra tillkommer. Plötsligt får en statist en talroll och egna flashbacks.
Och det finns ingen förbättring, ingen exp/level-motsvarighet. Folk är typ likadana som de först var när de kom till ön, egentligen. Locke är fortfarande bra på våldmarkssaker, Jack är läkare, etc. Och Jack vill nog helst ha Kate medan Locke vill Utforska Ön.
Jag vet inte, var bara tvungen att häva det ur mig medan jag hade det färskt i minnet.