Problemet med den här logiken är att de egentligen borde kommit lika långt som vi - eller åtminstone nära - i utvecklingen.
Inte säkert, mina historiestudier har lett mig till att tro att industrialisering är en relativt osannolik utveckling, och beroende av ett antal kritiska faktorer för att komma till stånd; detta understöds av det faktum att akademiker ofta frågat sig varför romarriket och Songkina aldrig industrialiserades, trots att de ur många perspektiv nådde epitomet av avancerat samhälle under sin respektive era. Europa är den enda civilisation i vår värld som någonsin industrialiserades, och det ligger närmare till hands för mig att tro att Europa härvidlag är en anomali, än att det på något vis var något
fel på civilisationer som araberna, Indien och Kina. Faktorer som är en förutsättning för industrialisering hade tex kunnat inkludera, väldigt kortfattat:
- En brist på/sug efter råvaror som föranleder upptäcktsresor och därefter kolonisation och exploatering av nya landområden, så att man får tillgång till exotiska varor (tex gummi) och bruk av arbetsmetoder/produktionsformer (spinnerier) som är nödvändiga förutsättningar för industrialisering. Kina hade aldrig detta sug därför att de redan hade allt, och araberna hade det aldrig på samma skala som Europa för att deras ekonomiska styrka helt byggde på kontrollen av de medeltida handelslederna genom vilka Europas exotiska varor införskaffades.
- En digerdöd eller motsvarande episk katastrof som fuckar upp arbetskraftstillgången så att man tvingas mekanisera och effektivisera jordbruket; kineserna var så många att detta aldrig skedde, trots massiva massakrer och naturkatastrofer, och arbetskraft i Kina konstant extremt billigt, så att man aldrig behövde mer effektiva plogar eller produktionsmetoder.
- En rik tillgång på kol nära tidiga industriella produktionscentra; Kina saknade detta då allt deras kol var i fjärran västern. England hade allt kol precis där de behövde det på hemmaplan.
Dessa med flera faktorer leder mig till att tro, som vi sett av arabernas och kinesernas exempel, att om en kultur på medeltida teknologinivå med denna teknologinivå uppnår ett tillräckligt rikt, bekvämt och tillfredställande samhälle kommer folket i detta samhälle aldrig som kollektiv att ha incitament att eftersträva något ännu bättre, varvid stagnering sker, och industriell utveckling aldrig kommer till stånd (eller skjuts på en oerhört avlägsen framtid där situationen förändrats markant).
Detta hade, om man ska vara lite djärv, också kunnat förklara Fermis paradox; utomjordiska civilisationer finns kanske i massor därute, men har inga högteknologiska samhällen. Man tänker sig härvidlag två stora 'steg' intelligenta varelser måste ta på vägen, som det är osannolikt att de tar, där det ena är transitionen mellan jägare-samlare och jordbrukare, och det andra är transitionen mellan jordbrukande samhällen och industriella samhällen. (Man kan också eventuellt tänka sig ett eller flera ytterligare steg, som många SETI-gubbar har gjort, som ännu ligger framför oss i vår värld, tex steget mellan att uppnå högteknologi och att faktiskt i det långa perspektivet överleva de potentiella faror den skapar).
Summa summarum; problemet du menar finns där med min logik är inte ett problem för mig, utan helt logiskt.