Nekromanti Japanska RPGn...

Wilmer

Hero
Joined
9 Jan 2005
Messages
1,086
Location
Grindmaiden
...påminner knappt alls om de västerländska. Nu hittade jag mina spel jag gjort i RPGMaker2000 och förundras över hur grym jag var på att programmera (point and click interface, men ändå) som 12-åring. Tyvärr har hårddiskbyten tagit bort mina enorma lager av användningsbara sprites och chipsets så nu tänkte jag börja på ny kula.

Vad har ni alltid velat se i ett jrpg? Det finns dussintals bra spelargjorda men de är Sukoidenkopior allihop. Tänkte försöka göra en hyftas ickelinjär (eller iallafall linjär men spelarstyrd) och kort historia (så jag blir klar med den) som utspelar sig i fantasyåldern (mest material).
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,635
Location
Fallen Umber
Flyttad tråd

Rollspelsmakarforumet är till för bordsrollspel. Datorspel avhandlas här i stället.


/Dimfrost
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
RPGMaker är coolers. Fast varje gång jag började trixa i det så började jag försöka göra andra sorters spel än RPG'n i det, såsom intelligensgåtespel á la Lolo. (Vilket går asbra)

Nå. Vad jag önskar mest av japan-style dator-RPG'n är:
1. Tydlighet i fråga om var man skall gå och vad man ska göra
Alltför ofta fastnar man och kan inte komma vidare bara för att man inte pratat med rätt skäggig gubbe eller inte vet var det är man skall gå. Ofta får man någon uppmaning i stil med "gå över bron till skogen!" men när man kommer fram till bron så är den sönder. Okej, då gör jag vad varje gamer gör; provar om man kan ta en annan väg osv, och till slut så går jag tillbaka och försöker se om jag triggat något genom att ha sett att bron är sönder. Snickaren i byn kanske kommer säga något om att han tänker laga bron? Näpp, han pratar fortfarande om att kungen beställt en båt av honom. Säger min uppdragsgivare något nytt nu, när jag varit vid bron och sett att den är sönder? Näpp, jag får samma uppmaning; "gå över bron till skogen!" även denna gång. Vid det här laget ger jag ofta bara upp. Om jag verkligen gillar spelet så söker jag upp en walkthru och läser vad det är man skall göra, men om svaret är något i stil med "nu skall du gå till den tredje ungen från vänster i lekplatsen, för han säger att han brukar leka med sin flotte i ån, och nu när du varit vid den trasiga bron så erbjuder han sig att sälja den till dig" så är jag djävligt nära att lägga en fatwa över spelprogrammerarna och deras släkt.

2. Spelbarhet, inte enformighet
Ofta märker jag i striderna att jag inte tvekar det minsta inför valmomenten. Jag vet exakt vilka attacker som är bäst mot fienderna, och jag tvivlar inte ett dugg på vilka alternativ som är de mest framgångsrika. Sådant hatar jag. Spelet kräver en massa val ifrån min sida, trots att det inte är någon fråga om "val", för det är helt självklart vilket alternativ som är det bästa. Den enda avgörande faktorn är ren och skär enformighet; det är bara min level som räknas, inte vilka val jag tar i striderna.

Sånt suger. Jag tycker det är helt meningslöst att bara gå omkring och levla mot småfiender för att sedan möta bossar som inte bjuder på någon riktig utmaning. Vad jag skulle vilja är att spelet var mindre enformigt; mindre levlande, och mer utmanande. Färre strider, men de strider som ändå fanns, de skulle i gengäld kräva mer taktik och strategi från spelaren. Och det här med att gå omkring och möta random encounters... Det borde man kunna skippa, mer eller mindre. Jag skulle vilja ha det som i Pokemon, fast med mycket mindre plättar med högt gräs. (=I pokemon kan man gå omkring precis som man vill över slätter och vägar utan att någonsin möta random encounters. De enda man måste slåss med är riktiga fiender som står utplacerade på kartan, och de behöver man bara besegra en enda gång. Om man däremot vill träna upp sina monsters så kan man gå in i plättar med högt gräs, för där kan man möta random encounters)

3. Enklare, rakare storys
Jag tappar ofta greppet om storyn i japanska RPGs. De pratar om olika riken och länder och gudar och varelser, och ganska snabbt så blandar jag ihop dem och slutar typ att bry mig. Mindre bogus, tack. Jag vill hellre läsa en story om lite mer lättbegripliga saker, såsom om karaktärerna jag lirar med och vilka relationer de har till varandra. Om saker jag kan relatera till och om saker som faktiskt är vettiga. Jag skulle hellre vilja spela någon sorts Indiana Jones-handlingar än de pretentiösa dravel-handlingar som de japanska rollspelen är så fulla av. Det jag gillade mest med FF6 var just de lågmälda grejerna; Cyan som förlorat sin familj mot imperiet och som därför inte litade på Celes, osv. Och i FF8 gillade jag Quistis som var olyckligt förälskad i Squall som i sin tur var ute efter Rinoa. Det är sådana saker jag bryr mig om, inte bogus-bullshit om konstiga saker som knappt har någon relevans för den direkta handlingen i spelet.

---

Nu tror jag iofs att du mest var intresserad av prat om settings och kosmetika, men det bryr jag mig faktiskt inte så mycket om. Eller rättare sagt; där kan du få hitta på vad du vill. Superstandard-hitta-de-sju-kristallerna-i-fantasysetting eller någon konstig steampulp-möter-rysk-folklore? Whatever.
 

Wilmer

Hero
Joined
9 Jan 2005
Messages
1,086
Location
Grindmaiden
Nu tror jag iofs att du mest var intresserad av prat om settings och kosmetika, men det bryr jag mig faktiskt inte så mycket om. Eller rättare sagt; där kan du få hitta på vad du vill. Superstandard-hitta-de-sju-kristallerna-i-fantasysetting eller någon konstig steampulp-möter-rysk-folklore? Whatever.
.

Nej, ditt inlägg handlade om precis rätt saker. Anledningen att alla mina projekt dött på ena eller andra sättet är att jag upptäcker att speligheten suger. Man upptäcker att, jaha det här coola zeldaaktiga stridssystemet har ingefär lika många taktiker som pong eftersom det skulle ta ohemul tid att göra en AI som reagerade på omgivningen.
 
Top