Quadrante
Grisbonde
Diskussions underlag
Jag tänkte att jag skulle beskriva ett femomen och sen utifrån detta göra lite reflektioner.
Nu hade jag inte som mål att införliva allt jag skriver nu till regler. regel diskussionen är också sekundär, sekundär i den betydelsen att detta är något som alla regler runt strid redan löst. Jag tänkte mest ta upp det för att se om det finns något ur detta som man kan vaska fram, något guldkorn. Kanske finns det i detta något som man kan använda sig av. Risken nu är att det blir ett frossande i detaljer, men se förbi detta, det är inte heller mängden detaljer som är målet. Jag ska stax förklara varför.
Avstånd mellan två kombatanter är också en del av stridsmomentet.
Självklarhet som flera spel har löst med att defenera vapenlängd, eller bonusar antingen på vapnet eller initiativ (*) osv. Det finns säker en massa lösningar för detta, men jag har än inte sett någon som räknat avstånd som försvarspotensial. I och för sig så är det indirekt kopplat till att ens vapen är för kort, och därmed är motsåndaren ur riskzonen. Och alla spel har (om de har regler för strid) regel för [i strid] - [ur strid].
Så vart vill jag komma egentligen. Det är inte lätt att veta, men häng kvar så ska jag ta en vända till. Nu börjar jag gräva i sånt, som redan är inbyggt i handlingarna [försvara sig] och [angripa något], det behöver så att säga egentligen ite dras upp i ljuset. Om man nu inte vil ha regler för allt det vill säga. Men som sagt, det var inte det jag var ute efter, utan jag funderar lite och på vägen kan det hända att vi (och jag) kommer ram till något användbart. Jag ska påpeka att jag bara tar upp de saker som gagnar mig just nu och jag struntar för tillfället i om det finns vapen med olika tyngdpungt eller olika längd. Det kan jag gräva i när jag avklarat detta första. Jag utgår från ett vapen som antingen är gjord för att stickas eller slå med, eller både sticka och slå med. Jag jämställer nu slag och hugg och struntar i snitt tillsvidare, krokning, greppnng, puttning och så vidare får ingå i stick och hugg. Tills vidare.
Det var mycket text innan jag kommer till skott, men jag får göra slag i saken och sticka in en mening om vart hän det barkar. Det kommer mera.
Man kan ju vistas på lite olika avstånd i en strid, de flesta system löser det med att det är en outtalad företeelse. alltså något som sker men inte beskrivs. Jag ska ta mig friheten att beskriva ett par avstånd, men det kommer att låta som om de är statiska. Vilket inte skulle vara varken realistiskt eller särskilt spännande. Nåväl. Första är lätt avklarad.
Helt utom räckhåll från varandra. Man kan inte ens nå varandras vapen om man stäcker sig långt fram. Möjligtvis skulle man kunna kasta vapnet på varandra, men det skulle löna sig föga och antagligen vara rätt lätt att undvika att bli träffad. Det här avståndet är härifrån och till evigheten, så nu lämnar jag den.
I när heten, men utom räckhåll från varandra. Om man stäcker sig långt fram så kan man på sin höjd träffa vapnet, eller möjligtvis vapen handen på den andre.. om nu denne också stäcker sig framåt. Det här är ett icke troligt stidsavstånd, om bägge är till att anfalla varandra, utan snarare ett stridmoment där den ena föröker dra sug ur.
I när heten, inom räckhåll om man anstänger sig. Här är bägge rätt säkra så länge inte någon av dem stäcker ut sig i ett långt angrepp. Det här får väl ses som ett defensivt avstånd och att antingen att den angrpande har avdrag på att lyckas angripa eller att den försvarande har bonus på att försvara sig. Dessutom är detta ett avstånd där man lättare träffar utstäckta kroppsdelar som aktiv(vapen)arm, främre ben (om personen står i diogonal) och mindre troligt att man träffar huvud och bål.
I när heten och inom räckhåll. Normalavståndet i en stid, som de flesta regelsystem ser ut. man har lika lätt att träffa alla kroppsdelar och man har stösrta potensial att göra skada.
Nära, här är samma som ovan, men med skillnaden att man lätt kan övergå i handgemäng.
Mycket nära, är mycket nära eller kroppskontakt, man är runt varandra på samma avstånd som när man dansar väldigt nära ihop eller när man är till att brottas.
Kroppskontakt/handgemäng.
Här har jag alltså beskrivit vapenlängd i flera steg. För långt bort, inom vapenkontakt, inom kroppskontakt, för nära. På avståndet vapen kontakt, så är försvarspotensialen hög, och den mest utsatta delen är utstäckt aktiv arm eller ben, samt vapnet självt. På avstånden inom kroppskontakt så är kroppen i olika grad exponerad och försvarspotensialen mer beroende på handling än avstånd. På avståndet, för nära, så får vapnet användas som knogjärn.. om man inte har ett kortare vapen till hands.
På avståndet [I när heten, inom räckhåll om man anstänger sig.] så är skadepotensialen nedsatt på grund av svårigheten att få en bra träff och träffa på en bra del av kroppen.
Ett huggvapen gör antagligen snarare ett snitt med spetsen än ett hugg, om inte hela vapentyngden ligger långt fram på den aktiva eggen. (som på en yxa) .
På samma sätt är ett stickvapens genomträngade förmåga inte lika stor, som om man kommer närmare.
På alla de andra (närmare) avstånden så är skade potensialen god för alla vapentyperna, förutom på [för nära avståndet], där man inte har nog svängrum för att få till en skada.
Här ligger nog ett stickvapen bättre till, eller om man väljer att snitta med ett eggvapen.
Ett väldigt kort vapen, har nog inget [för nära avstånd].
Jag har inget belägg för detta, annat än antaganden och blir gladeligen nedhuggen i mina argument. Samt att jag frågar. Finns det någon som funderat på dessa saker.. hur har ni löst det hela ?
Man skulle kunna ha olika träfftabeller (om man gillar det) för olika avstånd, man skulle kunna ha regel om att man måste vara offensiv för att kunna stäcka sig "över" vapnets räckvidd (om man har med attityder/ stridskort etc i sitt spel), man kan ha olika slada på olika avstånd. osv
Det hela är mest funderingar, ser ni något guldkorn ?
Och nu lite snygga illustrationer.
(*) - initiativbonus på det sätt som det i många spel används -
Jag tänkte att jag skulle beskriva ett femomen och sen utifrån detta göra lite reflektioner.
Nu hade jag inte som mål att införliva allt jag skriver nu till regler. regel diskussionen är också sekundär, sekundär i den betydelsen att detta är något som alla regler runt strid redan löst. Jag tänkte mest ta upp det för att se om det finns något ur detta som man kan vaska fram, något guldkorn. Kanske finns det i detta något som man kan använda sig av. Risken nu är att det blir ett frossande i detaljer, men se förbi detta, det är inte heller mängden detaljer som är målet. Jag ska stax förklara varför.
Avstånd mellan två kombatanter är också en del av stridsmomentet.
Självklarhet som flera spel har löst med att defenera vapenlängd, eller bonusar antingen på vapnet eller initiativ (*) osv. Det finns säker en massa lösningar för detta, men jag har än inte sett någon som räknat avstånd som försvarspotensial. I och för sig så är det indirekt kopplat till att ens vapen är för kort, och därmed är motsåndaren ur riskzonen. Och alla spel har (om de har regler för strid) regel för [i strid] - [ur strid].
Så vart vill jag komma egentligen. Det är inte lätt att veta, men häng kvar så ska jag ta en vända till. Nu börjar jag gräva i sånt, som redan är inbyggt i handlingarna [försvara sig] och [angripa något], det behöver så att säga egentligen ite dras upp i ljuset. Om man nu inte vil ha regler för allt det vill säga. Men som sagt, det var inte det jag var ute efter, utan jag funderar lite och på vägen kan det hända att vi (och jag) kommer ram till något användbart. Jag ska påpeka att jag bara tar upp de saker som gagnar mig just nu och jag struntar för tillfället i om det finns vapen med olika tyngdpungt eller olika längd. Det kan jag gräva i när jag avklarat detta första. Jag utgår från ett vapen som antingen är gjord för att stickas eller slå med, eller både sticka och slå med. Jag jämställer nu slag och hugg och struntar i snitt tillsvidare, krokning, greppnng, puttning och så vidare får ingå i stick och hugg. Tills vidare.
Det var mycket text innan jag kommer till skott, men jag får göra slag i saken och sticka in en mening om vart hän det barkar. Det kommer mera.
Man kan ju vistas på lite olika avstånd i en strid, de flesta system löser det med att det är en outtalad företeelse. alltså något som sker men inte beskrivs. Jag ska ta mig friheten att beskriva ett par avstånd, men det kommer att låta som om de är statiska. Vilket inte skulle vara varken realistiskt eller särskilt spännande. Nåväl. Första är lätt avklarad.
Helt utom räckhåll från varandra. Man kan inte ens nå varandras vapen om man stäcker sig långt fram. Möjligtvis skulle man kunna kasta vapnet på varandra, men det skulle löna sig föga och antagligen vara rätt lätt att undvika att bli träffad. Det här avståndet är härifrån och till evigheten, så nu lämnar jag den.
I när heten, men utom räckhåll från varandra. Om man stäcker sig långt fram så kan man på sin höjd träffa vapnet, eller möjligtvis vapen handen på den andre.. om nu denne också stäcker sig framåt. Det här är ett icke troligt stidsavstånd, om bägge är till att anfalla varandra, utan snarare ett stridmoment där den ena föröker dra sug ur.
I när heten, inom räckhåll om man anstänger sig. Här är bägge rätt säkra så länge inte någon av dem stäcker ut sig i ett långt angrepp. Det här får väl ses som ett defensivt avstånd och att antingen att den angrpande har avdrag på att lyckas angripa eller att den försvarande har bonus på att försvara sig. Dessutom är detta ett avstånd där man lättare träffar utstäckta kroppsdelar som aktiv(vapen)arm, främre ben (om personen står i diogonal) och mindre troligt att man träffar huvud och bål.
I när heten och inom räckhåll. Normalavståndet i en stid, som de flesta regelsystem ser ut. man har lika lätt att träffa alla kroppsdelar och man har stösrta potensial att göra skada.
Nära, här är samma som ovan, men med skillnaden att man lätt kan övergå i handgemäng.
Mycket nära, är mycket nära eller kroppskontakt, man är runt varandra på samma avstånd som när man dansar väldigt nära ihop eller när man är till att brottas.
Kroppskontakt/handgemäng.
Här har jag alltså beskrivit vapenlängd i flera steg. För långt bort, inom vapenkontakt, inom kroppskontakt, för nära. På avståndet vapen kontakt, så är försvarspotensialen hög, och den mest utsatta delen är utstäckt aktiv arm eller ben, samt vapnet självt. På avstånden inom kroppskontakt så är kroppen i olika grad exponerad och försvarspotensialen mer beroende på handling än avstånd. På avståndet, för nära, så får vapnet användas som knogjärn.. om man inte har ett kortare vapen till hands.
På avståndet [I när heten, inom räckhåll om man anstänger sig.] så är skadepotensialen nedsatt på grund av svårigheten att få en bra träff och träffa på en bra del av kroppen.
Ett huggvapen gör antagligen snarare ett snitt med spetsen än ett hugg, om inte hela vapentyngden ligger långt fram på den aktiva eggen. (som på en yxa) .
På samma sätt är ett stickvapens genomträngade förmåga inte lika stor, som om man kommer närmare.
På alla de andra (närmare) avstånden så är skade potensialen god för alla vapentyperna, förutom på [för nära avståndet], där man inte har nog svängrum för att få till en skada.
Här ligger nog ett stickvapen bättre till, eller om man väljer att snitta med ett eggvapen.
Ett väldigt kort vapen, har nog inget [för nära avstånd].
Jag har inget belägg för detta, annat än antaganden och blir gladeligen nedhuggen i mina argument. Samt att jag frågar. Finns det någon som funderat på dessa saker.. hur har ni löst det hela ?
Man skulle kunna ha olika träfftabeller (om man gillar det) för olika avstånd, man skulle kunna ha regel om att man måste vara offensiv för att kunna stäcka sig "över" vapnets räckvidd (om man har med attityder/ stridskort etc i sitt spel), man kan ha olika slada på olika avstånd. osv
Det hela är mest funderingar, ser ni något guldkorn ?
Och nu lite snygga illustrationer.
(*) - initiativbonus på det sätt som det i många spel används -
utan min erfarenhet ligger på dagisnivå i stil med boffer eller att hugga i luften)..