Re: Aningen OT
Jag köpte det nyss och har inte hunnit spela det eller utvärdera det ordentligt (jag hade tänkt skriva en större recension senare). Det är OGL, vilket innebär att den d20-vane känner igen sig rätt rejält. Vissa regler har tillkommit jämfört med vanliga D&D, till exempel regler för att spela barn (om man vill vara en elvaåring som redan dödat ett halvdussin män), för att ha nackdelar (om man vill vara en vanställd och illa beryktad dvärg), för utmattning på grund av tunga rustningar (om man vill vinna en trial-by-combat genom att trötta ut fienden) med mera, som synes lämpat för att simulera böckerna. Strid är betydligt farligare, med lägre summor hit points och värdet shock value, vilket motsvarar halva rollpersonens CON. En skada som går över detta värde har risk att orsaka stunning, samt att rollpersonen börjar blöda till döds om skadan görs med ett skärande vapen.
Därtill är sociala fördelar minst lika viktiga som fysiska och mentala sådana i de flesta rollspel. En rollpersons sociala rang, inflytande och rykte ger ofta konkreta fördelar (eller nackdelar) i interaktionen med folk. Att hålla sig väl med olika ätter och grupperingar är viktigt, åtminstone om man rör sig på högre nivå än ofrälse.
Förutom reglerna innehåller boken även en gedigen världsbeskrivning med beskrivningar av i stort sett alla viktiga SLP. Det enda problemet här är att spelet beskriver världen vid den punkt då första boken utspelar sig, vilket gör att karaktärer som Brienne av Thart, Beric Dondarrion, Thoros av Myr och Euron Greyjoy inte finns med.
Helt klart godkänt och mer därtill alltså, även om vissa skönhetsfläckar finns (om man inte gillar det vanliga levelsystemet för karaktärsavancemang, till exempel). Illustrationerna håller varierad kvalitet -- vissa är snygga, men en hel del känns på ett eller annat vis fel, för att i vissa fall vara direkt fula eller smaklösa. Om du inte har bläddrat i den kan jag nämna att boken är rejält tjock -- uppemot 500 sidor. Stops muthafuckin' bullets, alltså.