Beastslayer
ROTN
<center>Roma Infinita</center>
Roms centra reser sig upp likt ett nutida Babylon och sträcker sig trånande upp imot den blå himmlen. På lång väg kan man se Palantines palats som ännu går i gammeldags stil och dess ståtligt gröna trädgårdar som hänger ner över dess tryggt skyddande murar. Stora promenader likt gröna motorvägar slår sig ut från dess mitt och man kan skymta Roms socitet vandra längs med stenlagda gångar högt ovanför marken. Palantine får lätt de flesta att glömma förfallet som råder i Imperiet och så även i Rom, kanske framförallt i Rom. Mellan enorma akvedukter som klättrar in i staden kan man se den betydligt smutsigare verkligenheten av Rom, plebejdistrikten. Där är Palantines lyx lika långt borta som fienden i öst och arbetarnas vardag är en hård verklighet, men de klagar inte, för de till skillnad från Fenicierna i Karthago svälter inte, för de lever i Rom, världens centra och imperiets pärla, så som en sann Romare ska känna. Runt forum sammlas de fattigaste för att se det allra senaste från Impieriets utkanter, hur är dagsläget i Konstantinopel? Hur är den rådande situationen där deras makar strider för sitt imperium långt hemmifrån? I Adventine är verkligheten rödare, mer som blod än det purpurfärgade mode man kan se i Palantine, detta är en plats de allra flesta undviker, där färgas gatorna röda av blod i uppgörelsen om Roms allra mörkaste stadsdel, där styr Kollegiet och knivmännens tysta dolkar är sedan länge borta och ersatta med tyst, effektiv eldkraft. Allt detta är en verklighet för alla Romare. Men något håller sakta men säkert på att skjuta den verkligheten i sank, en gyllene ålder som hållit i sig i mer än tusen år kan vara påväg mot sin undergång, på väg att slåss sönder mot sin egen storhet. Kommer Rom att falla eller kommer det att stå ?
Roms centra reser sig upp likt ett nutida Babylon och sträcker sig trånande upp imot den blå himmlen. På lång väg kan man se Palantines palats som ännu går i gammeldags stil och dess ståtligt gröna trädgårdar som hänger ner över dess tryggt skyddande murar. Stora promenader likt gröna motorvägar slår sig ut från dess mitt och man kan skymta Roms socitet vandra längs med stenlagda gångar högt ovanför marken. Palantine får lätt de flesta att glömma förfallet som råder i Imperiet och så även i Rom, kanske framförallt i Rom. Mellan enorma akvedukter som klättrar in i staden kan man se den betydligt smutsigare verkligenheten av Rom, plebejdistrikten. Där är Palantines lyx lika långt borta som fienden i öst och arbetarnas vardag är en hård verklighet, men de klagar inte, för de till skillnad från Fenicierna i Karthago svälter inte, för de lever i Rom, världens centra och imperiets pärla, så som en sann Romare ska känna. Runt forum sammlas de fattigaste för att se det allra senaste från Impieriets utkanter, hur är dagsläget i Konstantinopel? Hur är den rådande situationen där deras makar strider för sitt imperium långt hemmifrån? I Adventine är verkligheten rödare, mer som blod än det purpurfärgade mode man kan se i Palantine, detta är en plats de allra flesta undviker, där färgas gatorna röda av blod i uppgörelsen om Roms allra mörkaste stadsdel, där styr Kollegiet och knivmännens tysta dolkar är sedan länge borta och ersatta med tyst, effektiv eldkraft. Allt detta är en verklighet för alla Romare. Men något håller sakta men säkert på att skjuta den verkligheten i sank, en gyllene ålder som hållit i sig i mer än tusen år kan vara påväg mot sin undergång, på väg att slåss sönder mot sin egen storhet. Kommer Rom att falla eller kommer det att stå ?