Nekromanti kampanj(världs)ide

[Snow]

Jag klurar på en engångsvärld till en kortare kampanj DnD (eller längre om alla tycker det är roligt). Spindeluppdraget som jag babblade om för ett tag sen spelades igår och blev väldigt lyckat.

Har någon några coola ideer för att krydda till det mer?



Kairo/Rome ripoff

Juvelen i imperiets. Civilisationens klarast lysande stjärna, brukar man säga, men myntet har en baksida. Här blandas folkslag från hela välden. Mystiska ormpräster från djunglerna i väster intrigerar. Ljushyade pirater säljer krigsbyte på skumma krogar i hamnen. Slavmarknaden är den livligaste kommersen i staden. På arenan tvingas slavar slåss mot varandra.

Över staden härskar de odödliga älvorna (eladrin) i en parodi på ett råd. För eladrin är de andra folken boskap eller ohyra, att utnyttja, slakta eller roas av. Det ryktas om mörka allianser som en del av familjerna har ingått i jakten på den ultimata makten. Ett vanligt nöje är att pierca en slav med tjocka guldringar och sen släppa lös honom i fattigkvarteren. De flesta älvorna är wizards eller warlocks. Men några har över sina tusentals års liv blivit ultimata krigare.

En allt större överklass tar mer och mer resurser. Festerna blir mer och mer dekadenta. Krigstågen utsträcker sig längre och längre över världen. Hemvändande generaler blir hyllade som hjältar. Stabiliteten är hotad.

Prästerna försöker hålla befolkningen i schack med grandiosa ceremonier och falska gudaläror. Samtidigt äter sig prästerna feta. Allt handlar om pengar och makt. Korruptionen är total. I hemliga källare i fattigkvarteren dyrkas de sanna gudarna. Dessa "falska läror" bestraffas hårt (man blir slav) om man upptäcks.

Vanliga straff om man gör något brottsligt är: bevisa sin oskuld på arenan, summariskt dömd till slaveri (säljs på slavmarknaden och pengarna går till stadskassan), döden genom pålning eller korsfästelse till folkets jubel eller offrad till gudarna. (Eller en kombination: såld som slav till en ormkult, dessa offrar en till sina gudar till åskådarnas jubel).

Där spelar ni en (eller möjligen två) ädlingar (eladrin) och hans dödliga anhang. På uppdrag av ert adelshus löser ni uppdrag för att stärka er makt.

Inspiration: Rome (tv-serien), Conan (sword and sorcery-aspekten), Sinhue egyptiern (boken, för det egyptiska tankesättet och miljöer)...

 

[Snow]

Kairo??? vad snackar jag om? Stan jag är ute efter heter ju Thebe, numera Luxor.

Den uppmärksamme känner nog lukten av lite Tricilve där också.

 

[Wilmer]

Jag har inget att säga förutom att det låter väldigt coolt.

 

[Snow]

Lite om hur raserna funkar:
Staden är verkligen en smältdegel. I de verkligt slumma delarna kan man hitta goblingäng, ibland orcher. På mörka bakgator och i skumma tempel skymtar ibland Yuan-ti, Githyanki, Rhakshasa och liknande. En hemlig kult kan ha en naga som ledare.

Dvärgar är i 99% av fallen slavar, slavar på flykt eller helt meddellösa. En del hålls fångna för att smida vackra saker.

Alver (alltså inte Eladrin) är inte onda utan förespråkar ett öppet samhälle. Iallfall för tusentals år sedan. Och Eladrin glömmer inte. Så alverna är jagade, terrorister eller frihetskämpar.

Halflings har det ungefär som dvärgarna. Men lite fler lever i fattigdom snarare än slaveri. En del arbetar som tjänare åt fina herrar. Inte sällan som infiltratörer, spioner eller lönnmördare.

Dragonborn lever i stammar ... fan vet... jag tänkte att deras ursprungskultur skulle vara tekniskt underlägsen men socialt högstående. De har väldigt lätt att få uppdrag i armen eller som livvakter. Allmänt kända som pållitliga.

Tieflings har inget samhälle utan är spridda över hela världen. De brukar sluta sig samman i enklaver. I staden finns en stor enklav. Sedan länge finns en överrnskommelse mellan dem och eladrin. Thieflings organiserar stadsvakten och tar hand om "böter" som man kan betala för alla brott utom våld eller mord på en eladrin. De bistår inte med allt folk utan hyr in människor och dragonborns. Däremot har de förutom den enkla stadsvaktspatrulleringen en organisation som kallas Asmodeus Ljus (nej, de är inte speciellt goda). De är utredare och tung insatsstyrka i ett. Tieflings är både polis och domare i ett. Endast på tempelområdet, rådsområdet och i eladrins egna bostadskvarter saknar de jurisdiktion.

 

[Snow]

trevligt!

 

[kefka]

Jag kan bara hàlla med, din ide är väldigt cool. En värld jag inte skulle ha nàgot emot att spela i. Det gav mig lite Chronopia vibbar, fast i antiken istället för medeltiden. Med alla olika fraktioner känns det som det inte skulle vara sà svàrt att hitta krokar till äventyr och det vorde roligt att fà läsa en krönika senare.

 

[Snow]

Jag kan bara hàlla med, din ide är väldigt cool. En värld jag inte skulle ha nàgot emot att spela i. Det gav mig lite Chronopia vibbar, fast i antiken istället för medeltiden. Med alla olika fraktioner känns det som det inte skulle vara sà svàrt att hitta krokar till äventyr och det vorde roligt att fà läsa en krönika senare.

Ja... jag har ju tänkt att det blir lite chronopia över det. Fast jag har tänkt mig att man kan gå utanför staden också.

Jag funderar faktist på att göra en serie av det

 

[Snow]

Några personer uttalar sig

(Arbetet går vidare)

Oriak, Elberats Juvel! Staden som sprider civilisationens ljus över världen! Källan till upplysning spirituellt, akademiskt och ekonomiskt. Så heter det ofta. Den som inte håller med blir slav eller döms till döden på arenan.

Aramil Bethvan - rådsmedlem av huset Bethvan, Eladrin
Det är vår förtjänst att staden står här. Endast tack vare vårt långsiktiga arbete har vi skapat denna punkt av ljus i en annars mörk värld. De dödliga rasernas, vars liv är över nästan lika snabbt som man blinkar, bevisar gång på gång att de är för flyktiga, för obeslutsamma och för svaga för att skapa något som håller mer än några hundra år, på sin höjd. Det är vår förbannade plikt att leda dem. Du kanske tycker att vi är tyranner, jag ser oss mer som herdar. Vi ser till hela hjorden, och vi ser framåt.
Om jag hade fått femtio år på mig att förklara för dig vår storslagna plan skulle du se att allt hänger ihop. Men det går inte, för då är du död. Ni dödliga raser ser inte över kanten på bordet. När jag och mina likar trädde in i denna världen för nio tusen år sedan skapade vi något av inget. Oriak är vårt verk. Tycker du inte om det?
Slavarna? Värdelöst slödder allihop. De förtjänar sitt öde tusen gånger om. Om de hade minsta lilla styrka och beslutsamhet skulle de resa sig mot oss. Men det gör de inte, det borde säga dig något!

Gumba Rhul - Tiamatpräst, människa
Skåda Tiamats storhet! Skåda gudens storverk! Allt detta har han välsignet. Tiamat är välståndets gud. Alla måste vi arbeta för vårt välstånd. Oriak är Tiamats barn, och vi måste alla ge av vårt svett och blod för att Oriak ska förbli den lysande stjärna det nu är.

Sehär! En syndare och kättare, en dyrkare av Bahamut. Han har försökt omstörta stabiliteten i staden. Tiamat vredgas! Bär upp honom på altaret. Dra av honom hans loppiga paltor så att han är naken inför Tiamat som den dag hans föddes. Nu är han redo att motta gudens förlåtelse. Se hur hans livsblod flyter för offerkniven. Pris ske lov, Tiamat är blidkad, för den här gången!

Amram - Arenakämpe, dragonborn
Jag ska motta folkets jubel när jag genomborrat ditt hjärta med mitt blad! Jag har valt att låta det blir en jämn match. Du ska få en ärlig chans. Jag kunde valt att ha bättre vapen eller att droga dig. Men vi kämpar på lika villkor. Min ära ska ge mig segern. Din död är min biljett till nästa match, ett steg högre på stegen. Någon gång ska jag vinna så mycket att jag tar mig härifrån.

Oriak är som ett uppsvällt lik, med maskar som krälar ur alla öppningar. Arenan förenar det sämsta och det bästa med staden. De flesta av kämparna här vet inte vad ära är. Blodtörstiga monster.

Ahh, vad är detta? Styrkan lämnar mina armar. Du har drogat mig, du har dödat mig! Mina sista ord: kom ihåg, du vinner idag, men en gång ska någon som jag döda dig...

Borik Nesse - Slavhandlare, människa
Vad har du för rättighet att dömma mig. Har du inte själv använt slavar? Systemet bygger ju på dette. Tycker du att jag ska rycka undan mattan för mina egna fötter? Jag ser till att ställa mat på bordet så att min fru och mina barn kan få ett drägligt liv i detta ruttna hål till stad. Jag har inte råd med några etiska regler, jag handlar med alla sorter. Vill du ha något speciellt? Jag ser på dina kläder att du antagligen inte har råd med det så det lönar sig inte att fråga. Kom igen när du gjort din lycka, då ska jag skaffa dig en riktig djungelprinsessa.

Affärerna har varit hårda senaste tiden. Krigståden har fört in massor av nytt kött i systemet. Samtidigt har priserna på förnödenheter stigit. Tycker du att mina slavar ser magra ut? Jag ger dem nästan lika mycket som jag själv äter. Värdelösa kräk, de bara äter och äter och tittar på mig med tomma ögon.

Är det husslavar du är ute efter. Jag har ett par unga flickor. Bra ålder för att läras upp. Jag har också ett par dvärgar, perfekt om du behöver någon som hugger i ordentligt. En av dem är duktig smed, priset blir ju därefter också.

Muc - Slav, Halfling
Jag har inget att säga, du får fråga någon annan, dessutom har jag inte tid. Jag springet ett viktigt ärende åt min herre, en viktig man. Kommer jag försent skär han öronen av mig. Det är sant, förra veckan lät han hugga örat av Miro. Miro råkade tappa ett krus honung, det var inte ens någon utomstående som såg det. Nu är alla i hela hushållet dödsrädda, det var väl meningen.

Vi har inget att säga till om. Eller, en del av oss bestämmer över resten. Men våra liv tillhör inte oss. Vi är för evigt bundna. Det enda vi kan hoppas på är att leva våra liv utan att bli sjuka. Vi har mat och tak över huvudet. Det är ioförsig inte alla slavar som har det.

Men det finns också ljus i mörkret. En av den nya slavarna berättade om Bahamut. En gud som predikar rättvisa och godhet. För tillfället måste vi hålla det hemligt, men om alla tror riktigt hårt så kan vi kanske vinna över systemet.