Re: Kedjevapens låga bryt, eller kätting snarare.
Helt rätt, jag börjar om!
Vill först bara bena ut en felbenämning i regelboken!
Först för att vara tekniskt korrekt så är det stor skillnad på kedja och kätting. En kedja är det man använder i transmissioner av olika slag ex cykel..
En kätting däremot består av lösa länkar och används i drag och lyftanordningar. Det är alltså kätting som antagligen menas här. De olika typerna av kätting är kortlänkad, halvlånglänkad och långlänkad vanlig kätting, fartygskätting med stolplänkar och kätting med vridna länkar.
Sådärja!
Allt hänger egentligen på hur länkarna ser ut. Om smeden har gjort ett bra jobb och alla länkar kan röra sig helt fritt i förhållande till varandra så utsätts inte kättingen för det som den tål minst.. nämligen att brytas av...
Men om kättingen får ett stumt slag.. det behöver inte vara mot hammare och städ utan jag kan tänka mig en parersituation där kättingen hamnar mellan vapen och rustning så är det inte bra!
Men allt hänger givitvis på godstjocklek, material och härdning (efterbehandling) samt underhåll.
En kätting av ett mjukt material (lite kol.. mycket järn) och mindre härdning Bryts inte lika lätt, kommer istället att deformeras. Lättare dock att hugga av (ett 'klippande hugg' inte krossande)
En väldigt hård kätting kommer att vara väldigt svår att med ett skärande hugg få sönder men den kommer att brytas lättare eftersom den blir lite sprödare.
Jag tror att det naturliga sättet (rätta mig om jag har fel)
att parera ett svärdshugg med ett stridsgissel m kula är att ta tag i skaftet med ena handen och kulan i den andra och fånga klingan med kättingen. Det borde funka ganska bra (ur kättingens perspektiv) eftersom det sker en naturlig inbromsning av kraften.
Brottgränsen för modernt stål.
kolhalt 0,1% är 310 - 390 N/mm2
Kolhalt 0,4% är 550 - 710 N/mm2
kolhalt 1,0% är 980 - 1280 N/mm2
Skärhållfastheten för modernt stål.
kolhalt 0,1% är 250 - 310 N/mm2
kolhalt 0,4% är 470 - 550 N/mm2
kolhalt 1,0% är 880 - 1030 N/mm2
Sen så modifieras hårdheten på stålet med hjälp av härdning.