baron Max Durhal_UBBT
Warrior
Kherzam och De Galt skyndade sig till staden. Om de hade rätt i sin tidsuppskattning skulle deras frist vara ute om ett halvt glas och då skulle dvärgarna i fortet inte bry sig om tirakerna i bergen. Men när de kom fram till porten så fann de att den dvärgiska vakten var ännu mera hätsk än han varit vid deras ankomst till fortet. Du kan gå til din frände, sade Kherzam till De Galt.
Jag tar hand om det här...
Samtidigt satt Zander vid Tapios bädd. Han hade haft tur som överhuvudtaget överlevt atacken från grottrollet, men samtidigt hade det varit ganska dumdristigt av honom att dra sin klinga mot det. Men han hade i alla fall bestämt sig för att ge Tapio en ganska stor ersättning för hans mod. Zander var något så ovanligt som en cirefalisk zorianriddare men när man frågade honom om hans sanna religion så brukade han bara skratta och sedan prata om solgudarna. Men nu tittade han på stolen i rumet med sitt enda öga. Där låg svärdet som Tapio försökt besegra grottrollet med.
Nu öppnades dörren. Det var De Galt som kom in. Han såg uppjagad ut som om han hade sett den Jargiska inkvisationen marschera mot honom. Han sa: "Jag hade rätt. Tiraker marscherar mot Talon." Sen satte han sig på en stol bredvid Tapio och började diskutera utvecklingen med sin tempelbroder.
Kherzam var bra på att övertala. Han hade fått en nästan hypnotisk förmåga när det gällde lvertalning, även om han dock var otroligt dålig på att blåljuga. Men allt detta verkade vara som bortblåst när han förgäves försökte diskutera situationen med vakten. "JAg måste prata med rådet!" Skrek han rakt ut. "Varför det om jag får fråga!" skrek den envise vakten. Sammankalla de bara! Det finns tiraker i bergen! "Håll dig lite lugn nu, annars så..." sa vakten men då tog Kherzams Roghan instinkter över och han gav vakten en rak höger. Vakten hade hela tiden häcklat honom samtidigt som tiden var knapp och för det hade han fått ett blått öga. Men efter det så förändrades situationen en aning. "Tiraker?". Kherzam nickade. Efter det så sammankallades rådet, vakten och Kherzam kom bättre överens och Kherzam fick sen höra att en dvärgisk trupp skickades rakt mot plundrarna!
Nu öppnaes dörren igen. Det var Kherzam som kom in i Tapios tillfriskningsrum.
Tapio hade nu vaknat och ötit en del. "Vad hag hört..." sa han när dvärgen kom in, "så har ni lokaliserat tirakerna utan min hjälp" sa han och flinade.
"ja" sa dvärgen. "men här måste jag lämna er, sa han". "JAg ska skriva en rappor om händelserna och sen, om jag förstått saken rätt så ska ni bege er iväg nu.
"Ja" sade De Galt. Vi ska också avlägga rapport i Talon och ge betalning till vår stigfinnare här.
Tapio tänkte genast på sin vän Maximillions tjänst. Han hade hela tiden velat att Tapio skulle ha lett sällskapet fel. Nu hade det inte blivit så men han kände ändå att han hade hjort rätt då det låg mer i hans intressen att inte bli inblandad i några politiska intriger och kände att silvret han skulle få kändes bättre än hans misslyckade tjänst. För det var väl Maximillion som låg bakom tirak anfallet, eller?
I alla fall så kom Tapio på en sak. Den här dvärgen och han hade komkmit bra överens och nu sade han något som senare skulle förändra hans liv.
"Kherzam! Kom ihåg...
Kherzam tittade på sjuklingen.
"kom ihåg den sittande svanen i Talon!"
"Javisst" sade Kherzam och log.
Sedan gick Kherzam och skrev sin rapport.
Förlåt för detta tråkiga mellanspel, men jag mste få händelserna framåt. Det är i denna fas som kampanjen var tråkigast men den fick en sådan fruktansvärd fart senare så att lystmätet på action kommer senare i berättelsen. RP:s hade helt enkelt gjort en lång resa till Khrun-Renk-Roghan då de två tempelriddarnas egna spioner pratat om en kupp i form av ett tirakanfall mot Talon. Lite knäppt kanske men det har inte avslöjats några vidare fakta i kampanjen än så länge. Kanske senare...
Baronen som gärna bränner ett par Daaktroende till frukost.
Jag tar hand om det här...
Samtidigt satt Zander vid Tapios bädd. Han hade haft tur som överhuvudtaget överlevt atacken från grottrollet, men samtidigt hade det varit ganska dumdristigt av honom att dra sin klinga mot det. Men han hade i alla fall bestämt sig för att ge Tapio en ganska stor ersättning för hans mod. Zander var något så ovanligt som en cirefalisk zorianriddare men när man frågade honom om hans sanna religion så brukade han bara skratta och sedan prata om solgudarna. Men nu tittade han på stolen i rumet med sitt enda öga. Där låg svärdet som Tapio försökt besegra grottrollet med.
Nu öppnades dörren. Det var De Galt som kom in. Han såg uppjagad ut som om han hade sett den Jargiska inkvisationen marschera mot honom. Han sa: "Jag hade rätt. Tiraker marscherar mot Talon." Sen satte han sig på en stol bredvid Tapio och började diskutera utvecklingen med sin tempelbroder.
Kherzam var bra på att övertala. Han hade fått en nästan hypnotisk förmåga när det gällde lvertalning, även om han dock var otroligt dålig på att blåljuga. Men allt detta verkade vara som bortblåst när han förgäves försökte diskutera situationen med vakten. "JAg måste prata med rådet!" Skrek han rakt ut. "Varför det om jag får fråga!" skrek den envise vakten. Sammankalla de bara! Det finns tiraker i bergen! "Håll dig lite lugn nu, annars så..." sa vakten men då tog Kherzams Roghan instinkter över och han gav vakten en rak höger. Vakten hade hela tiden häcklat honom samtidigt som tiden var knapp och för det hade han fått ett blått öga. Men efter det så förändrades situationen en aning. "Tiraker?". Kherzam nickade. Efter det så sammankallades rådet, vakten och Kherzam kom bättre överens och Kherzam fick sen höra att en dvärgisk trupp skickades rakt mot plundrarna!
Nu öppnaes dörren igen. Det var Kherzam som kom in i Tapios tillfriskningsrum.
Tapio hade nu vaknat och ötit en del. "Vad hag hört..." sa han när dvärgen kom in, "så har ni lokaliserat tirakerna utan min hjälp" sa han och flinade.
"ja" sa dvärgen. "men här måste jag lämna er, sa han". "JAg ska skriva en rappor om händelserna och sen, om jag förstått saken rätt så ska ni bege er iväg nu.
"Ja" sade De Galt. Vi ska också avlägga rapport i Talon och ge betalning till vår stigfinnare här.
Tapio tänkte genast på sin vän Maximillions tjänst. Han hade hela tiden velat att Tapio skulle ha lett sällskapet fel. Nu hade det inte blivit så men han kände ändå att han hade hjort rätt då det låg mer i hans intressen att inte bli inblandad i några politiska intriger och kände att silvret han skulle få kändes bättre än hans misslyckade tjänst. För det var väl Maximillion som låg bakom tirak anfallet, eller?
I alla fall så kom Tapio på en sak. Den här dvärgen och han hade komkmit bra överens och nu sade han något som senare skulle förändra hans liv.
"Kherzam! Kom ihåg...
Kherzam tittade på sjuklingen.
"kom ihåg den sittande svanen i Talon!"
"Javisst" sade Kherzam och log.
Sedan gick Kherzam och skrev sin rapport.
Förlåt för detta tråkiga mellanspel, men jag mste få händelserna framåt. Det är i denna fas som kampanjen var tråkigast men den fick en sådan fruktansvärd fart senare så att lystmätet på action kommer senare i berättelsen. RP:s hade helt enkelt gjort en lång resa till Khrun-Renk-Roghan då de två tempelriddarnas egna spioner pratat om en kupp i form av ett tirakanfall mot Talon. Lite knäppt kanske men det har inte avslöjats några vidare fakta i kampanjen än så länge. Kanske senare...
Baronen som gärna bränner ett par Daaktroende till frukost.