Sitter här och kämpar med ett äventyr jag inte riktigt får ihop (jag är alltså en sån spelledare som behöver förbereda grejer om de ska bli roliga), och började försöka angripa problemet från en annan vinkel. Jag började fundera på vad ett äventyr består av.
Och för mig, i mina ögon, består äventyr av hinder, eller utmaningar. Ett äventyr utan hinder eller utmaningar består bara av att spelledaren beskriver snygga miljöer, liksom. Eller att man bara ploddar runt efter en rak räls och pratar med folk, och steg för steg får en historia berättad för sig. Kanske kul, men inte min tékopp.
Jag talar här främst utifrån ett tradperspektiv här, såklart, eftersom det är trad jag spelar. Så delar av det här kanske inte är så värst intressant för de av er som spelar på annat sätt.
Alltså; vad finns det då för slags utmaningar? Rising gjorde en abstrakt uppdelning i utmaningar för fantasin, slutledningsförmågan eller instinkter. Det är en bra uppdelning, tycker jag, men den är ganska abstrakt och hjälper mig tyvärr inte så mycket när jag ska bygga äventyr.
- En sorts utmaning är den taktiska, ofta handlar den om strid. Att besegra en motståndare genom att använda ett stridssystems resurser på rätt sätt. Att analysera situationen, använda omgivningen, kunna stridssystemet. Går givetvis in i flera av de andra, det finns inga vattentäta skott här.
- En annan sorts utmaning är att övertala någon.
- Ytterligare en annan handlar om att göra ett val; man har två eller flera alternativ och måste ofta välja mellan enbart onda ting.
- Sedan har vi slutledningsutmaningar, där det handlar om att dra korrekta slutledningar utifrån givet material.
- Öppna utmaningar, där spelarna får ett problem där SL inte hittat på en lösning; det här blir ofta en utmaning i att använda fantasin och att hitta på egna smarta lösningar. Det här blir ett slags metautmaning, där spelarna får välja vilken sorts utmaning de vill ha (t.ex om man vill ta sig in i en militärinstallation så kan man slåss, eller övertala, eller något helt annat, och man gör valet baserat på vilka ledtrådar man fått).
- Rena pussel, eller "minigames". Gåtor, pussel, chiffer. Svåra att få in på ett naturligt sätt. Utmanar intellektet, men brukar i min erfarenhet mest falla på en enda spelare.
- Kartutmaningar. Att utforska en rent geografisk plats och räkna ut hur den egentligen ser ut. Rita en karta som stämmer.
- Inte så vanligt i trad, men efterhandsförklaringsutmaningar dyker upp ibland; utifrån givna förutsättningar ska spelarna hitta på något som passar. Skiljer sig från slutledningsutmaningar genom att det saknas färdigt svar... så det är mer fantasin än slutledningsförmågan som utmanas.
Observera att jag med utmaning inte menar att man måste kunna misslyckas, eller att äventyret ska "ta slut" om man inte gör det. I mina ögon är en utmaning, eller ett hinder, framför allt en form av friktion i äventyret. Vägbulor. Det där som gör att spelarna känner att det är de, och inte SL, som lyckas med saker. Sense of accomplishment.
Vissa improviserar såklart det här, och börjar spelmötet med bara en lös idé om vilka aktörer som vill saker...
Nu vet jag att det här blev monsterlångt. Förlåt. Men jag behövde nog få ner det i pränt. Vad tycker ni? Är det här ens liknande det sätt ni tänker på äventyr? Bidrar tankesättet med något? Kommer ni på utmaningstyper, gärna hyfsat konkreta sådana, som jag missat?
Och för mig, i mina ögon, består äventyr av hinder, eller utmaningar. Ett äventyr utan hinder eller utmaningar består bara av att spelledaren beskriver snygga miljöer, liksom. Eller att man bara ploddar runt efter en rak räls och pratar med folk, och steg för steg får en historia berättad för sig. Kanske kul, men inte min tékopp.
Jag talar här främst utifrån ett tradperspektiv här, såklart, eftersom det är trad jag spelar. Så delar av det här kanske inte är så värst intressant för de av er som spelar på annat sätt.
Alltså; vad finns det då för slags utmaningar? Rising gjorde en abstrakt uppdelning i utmaningar för fantasin, slutledningsförmågan eller instinkter. Det är en bra uppdelning, tycker jag, men den är ganska abstrakt och hjälper mig tyvärr inte så mycket när jag ska bygga äventyr.
- En sorts utmaning är den taktiska, ofta handlar den om strid. Att besegra en motståndare genom att använda ett stridssystems resurser på rätt sätt. Att analysera situationen, använda omgivningen, kunna stridssystemet. Går givetvis in i flera av de andra, det finns inga vattentäta skott här.
- En annan sorts utmaning är att övertala någon.
- Ytterligare en annan handlar om att göra ett val; man har två eller flera alternativ och måste ofta välja mellan enbart onda ting.
- Sedan har vi slutledningsutmaningar, där det handlar om att dra korrekta slutledningar utifrån givet material.
- Öppna utmaningar, där spelarna får ett problem där SL inte hittat på en lösning; det här blir ofta en utmaning i att använda fantasin och att hitta på egna smarta lösningar. Det här blir ett slags metautmaning, där spelarna får välja vilken sorts utmaning de vill ha (t.ex om man vill ta sig in i en militärinstallation så kan man slåss, eller övertala, eller något helt annat, och man gör valet baserat på vilka ledtrådar man fått).
- Rena pussel, eller "minigames". Gåtor, pussel, chiffer. Svåra att få in på ett naturligt sätt. Utmanar intellektet, men brukar i min erfarenhet mest falla på en enda spelare.
- Kartutmaningar. Att utforska en rent geografisk plats och räkna ut hur den egentligen ser ut. Rita en karta som stämmer.
- Inte så vanligt i trad, men efterhandsförklaringsutmaningar dyker upp ibland; utifrån givna förutsättningar ska spelarna hitta på något som passar. Skiljer sig från slutledningsutmaningar genom att det saknas färdigt svar... så det är mer fantasin än slutledningsförmågan som utmanas.
Observera att jag med utmaning inte menar att man måste kunna misslyckas, eller att äventyret ska "ta slut" om man inte gör det. I mina ögon är en utmaning, eller ett hinder, framför allt en form av friktion i äventyret. Vägbulor. Det där som gör att spelarna känner att det är de, och inte SL, som lyckas med saker. Sense of accomplishment.
Vissa improviserar såklart det här, och börjar spelmötet med bara en lös idé om vilka aktörer som vill saker...
Nu vet jag att det här blev monsterlångt. Förlåt. Men jag behövde nog få ner det i pränt. Vad tycker ni? Är det här ens liknande det sätt ni tänker på äventyr? Bidrar tankesättet med något? Kommer ni på utmaningstyper, gärna hyfsat konkreta sådana, som jag missat?
