Nu kommer säkert många inte hålla med mig, men jag tycker att flera av de gamla D&D-äventyren var riktigt roliga (klassikt äventyrande äventyr). Tänker ffa på
Marsklandet
Enhörningshornet
Svavelvinter
Oraklets fyra ögon
Siratias vita formelbok, iaf ramverket.
Det som jag närmast undrar (förutsätter att ni läst eller spelat detta då, om inte fnns det för gratis nedladdning på riotminds.) är hur man skulle kunna anpassa enhörningshornet för att passa in?
Vita klostret = Någon slags jordmoderkloster?
Vilka kan ta skurkrollen?
Vart förlägga det? Tänker närmast på Asharina-halvön.
Ploten? Vad behöver twerkas?
Utan att minnas Enhörningshornet exakt skulle man kanske kunna ha Vindmunkarna (Vita klostret) och Kristallorden. De brukar vara i luven på varandra bara för sakens skull och Vita Klostret verkar vara de "snällare".
Då kan det utspela sig på Asharina, där det också finns en del dvärgfästen.
Annars har jag använt hela Svavelvinternserien i Eon. Lade upp en del information och kartor här på WRNU men kan tyvärr inte hitta dem nu.
Toman said:
Kul! Tror jag såg en del av de där posterna. Dela gärna infon igen.
Skulle kanske förlägga det till ett land där daaktron är relativt ny, kronan kanske är konverterad men folket följer mestadels sin gamla gudar (bla jodmodern) , och låta deras ordenskapitel gamska riskfritt terorrisera följarna av den gamla religionerna. Då blir det inte så mycket de onda mot de goda, mer de gamla mot de nya.. Men det gör att slutuppgörelsen måste tänkas om..
Finns ju massa dödskulter och liknande men det är väl väldigt få av de aom agerar öppet nånstans ?
Har lekt lite med tanken att sy ihop samtliga ovanstående till en megakampanj (men kommer nog aldrig spelas), där alla delar är med och den övergripande ploten är Siratsias som vill stänga ute gudarna från världen (befria människorna?) och bryta ner de magiska fördämnimgarna och släppa lös fängslade kunnskaper (kom på att även kunnskap kan låsas in och gömmas undan).
Antagonisterna kan vara representanter för något av de större trollkarlsförbunden (någon thalamurfalang, legio colonan, kabala etc) som vill åt den heliga reliken då det är en rätt mäktig artefakt..en tanke.
Här kommer lite av det som jag skrivit ihop inför vår kampanj.
Svavelvinter i Mundana.
Ca 7000 f.D Under början av denna Eon, i samband med Mörkrets ankomst, sträckte den
norra polarisen sig mycket längre söderut.
På isarna levde ett primitivt folk. De var nomader och vandrade över isen och tundran sökandes efter mat. De påverkades nästan inte alls av mörkrets ankomst, då de härjande styrkorna aldrig nådde så långt norrut.
Detta folk som sedermera skulle bli Veddo vandrade från fastlandet ut på de nordligaste öarna där de sedan blev kvar när isen drog sig tillbaka igen.
De utvecklades ungefär på samma sätt som sina fastlandssläktingar men hade en mycket primitivare kultur då de aldrig fick någon uppblandning från andra folkslag och kulturer. Det enda som i viss grad påverkade deras utveckling var det plötsliga uppdykandet av Radh-Kamras heliga stad Jelem.
6472 f.D Efter att Mörkret lyfts återgick Radh-Kamras prästinnor till sitt dekadenta leverne. De försummade sina sysslor som gudinnans språkrör och landet förföll allt mer. Som straff för deras svek mot gudinnan förpassade gudinnan deras depraverade stad långt norrut, långt borta från all civilisation för att deras irrläror inte skulle sprida sig längre. De gamla prästinnorna tänkte också använda kraftnoden vid Jelem för deras egna syften. Detta var ytterliggare ett skäl att flytta staden.
Cinnerva flyttade Jelem och dess omgivningar genom att använda de förtunningar som fortfarande fanns mellan de olika planen efter förra peripetin. Jelem flyttades in i skugglandet och kunde i dess förvanskade värld driva bort för att sedan återinträde i den Mundana världen fast då på en annan plats. Cinnerva planerade att flytta Jelem långt norr ut till området kring issjön för att där låta de perverterade prästinnorna försmäkta i kyla.
Dåvarande drottningen blev naturligtvis bestört över denna plötsliga färd in i skugglandet. Lågornas råd och drottningens prästinnor började inom kort att försöka utröna vad som var på väg att ske. Genom att betvinga och fråga ut andar och demonväsen lyckades Lågornas råd få reda på vad som hänt. Rebran, ledare för lågornas råd lyckades även komma på ett sätt att stoppa den ofrivilliga migrationen. Den kraft av teotropi som Cinnerva gjutit i Jelems förflyttning kunde fokuseras om in i en kristall. När kraften försvann gled Jelem åter in i den Mundana världen och detta tajmades så att Jelem hamnade på Yon (fanns mest bara hav att välja på annars, och prästinnorna skulle inte klara ett liv på havets botten…).
Efter Jelems ”inbromsning” och återinträde i den Mundana världen på Yon stod Jelems invånare inför helt nya förutsättningar. De var vana vid att ständigt servas av folket och att vältra sig i överflöd. Det tog dock inte lång tid innan de fann de primitiva Veddo och förslavade dem för att åter kunna leva sitt liv i lyx och överflöd.
6040 f.D Flytten av Jelem blev inte den sista förbannelsen som drabbade prästinnorna och Jelems övriga invånare.
När Cinerva såg sin ursprungliga plan grusad, att låta Jelems kätterska folk försmäkta i kyla och armod långt upp i norr, lade hon en ny förbannelse över Jelems folk. Om det var denna förbannelse av Cinerva eller ett resultat av invånarnas omåttliga nyttjande av droger och rusdrycker är osäkert men resultatet blev det samma, Jelems invånare slutade föda några nya barn. Invånarna prövade många olika metoder, t.o.m. att få barn med deras slavar, men inget hjälpte, de var dömda till undergång.
Några försökte lämna ön för att söka sig tillbaka till civilisationen men deras kunskaper inom sjöfart var alltför ringa för att de skulle nå fram. Skeppen förliste eller drevs tillbaka till Yon av starka sydliga vindar. De använde kraften i kristallen (den innehöll en ofantlig magnitud av teotropi) för att försöka påverka saker men inget fungerade.
De sista prästinnorna dör ca 400 år efter deras ankomst till Yon och några decennier tidigare hade de sista av Jelems invånare gått under.
Prästinnorna lät sig begravas i mäktiga gravkumlar på öns västsida och de vanliga medborgarna begravdes innanför Jelems murar inne i den mörka skogen där staden låg.
Veddo fick utföra allt det kroppsliga arbetet med att skapa gravarna men de sista prästinnorna ville inte att veddo skulle kunna skända deras gravar efter att de gott hädan och lade därför en mäktig besvärjelse över sina gravar. Besvärjelsen gjorde att ingen veddo kunde komma nära gravarna utan att drabbas av fruktansvärda smärtor. De använde sig av samma formler för att säkra själva staden Jelem efter att den sista invånaren avlidit. De sista prästinnorna begick rituellt självmord inne i sina gravar samtidigt som de utförde en ritual som skulle försänka dem i en odöd sömn under årtusenden. De hade förutspått att det i framtiden skulle komma en tid då de skulle kunna återvända från de döda och härska igen. Drottning Ottavia och hennes häxmästare Rebran organiserar det hela.
Veddo återgick till sitt tidigare liv och minnet av Jelem levde bara kvar som legender om dolda rikedomar och mäktiga artefakter på gravfälten i väster och i skogens djup.
Områdena blev tabubelagda och förbjudna för veddo att beträda p.g.a besvärjelsens effekter.
Årtusenden gick och veddo fortsatte sitt nomadliv på Yons tundra.
Ca 200 e.D En tillfällig isbrygga mellan fastlandet och Yon under några stränga vintrar gör att tirakiska stammar vandrar över och bosätter sig på Yon. Det rör sig om knappt 1000 individer. Veddo och tirakerna stöter på varandra ibland men den stora tillgången till mark gör att inga allvarligare stridigheter uppstår, utan på vissa platser bedriver de två folken t.o.m handel med varandra.
2640-2643Jargiska flyktingar kommer till Yon. De har flytt från svälten i Jargiens västra
e.D provinser och det förtryck den jargiska statsapparaten utsätter dem för. De slår sig ner i Yon viken och grundar en stad, Yon Interlanium, eller Nya Yon. De driver lätt bort de veddo som lever i området. Veddos sten och hornvapen var en lätt match för jargiernas motsvarigheter i järn. Under tre år invandrar ca 1.200 jargier.
Jargierna sprider sig från viken längs med Yons västra kust och under några år skapas det ytterligare tre små bosättningar.
Invandrarna består till stor del av nytänkare både vad gäller kyrkans utveckling men även vad gäller hela samhällsstrukturen. Tidigt utvecklas en form av demokrati, där de fria bönderna röstar fram en Dux, en hertig, som styr över Nya Yon och fiskebyarna. De sker även en reform inom Daak kyrkan som gör den mildare och mer förlåtande.
2650 Shaginov föds av sina emigrerade föräldrar i Caserion. Shaginov går i lära hos sin far och senare på flera akademier i Caserion och Thalamur. Han dras mot den mörka sidan av magin och forskar kring demonologi och nekromanti. Under sin ”karriär” utforskar han den märkliga markdöden kring gastmarken i östra thalamur. Därifrån tar han också ett stort stenfundament av den märkliga stensorten som tycks vara ursprunget till gastmarkens död. Han leder också en expedition till Edron och Cai där han hittar redogörelser för peripetierna och eonernas uppbyggnad. Här hittar han också sanningen kring Jelems försvinnande nedtecknade av Mundala kultens ledare. Tydligen satsar Jelems härskare på revanche vid nästa peripetin och de har gått i en magisk dvala fram till denna tid skall infinna sig. Shaginov ser möjligheten att nyttja denna kraft och söker sig därför först till Taupernas dal för att därefter ta sig till Yon.
2842 Genom att skänka bergstrollen flera artefakter och speciella legeringar lyckas Shaginov övertala dem att skapa hans Basaltfäste i de nordöstra bergen.
2850 Shaginov utvisas från taupernas dal och bosätter sig på Yon. Shaginov har sedan tidigare grundat Shaginovsekten och sekten skapar nu sitt huvudfäste på Yon. De har ”fri” tillgång till veddo och andra varelser för sina biomantiska och nekrologiska experiment.
2901 Shaginov är uttråkad på sitt långa liv och då han inser att det ännu är lång tid kvar till nästa peripeti. Han beslutar sig för att gå i dvala fram till en tid närmre peripetin. Som en förlustelse under sin ”dvala” kidnappar han en thalaskisk medborgare från ätten Harim. Hon hålls inspärrad med honom i hans grav. Då han märker att han får för starka känslor för henne tvingar han sig till att låta åren hinna ikapp henne och hon åldras.
2874 Gordrion grundas
2933 Cirefalierna grundar en liten koloni på Yon i syfte att utvinna svavel från träsket norr om staden. I täten för denna expansion är det cirefaliska handelshuset Pornaz. Svalet används för bl.a vinsvavling, tillverkning av vitriololja och essentiellt sulphur.
Vitriololja och essentiellt sulphur används inom alkemin.
Vitriololja används också i framställningen av mangenat. Så dvärgar och magiker är en del av målgruppen vid försäljning.
2936 Det svarta svärdets beskyddare uppför ett tempel på Yon för att i avskildhet och under härdande förhållande träna sina konster och visa sig värdig Martaris gunst.
2955 Sarakai, en drake, kommer till ön och bosätter sig i silvergruvan.
2960 Nu!
Yon Statsskick: Enkel demokrati bland Yoniterna. Vinuiterna har en hövding som väljs på livstid. Alla styrs rent formellt av Kurfursten. Statsöverhuvud: Kurfurst Penarek Rättsväsende: Enligt cirefalisk lag, som starkt gynnar cirefalier. Areal: okänt Invånarantal: Yoniter 3000, vinuiter 4000, tiraker 2000, cirefalier 700 Språk: gammal jargiska Huvudort: Narzkar Krack (Rökfästningen), ca 800 inv. Huvudnäring: Handel med svavel, pälsar och slavar. Lokalt hantverk och saltad fisk. Handelsvägar: Handelsplats i Narzkar Krack. Militära resurser: Cirefalierna har 300 elitsoldater i stadens närområde samt ca 50 marinkårister. Yoniterna kan sätta ihop en bondehär på upp till 500 man med enkel utrustning. Viuniterna har cirka 600 stridbara stamkrigare som främst verkar som jägare. Tirakerna skulle som mest kunna samla ca 800 krigare från de olika stammarna, om de kom överesn med varandra... Religon: Daakkyrkan, andedyrkan, och Cirza. Cirefalierna bedriver viss missionsverksamhet i staden. Myntfot: cirefaliska mynt är gångbara annars gäller främst byteshandel.
Intressanta personer på Yon Kurfurst Penarek är mannen som styr över den lilla kolonin. Han har ett nära samarbete med handelshusen Pornaz och Temiranz. Han är lång och kraftigt byggd i de sena 40. Svart axellångt hår och ett välansat kort helskägg. Han lämnar sällan fästningen då han inte tycker om att beblanda sig med de simpla icke cirefalierna. Han är heller inte överdrivet förtjust över sin nuvarande placering. Starkt Cirza troende, tom för en cirefalier.
Crisma av husfurst Zhra. Kurfurstens 26 åriga hustru. Mycket vacker, mycket förnäm och mycket besviken över sin makes nuvarande placering.
Hiberos av Yon. Värdshusvärd på ”Junker Hiberos” och tidigare frihetskämpe. Storväxt brunhårig man med ett kraftigt skägg. 55 år.
Elia av Yon. Hiberos fru. 50 år.
Julia Hiberos dotter av Yon. Hiberos 20-åriga dotter som hjälper till på värdshuset. PER 15.
Falx Hiberos son av Yon. Hiberos 22-åriga son. Atletisk byggd. PER 14. Mycket aktiv inom motståndsrörelsen. Motståndsrörelsens bas är under värdshuset, där cirefalierna minst skulle ana det. Antalet aktiva medlemmar som genomför små räder och ställer till med förtret är ca 60 yoniter kring Narzkar Krack.
Marius. Gycklare på Junker Hiberos. En skojfrisk ung man på 17 år. Rödhårig. Medlem i motståndsrörelsen.
Adjed Ben Zalit. Ansvarig för Klan Samjeds intressen på Yon. 33-årig zhan som lätt känns igen genom att gå klädd i flera lager tjocka vackra pälsar de få tillfällen han är ute på gatorna. Adjed har tre andra zhaner anställda vid sitt hus, Benjit (hans högra hand) samt Varaz och Gadjar (hans två välvuxna livvakter).
Mzian av Husfurst Marzin En hängiven Xinu kultist och medlem i sällskapet. Mzian är mycket välbyggd och atletisk. Han går alltid klädd i sin vapenrock med det svarta svärdet på. Mzian tillbringar mest tid i staden för att hålla koll på saker och ting samt för att smöra för kurfursten. Mzian utger sig för att vara Penareks goda vän trots att han föraktar Penarek för hans religiösa övertygelse.
Ilius. Tjuv och informatör åt Sällskapet. Försöker ofta bli ”vän” med nykomlingar för att få reda på vad de gör på Yon.
Jhim Spion och yrkesmördare. Utsänd av Svarta svärdets beskyddare i Caserion som börjar misstänka att saker och ting inte är helt rätt i klostret på Yon.
Augarrtah. Trukh rekryterad på Yon för att leda slavdrivarna i träsket. Våldsam och lättretad
Zenos. 27-årig brottare. En nykommen jargier som flytt till Yon undan rättvisan i Jargien. Stilig och välbyggd. Skrytsam över påhittade bravader. I sällskap med Ravius.
Ravius. 32 år, mångsysslare. Liten råttliknande man. Är i sällskap med Zenos som han träffade i jargien då de båda avtjänade ett straff i ett fångläger. Lyckades fly och söker nu lyckan på Yon.
Caros av Varion. 42 år krigare och smugglare. Tidigare frihetskämpe som nu gett upp kampen. Smugglar varor söderut via hamnen i Varion. Patriot. Köper svavel av trukhen Augarrtah.
Handelshus på Yon
Pornaz – Pornaz har en handelsbod i Narzkar Krack där de säljer importerade varor till soldater, cirefalier och andra som kan betala för sig. Inga stora vapen, bara dolkar och mindre fina hantverk.
Temiranz – Temiranz har ett kontor i staden men ingen riktig försäljning. Kontoret är främst ett centra för fortsatt exploatering av Yon samt för att slå sig in på svavelhandeln.
Klan Samjed – Även den muhadinska kefal klanen Samjed har ett hus med några arbetare i Narzkar Krack. Dessa är främst där för att i förväg få information om leveranser som skall föras genom Ziu.
Äventyrarna kan komma till Yon av flera olika orsaker. De kan vara utsända av Klan Samjed för att sabotera svavelhandeln. De kan vara där för att förgöra Shaginov sekten. De kan vara utsända av Jargien för att undersöka de fritänkande jargierna vars tankar kanske börjat sprida sig till Jargien. I mitt fall är RP:na utskickade för att hjälpa den lokala Daak kyrkan mot Shaginov sektens inflytande. De kommer dit för att på uppdrag av Arvons Hammare stödja den lokal kyrkan samtidigt som de skall granska densamma. De kommer då att besöka klostret i berget som precis blivit anfallet av Shaginov sekten. Anledningen till anfallet är för att Daak klostret har en gammal helgonrelik. Ett huvud som uttalar en bön som fördriver alla odöda med rang X eller lägre, samt att den kan sända tillbaka nedkallade demoner till deras rätta dimension. Munkarna är döda men huvudet finns kvar i ett dolt valv. Efter att ha hämtat detta vill RP:na hämnas munkarna, eventuellt saknas någon munk som Shaginov sekten kidnappat för att studera någon speciell förmåga denna munk besitter. Nu måste de hitta fästet och förgöra sekten. De kommer att få veta är själva fästet byggts av Bergstroll som fått fina artefakter av Shaginov för sina tjänster. Bergstrollen litade dock inte helt på Shaginov sekten och har därför en ”självförstörelse” mekanism inbyggd i fästet. Bergstrollen kan tala om var denna mekanism finns, samt var fästet är beläget om RP:na kan hämta en speciell stensort ur djupet på Silvergruvan. Silvergruvan bebos numera av draken Sarakai. RP:na hämtar stenarna och tar sig därefter till Shaginovsektens fäste. Innan deras attack mot fästet blir de kontaktade av veddo som ser dem som frälsare från Shaginov sekten. De har gamla profetior om frälsare från söder och att de för dem skall visa de gamla gravfälten där mäktiga vapen skall finnas till hjältarnas hjälp. RP:na kommer att ta sig in i gravkumlen och därmed väcka upp de gamla prästinnorna som nu ser att deras tid är kommen. RP:na stormar därefter Shaginov sektens fäste. Efter detta möter de Shagoniv som tackar dem för att de slagit ut sekten då den börjat bli ett problem för honom. De odöda prästinnorna från Jelem kommer till huvudorten och kräver cirefaliernas underkastelse samt återtar vissa saker RP:na plundrat från deras gravar/viloplatser. Sedan lär det bära av hemåt igen. Shaginov kommer nu att fortsätta sina planer för världsherravälde.
För länge sedan (typ 98) konverterade jag Svavelvinter till Eon.
Jag gjorde Majura som en Jargisk koloni som låg norr om Gordrion. Det gick utan större problem förutom att det var svårt att förklara varför det avreste så få skepp. Men jag improviserade lite avståndet tror jag.
Sedan Shaguliterna var en korrumperad Klosterordern som börjat praktisera magi osv.
För några veckor sedan började min grupp spela Svavelvinter i Eon. Vår spelledare satte Majura långt söder om Cirifalien, där Cirifalierna är dom som styr ön numera.
Vi har bara haft en spelkväll än så länge.
Jag har spelat Svavelvinter förr (den enda av oss som gjort det), i DoD, och jag tror vi var klar med den och skulle gå på nästa äventyr. Men det var över 10 år sedan, så jag har glömt det mesta, vilket är tursamt.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.
