Nekromanti Krönikeskrivande

magoo

Hero
Joined
19 Oct 2002
Messages
1,117
Location
Umeå
Är det vanligt att ni skriver krönikor när ni spelar rollspel?

Min spelgrupp skriver alltid krönika. Vi turas om att skriva och det är väldigt svårt att renskriva eftersom krönikören brukar lämna luckor när spelet blir för spännande :)

Vi försöker skriva från rollpersonernas synvinkel, det brukar bli många roliga läsupplevelser. Tänkte bjuda på ett av våra första krönikeförsök, ett synnerligen misslyckat flyktförsök från ett fängelse i Svavelvinter. SLP med kroksablar har vi av någon anledning väldig otur med!

"På kvällen försöker vi bluffa oss ut. Sinbad låtsas vara dödligt sjuk och när de två vakterna öppnar dörren anfaller vi. Den ene vakten svingar sin sabel och hugger Vitori i bröstkorgen så att han säckar ihop. Zadar kastar sig över den andra vakten och de tumlar ut. Sinbad misslyckas med att få omkull den förste vakten och Aeriel missar sina båda slag. Zadar träffar sin motståndare i huvudet med två fina slag. Jag blir träffad i min vänstra arm som blir obrukbar. Zadar blir träffad i sitt vänstra ben som viker sig under honom. Sinbad hoppar upp på ryggen på vakten inne i rummet. Jag blir träffad i huvudet och allting blir svart. Zadar flyr krypande efter korridoren. Hans vakt kommer klampande mot Aeriel bakifrån. Hon kastar sig över Sinbads vakt så att de alla dråsar omkull. Sinbad biter vakten i nacken och han vrålar av smärta. Aeriel avväpnar honom men blir träffad i höger arm av den andre vakten. Armen blir obrukbar. Sinbad försöker bita sin vakt igen men misslyckas. Aeriel hoppar efter vakten som försöker ta upp sin kroksabel men missar totalt och slår i svanskotan. Hennes motståndare sparkar henne i armen och den blir helt obrukbar. Zadar råkar fly in i vaktlokalen. Han försöker visserligen förklara varför han inte sitter snällt i sin cell samtidigt som han backar iväg, men i dörröppningen möter han en vakt som griper honom. Vi ger upp. En doktor kommer sedan och amputerar Aeriels skadade arm."
 

Firefly

Veteran
Joined
16 Sep 2001
Messages
126
Location
Mora
Eehm... det vore väldigt intressant om det inte var så uppstyltat.
försök att beskriva mer vad som hände i mer utmålat och dela upp mer i stycken så som det texten som du skrev nu är det rätt jobbigt att läsa.

good luck / Firelfy
 

Muggas

Hero
Joined
16 Nov 2001
Messages
1,016
Location
Stockholm
på den tiden spelade vi drakar och demoner expert för jämnan, försvann våran krönika i en brand i ett förråd hos vår "gamla" sl's föräldrar (jag skojar inte). . han skrev alltid en kort sammanfattning efter varje spelkväll och sammanställde allt som hänt i en löpande berättelse, så som hans slp:s såg det.. jag hann läsa lite, och en del var riktigt bra (annat var mindre bra). inga spelare har dock varit med om något krönikeskrivande under min tid som spelare och sl..
 

magoo

Hero
Joined
19 Oct 2002
Messages
1,117
Location
Umeå
Nu var det inte jag som skrev klippet ur krönikan utan en av de andra spelarna, "karaktären" som skrev var dessutom dvärgen Khazan, som förstås är mest intresserad av strid och inte av att brodera ut vad som händer.

Du har däremot rätt i att jag borde ha delat upp stycket, men lat som jag är klippte jag direkt ur Word (skäms).

Det är i alla fall roligt att läsa de gamla krönikorna - se tillbaka på gamla bravader, och framför allt se hur man har utvecklats som rollspelare! I Svavelvinter som var ett av de första äventyren som vi spelade var det mest hack and slash och inte så mycket rollspelande. Kul var det i alla fall!
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Spökskrivande krökenskrivare

Jag vill nog inte att mina spelare skall sitta och kluddra under själva äventyren, i vart fall inte under de spännande partierna. Roliga händelser i äventyret brukar vi prata så mycket om så vi skulle nog bara tröttna på att ha det nerskrivet, men i stora kampanjer kan det vara smart att låta spelarna få föra anteckningar över saker som hänt och personer de träffat. Dessa anteckningar är dock rätt ordkarga och kan inte läsas som stämningsfyllda berättelser i någon kronologisk ordning. Själva historierna om äventyren tar vi muntligt istället.

Men det var en trevlig berättelse du hade att visa upp.

/Riz
 

magoo

Hero
Joined
19 Oct 2002
Messages
1,117
Location
Umeå
Re: Spökskrivande krökenskrivare

Det var nästan tvunget för oss att föra detaljerade krönikor eftersom vi spelade så sällan i början. Studier, lumpen och oförstående respektive orsakade långa spelavbrott. De första åren spelade vi dygnet runt på jul, påsk och midsommar men sällan däremellan.

Jag har krönikor för hela Svavelvinterkampanjen - inledningsvis riktigt dåliga men på slutet rätt bra berättelser. Vi spelade Svavelvinter - > 5:e konfluxen under fem års tid, så det var inte bara våra karaktärer som förändrades med åren...

(Magoo undrar vilka grundegenskaper och färdigheter hon själv har)
 

Kwarzim

Veteran
Joined
1 Jun 2002
Messages
125
Location
Dikanäs
Nää det är onödigt för ryktet håller i sig rätt länge!

"kommer du ihåg när jag slog den där draken"
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,738
Location
Helsingborg
Om vi skriver så skriver vi alltid i dagboks form.

Exempel från en hemmagjord Warhammer RP 40k kampanj

Arbitor Pratts antecknignar
Datum: 6139995M41

Tanke för Dagen: Må förrädare bli förnekade Kejsarens nåd

Vi har blivit förrådda av Proctor Reid. Må inkvisitionen ta honom.
Jag lever fortfarande, till skillnad från övriga män i min grupp och med mina sista andetag så ska jag förbanna honom.
Proctor Lassau lever fortfarande, nätt och jämnt men är illa tilltygad. Dock så svär han på St.Lucius att han kommer att kämpa till sista blodsdroppen, och jag tror honom.

Det som skulle ha varit ett enkelt tillslag mot Niro Murkins tillhåll blev till en strid som har etsats sig in i mitt minne.
Första fasen gick som planerat.
Minre sprängde dörren så som är föreskrivet och vi stormade in. Motståndet var litet och deras autopistoler och hagelgevär var ingen match för Kejsarens Skarprättare. Ett skott sårade mig i armen men skadan är endast ytlig och blöder inte mer.

Vi hade trängt in i Murkins inre sanktum när något slog oss som oerhört fel. Varken Murkins eller hans inre garde var där.
Proctor Lassau skrek att det var en fälla och beordrade oss att falla tillbaka till Rampen till Nivå 25, men innan vi ens hade lämnat byggnaden brakade helvetet lös då Murkins män öppnade eld.

Betong och stål är inget skydd mot en Autokanon, och det är heller inte Armaplas vilket Minres fall visade. Minre var den första som föll, skottet gick rakt igenom hans bröstplåt. Övriga retirerade under tung beskjutning ner för trappan, tillbaka in i byggnadens djup där vi skulle vara bättre skyddade. Under reträtten föll Markos, Stenis, Erin och Kalliger för fiendens eld. Proctor Lassau blev sårad.
Enligt min kronometer var vi under beskjutning i en kvart. För mig var det en evighet. Efter att beskjutningen hade avtatt så följde flera stormningsförsök. Vi barrikaderade oss i källaren och slog tillbaka flera anfall...hur många vet jag inte. Proctor Lassau blev träffat, än en gång, den här gången i axeln av en boltpistol och släpades tillbaka in i sanktumet.

Gannis blev spräng av en fragmentationsgranat.
Trident och Adelas blev nerskjutna.
Deras kroppar är nu en del av min provisoriska barrikad.

Nu väntar jag på deras slutgiltiga anfall. De måste anfalla nu innan Rött skift börjar och upptäcker att vårat anfall har gått oerhört fel. Om kejsaren vill så så kommer jag att överleva tills dess....
Fotsteg, de kommer. Må kejsaren var mig nådig.......


PS: Arbitor Pratt överlevde.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,318
Location
Helsingborg
<FONT SIZE=1>[NOT: Jag är trött så det blir lite osammanhängande]</FONT>

Jag brukar skriva ihop sammanfattningar, eller krönikor om du nu vill det, och lägga upp det på <A HREF=http://arkiv.slurk.cjb.net>föreningshemsidan</A>.. Jag försöker berätta det hela från en objektiv vinkel men ibland går det inte..

Hade en spelare som skrev en lång krönika i tredje person om sin karaktär och hur den såg på allting.. Den var intressant att läsa för mig som spelledare då jag fick en inblick på hur spelaren ville ha sina uppdrag och vad dess mål var..

Att ni skriver krönikorna under tiden ni spelar tycker jag låter befängt (se bifogad bild).. Då blir det ju en spelare som inte lyssnar.. Fast ni kanske låter den vars rollperson inte är närvarande få föra krönika.. Det vore ju smart och ett vettigt alternativ varför man ska splitta spelgruppen i grupper (t.ex. när man söker igenom ett ställe)..

Som slutkläm så slänger jag dit en sammanfattning från ett spelmöte där jag är medvetet subjektiv..

"Fick skeppen nerskjutna ovanför en djungel och utsåg ett par svarta pyramider till samlingspunkt. Var tvungen att ta sig dit via ett träsk. Klaus (Patte) försökte simma över men efter att stött på en träskvarelse som levde där ångrade han sig och bestämde sig för att söka efter Butch (AJ) istället. Melissa (Elimää) och squibben Junior PIIIP (Jonte) som hade landat vid en pyramid gick in för att utforska dem.

Inne i pyramiden, efter en djävulsk fälla, kom de till en skattkammare. Efter kom dock ett par prisjägare varav en var Max (trumpetfanfar). Prisjägarna tog de över träsket och band fast de i var sitt träd. Senare kom Max och befriade båda och förklarade sitt senaste tilltag med att han visste att det fanns emperieskepp utanför atmosfären och han stack med skeppet bara för att avleda deras uppmärksamhet. Senare sålde han skeppet för att inte lämna några spår efter sig. Och genom att skjuta på resten av gänget innan han stack menade han bara stärkte på sin list.

Iaf, vi tog oss till prisjägarnas skepp, Melissa tog sig in och med hjälp av en stor mängd hjältemod och och lika stor mängd granater uppehålla prisjägarna tillräckligt mycket så att de övriga kunde komma in och skjuta ner dem.
"

~Melissa är [color:\\"green\\"]Han[/color]s karaktär (läs gärna Fadin Suns-äventyret på hemsidan)
 

zuntona

Swordsman
Joined
28 Sep 2002
Messages
525
När jag är spelledare vill jag att de ska skrivas krönika men alla vägrar och jag orkar inte själv göra de när jag spelleder. Viktiga med det i just vår grupp är att vi är två spelledare. Oxh vi har inte direkt nån koll på vad den andre har gjort. Så ofta när jag spelleder så brister jag ut i frågor. Vart och när fick du det där vapnet? Hur i hela friden gick de till? Osv. Lite störande att det blir så. Det bromsar hela spelet. Och ibland så förstod inte spelarna. Så när dom beskriver nåt nytt för mig så har den andre spelledaren lite bak tankar om de som spelarna inte vet. Så en krönika och mer snack mellan oss spelledare är nödvändigt.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,318
Location
Helsingborg
Okända småpryttlar och minnesvärda stunder

"Vart och när fick du det där vapnet?"
Det där brukar vara störande.. Inte precis så stora prylar som vapen, men ibland så har spelaren ett namn på rollformuläret eller en nyckel nedskriven på utrustningen.. När denne frågar vem/vad det är så har man som spelledare ingen aning om det.. Visst, man kan lika gärna sudda ut namnet/föremålet och sedan glömma det men det är ju irriterande att man inte kommer ihåg sådana saker..

Jag brukar numera som spelledare efter varje spelmöte gå igenom spelarnas rollformulär och dels anmärka på saker och dels anteckna föremål som de har skrivit upp.. Varifrån de fått det och så.. Spelarna har även själva börjat skriva upp namn och de personerna gör på formuläret på personer de mött.. Det gör det roligare för mig för då kan jag slänga in någon som de mött en gång i tiden och få världen lite mer verklig.. Det blir också roligare för spelarna..

Om du vill att spelarna ska börja anteckna namn så kör ett äventyr med mycket namn.. Tvinga de till att anteckna (bildligt, inte bokstavligt) för att om de inte göra det så annars tappar de bort sig.. Återanvänd spelledarpersoner också.. Släng in personer från äventyr för länge sedan och säg "Och där ser ni den gamle MOSS!".. När spelarna frågar vem fan Moss är så fråga bara oskyldigt "Vad då? Kommer ni inte ihåg?".. Om du gör det skickligt så kommer spelarna börja plita ner spelledarpersoner..

Det är också roligare om man har en krönika med datum.. Det kan ge spelarna en känsla av att deras rollpersoner verkligen uträttat någonting.. "Tänk, för ett år sedan vid denna tidpunkt så bröt vi oss in i ett hus i staden Ingenstans.. Tänk, nu står vi här med drakdödarsvärd i hand och lärjungar vid vår sida.. Vem hade kunnat tro det?"

~Själv har [color:\\"green\\"]Han[/color] en almenacka som [color:\\"green\\"]Han[/color] funderar på att fylla i stora händelser för rollpersonerna
 

zuntona

Swordsman
Joined
28 Sep 2002
Messages
525
Re: Okända småpryttlar och minnesvärda stunder

Så ska de vara. Med återkommande spelledarepersoner är standard när jag spelleder. Alla äventyr har minst två gamla spelledarpersoner och en del kan bortåt tjugo som brukar återkomma. Tråkigt nog har dom en tendens att dö. :gremmad:
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
8,077
Location
Nordnordost
Jag brukar själv vara rätt dålig på att skriva krönika, men mina spelare brukar vara desto bättre. Jag ger nämligen erfarenhetspoäng/XP för inlämnade krönikor.

I min nuvarande Geminigrupp så för jag dock en liten krönika åt spelarna, så att inte massa ledtrådar skall gå förlorade i min mödosamt hoparbetade kampanj.
 

Ghorgareth

Warrior
Joined
9 Jan 2002
Messages
223
Location
Småland
Respons

Jag tycker att det är lättare att skriva en krönika i efterhand och summer de viktiga händelserna, samt brodera ut stroyn lite fint. Eftersom det endast skulle vara jag som skrev krönika oavsett om jag var SL eller ej, så skulle det inte hinnas med.
 

Twooshort

Veteran
Joined
31 Oct 2002
Messages
82
Location
Stockholm, typ
Re: Okända småpryttlar och minnesvärda stunder

Ja, SLPs är en av de saker som verkligen gör att det känns som om hela världen inte bara kretsar kring RP och vad de har för sig.

Kommer särskilt ihåg en inte helt avlägsen kampanj (inte riktigt avslutad ännu för att vara ärlig, så avlägsen var den) där SL tröttnat på AD&Ds overkliga världsskildringar och skapade något nytt, om ej inte helt verklighetstrogen den heller.
Och i och med det började The Infinite Campaign of Classe vari vi mött ett antal magiker, kungar, präster, religioner, kulturer, myter och legender som levt vidare i våra minnen och formulär, i synnerhet genom att vi satt oss ner och verkligen skapat världen efterhand.

Fotnot: Favorit SLP hos oss var/är nog Uncle MacJohn. Jag tror inte att vi någonsin fick det helt klart för oss vilken gud han tillbad, men hans drycker och hans nycker har gjort honom odödlig i vår grupp. En galen präst som gör drycker med opålitliga effekter kan ju inte slå fel.
 
Top