Krank kollar på Buffy the Vampire Slayer

[krank]

Igår såg jag Buffy S05E20 – Spiral.

(Och först nu ser jag att jag skrev "Buddy" i förra inlägget. Om nån snäll moderator vill göra en god gärning så blir jag jätteglad om det kunde korrigeras…)

I alla fall. Buffy och Dawn flyr hals över huvud, med Glory efter sig. Turligt nog blir hon påkörd av en långtradare och förvandlas mot sin vilja tillbaka till Ben (Glory is Ben!)

Buffy samlar gänget, och bestämmer sig för att fly. De flyr i en husbil som Spike snott, och förföljs av den där ordern av medeltida riddare som vi sett till typ… en eller två gånger tidigare, och som hatar Glory. De vill döda Dawn, för de har räknat ut att hon är Nyckeln genom att snacka med den av deras medlemmar som blev gloryfierad tidigare i säsongen. De skjuter pilar, slåss med svärd och rider på hästar. Förvånansvärt effektiva, ändå. Buffy lyckas skaka av sig dem, men en av dem får in en sista spjut-träff rätt på GIles, så att husbilen välter och kraschar.

Gänget tar sig till en övergiven bensinstation, där de snart belägras av fler såna där riddare. Svartögda Willow upprättar en skyddsbarriär, och gänget förhör riddarnas ledare, General Exposition. Generalen berättar att Nyckeln öppnar bortaler mellan alla dimensioner, något alla inblandade fattar är något dåligt, och försöker locka diverse folk att göra jobbet åt honom. Det går sådär. Han berättar också att Glory delar kropp med en man.

Buffy ringer dit Ben för att han ska hjälpa skadade Giles. Väl på plats hjälper han till, men… Tja. Ben is Glory! Och Glory snor med sig nyckeln, slår sig ut genom barriären, dödar en massa riddare och är borta. Buffy faller ihop i en hopplös liten hög.

Kontinuitet:

• Glory is Ben!
• Gänget har flytt Sunnydale och är på en övergiven bensinstation.
• Giles är allvarligt skadad.
• Spikes händer är brända.
• Ben is Glory!
• Glory har Dawn.
• Buffy har gett upp.
• Sju riddare dog tydligen i den här striden. Det betyder alltså att Buffy dödat människor? De gör en stor grej av att de är människor, för Spike kan inte slå dem utan huvudvärk. Men jag tror inte de nånsin gör en grej av att Buffy här alltså gaska aktivt dödat folk. Som den där snubben hon kastade en yxa i bröstet på. Självförsvar eller inte, det här är (väl?) första gången hon faktiskt dödat folk?

 

[God45]

Igår såg jag Buffy S05E20 – Spiral.

(Och först nu ser jag att jag skrev "Buddy" i förra inlägget. Om nån snäll moderator vill göra en god gärning så blir jag jätteglad om det kunde korrigeras…)

I alla fall. Buffy och Dawn flyr hals över huvud, med Glory efter sig. Turligt nog blir hon påkörd av en långtradare och förvandlas mot sin vilja tillbaka till Ben (Glory is Ben!)

Buffy samlar gänget, och bestämmer sig för att fly. De flyr i en husbil som Spike snott, och förföljs av den där ordern av medeltida riddare som vi sett till typ… en eller två gånger tidigare, och som hatar Glory. De vill döda Dawn, för de har räknat ut att hon är Nyckeln genom att snacka med den av deras medlemmar som blev gloryfierad tidigare i säsongen. De skjuter pilar, slåss med svärd och rider på hästar. Förvånansvärt effektiva, ändå. Buffy lyckas skaka av sig dem, men en av dem får in en sista spjut-träff rätt på GIles, så att husbilen välter och kraschar.

Gänget tar sig till en övergiven bensinstation, där de snart belägras av fler såna där riddare. Svartögda Willow upprättar en skyddsbarriär, och gänget förhör riddarnas ledare, General Exposition. Generalen berättar att Nyckeln öppnar bortaler mellan alla dimensioner, något alla inblandade fattar är något dåligt, och försöker locka diverse folk att göra jobbet åt honom. Det går sådär. Han berättar också att Glory delar kropp med en man.

Buffy ringer dit Ben för att han ska hjälpa skadade Giles. Väl på plats hjälper han till, men… Tja. Ben is Glory! Och Glory snor med sig nyckeln, slår sig ut genom barriären, dödar en massa riddare och är borta. Buffy faller ihop i en hopplös liten hög.

Kontinuitet:

• Glory is Ben!
• Gänget har flytt Sunnydale och är på en övergiven bensinstation.
• Giles är allvarligt skadad.
• Spikes händer är brända.
• Ben is Glory!
• Glory har Dawn.
• Buffy har gett upp.
• Sju riddare dog tydligen i den här striden. Det betyder alltså att Buffy dödat människor? De gör en stor grej av att de är människor, för Spike kan inte slå dem utan huvudvärk. Men jag tror inte de nånsin gör en grej av att Buffy här alltså gaska aktivt dödat folk. Som den där snubben hon kastade en yxa i bröstet på. Självförsvar eller inte, det här är (väl?) första gången hon faktiskt dödat folk?

Jag har genuint inte tänkt på att hon dödar en massa människor i det här avsnittet! Det är en sådan enorm grej i säsong 3 att jag borde tänkt på det, men det har jag aldrig gjort.

Det är super mycket i självförsvar dock. Liksom, när en grupp riddare anfaller ens vänner så tror jag det är okej att kasta yxor på dem.

 

[Gurgeh]

(Och först nu ser jag att jag skrev "Buddy" i förra inlägget. Om nån snäll moderator vill göra en god gärning så blir jag jätteglad om det kunde korrigeras…)

Jajamensan.

Och jag tror att det där är det enda avsnittet av Buffy jag inte sett. (På grund av logistiska skäl när man var tvungen att slå på en tv-apparat vid rätt tidpunkt för att få se ett tv-program, och det har inte känts viktigt att åtgärda det senare.)

 

[krank]

Jag har genuint inte tänkt på att hon dödar en massa människor i det här avsnittet! Det är en sådan enorm grej i säsong 3 att jag borde tänkt på det, men det har jag aldrig gjort.

Det är super mycket i självförsvar dock. Liksom, när en grupp riddare anfaller ens vänner så tror jag det är okej att kasta yxor på dem.

Ja, nej, jag har inte heller tänkt på det alls. Och då är de här typ tredje eller så gången jag ser serien som helhet och jag har såklart tänkt på den mycket mellan. Men det var Alley som påpekade det, så creds dit.

Och som du säger, det var ju en sån jäkla stor grej när Buffy trodde att hon mördat Ted i självförsvar, och när Faith dödade den där random borgmästar-hantlangaren. Riktig ångestspiraler och grejer, tunga teman. Här är det mer "kolla ba, nu kastar jag en yxa sådär snyggt så den snurrar i luften och sätter sig snyggt mitt i bröstkorgen, wow!". Eller ja. Typ.

Jag kollade hennes kill count, och om man inte räknar nån bounty hunter S02 som jag alltid tänkte var demonisk av nåt slag, och Gwendolyn Post som jag ärligt talat inte tycker räknas, så är det här första gången Buffy officellt knackar männskor i hela serien. Och efter det här verkar det vara Caleb och hans två halvor, och det är ju typ sista avsnittet.

 

[God45]

Ja, nej, jag har inte heller tänkt på det alls. Och då är de här typ tredje eller så gången jag ser serien som helhet och jag har såklart tänkt på den mycket mellan. Men det var Alley som påpekade det, så creds dit.

Och som du säger, det var ju en sån jäkla stor grej när Buffy trodde att hon mördat Ted i självförsvar, och när Faith dödade den där random borgmästar-hantlangaren. Riktig ångestspiraler och grejer, tunga teman. Här är det mer "kolla ba, nu kastar jag en yxa sådär snyggt så den snurrar i luften och sätter sig snyggt mitt i bröstkorgen, wow!". Eller ja. Typ.

Jag kollade hennes kill count, och om man inte räknar nån bounty hunter S02 som jag alltid tänkte var demonisk av nåt slag, och Gwendolyn Post som jag ärligt talat inte tycker räknas, så är det här första gången Buffy officellt knackar männskor i hela serien. Och efter det här verkar det vara Caleb och hans två halvor, och det är ju typ sista avsnittet.

Ja, det här är så stort också! Det är liksom plötsligt 10 personer på en gång! Gwendoli dör ju väldigt Disney skurkigt från de dåliga krafterna hon själv kallat upp när hon träffas av blixten och jag tänkte också att de där prisjägarna var demoner.

Det är ju en massa annat som pågår just när det här händer. Men nu när det är utpekat så känns det skumt! Det är ju mest en dramatisk scen av andra anledningar annars.

 

[krank]

Så, Buffy S05E21 – The Weight of the World. Näst sista avsnittet i den säsong som, om jag fattat rätt, de trodde skulle bli den sista.

Glory (som är Ben!) har Dawn, men upplever också att slöjan mellan henne och Ben börjar upplösas. Så hon får en massa tankar och, framför allt, känslor som hon verkligen inte vill ha. Skuldkänslor och grejer.

Call me crazy, but as hard-core drugs go, human emotion is just useless!

Glory och Ben har sedan en liten maktsrid, där Ben inte skulle kunna döda Dawn pga de skuldkänslor han skulle få, men egentligen saknar han annan motivation än egoism. Han vill leva sitt liv – att Glory tänker döda folk och regna ner helveteseld och öppna alla dimensionerna så det blir kaos överallt är inget han bryr sig så mycket om, huvudproblemet med Glorys plan är att han inte får som han vill.

Detta slutar i varje fall med att Ben ingår en allians med Glory, efter att hon lovat honom att dels låta honom överleva när hon bestigit sin tron, dels befria hoom från de där jobbiga skuldkänslorna.

Under tiden är Buffy katatonisk, och Willow går in i det där lätt scary kompetent-och-lugn-läget hon har ibland. Jag vet inte om vi sett det fler gånger, men det jag minns tydligast just nu är när hon var och jävlades med Parker. Den här lite lätta vimsigheten och spattigheten hon har, och stammandet? De kan hon ju tydligen stänga av när hon vill. Eller när det behövs. Och bli en riktigt uppstyrd #boss.

Hur som helst, hon styr upp en plan där de ska ta sig tillbaka till Sunnydale, Giles ska till sjukhus, Spike ska leta efter Glory och Willow själv ska hjälpa Buffy. Spike undrar vad de ska göra om de stöter på Ben, och de andra står frågande – vaddå Ben? Jo, Ben är ju Glory. Va, är Ben med Glory? Nej nej, Ben ÄR glory. Jahaaaa… Så du säger alltså att det… finns något slags samband mellan Glory och Ben? Jag undrar vad det skulle kunna vara…

Hur som helst. Spike kollar in Glory/Bens bostad och går sedan med Xander till den där demonen som gav honom och Dawn nekromant-formeln som Dawn tänkte använda för att återuppväcka Joyce. Det visar sig att han är en av Glorys tillbedjare. Xander kör ett svärd i honom och sedan går han och Spike därifrån med en låda full med användbara böcker. Demonen verkar dock fortfarande leva – de svarta ögonen öppnas när de gått därifrån.

Under tiden har Giles fått sjukvård, och Anya tar han om Tara medan Willow hjälper buffy ut ur hennes skuldtyngda mentala loop. I en sekund en gång så tänkte hon att Glory skulle vinna och att det vore lite skönt för att det då skulle vara över. Så nu när Glory tagit Dawn så tänker Buffy att hennes tanke fick det att hända. Willow får ut henne. Det jag mest saknade från den här annars rätt trevliga drömsekvensen var Ostmannen. Drömsekvenser känns inte riktigt kompletta utan honom.

Så. Böckerna Spike tog berättar att det enda sättet att stoppa Glory är att döda Dawn.

Det här avsnittet är väldigt mycket ett transport-avsnitt. Det är närapå 100% buildup, och i princip noll ny information avslöjas. Det är lite roligt att se Scoobies bli bättre och bättre på att tänka sig att Ben och Glory är samma person, och drömsekvensen är intressant, och det är väl typ det.

Jag tänker att ett sätt att förklara scobygängets förbättrrade förmåga att tänka på saken helt enkelt är en effekt av att slöjan faller. Jag gillar dock tanken på att de blir bättre för att de övar. Making a new groove, så att säga. Tjata in det.

Hur som helst, säsong 5s avslut är överlag bra, men det är… väldigt utdraget. Och jag hajjar att det är för att det ska kännas episkt, men… tja. Just nu känns det inte så episkt.

Kontinuitet:

• Ben och Glory har nu en allians.
• Buffy är inte katatonisk längre.
• Ödledemonen lever fortfarade, och är Glory-fanatiker. Jag minns inte om han är med fler gånger.
• Gänget är tillbaka i Sunnydale.
• Så… Glory och Ben? De verkar ha något slags relation, eller?

EDIT: åh, en sak till:

Young Buffy:
Do you like dolls?

Willow:
No, and I think we already deja'd this vu.

Young Buffy:
You talk funny.

Willow:
Yes, as you will tell me again when we are older and in chem class.

Jag tänker ta det här som intäkt för att Willow är anledningen tull Scoobygängets speciella sätt att prata, deras säregna jargong. Hon började, och så smittade det sig av sig.

 

[krank]

OK, jag har just sett Angel S02e19: Belonging. Tydligen såg jag avsnittet redan för ett tag sedan, men tydligen lämnade det inget bestående intryck så jag såg om det.

Det är fortfarande ett ganska lättglömt avsnitt.

B-plottarna är at Cordy fått ett reklamjobb och att Gunn blir än mer alienerad från sitt gamla gång. Cordy behandlas som skräp av sin regissör som mest bara vill att hon ska vara ett par tuttar, och när Gunn prioriterar ett uppdrag med Angel Investigations istället för att hänga med på vampjakt med sitt gäng så där en av hans kompisar vampyrdöden.

Huvudgrejen, antar jag, är att Lorne – nattklubbsägaren – får sin nattklubb störd av ett monster som hoppar ut genom en portal precia när han står och sjunger. Han ber gänget om hjälp. Cordy får en vision om en tjej som läste en bok och nånting om en portal. Gänget går till biblioteket och hittar boken hon läste.

Trots att Cordy bott i Sunnydale och nu varit med i Angel snart två säsonger så tycker hon det är en bra idé att läsa högt ur en uppenbart magisk bok. Resultatet blir att en barbar-demon dyker upp genom en portal. Det visar sig att det är Lornes kusin, och att det är från Lornes hemdimension monstret också kom från. Vi får lite bakgrund om Lorne – hans samhälle är i princip hårdrocksbarbarer och han passade inte in för han var känslig och såg gråskalor och sådär, så när han for genom portal till vår värld så stannade han.

Gänget jagar och besegrar monstret, men Lornes kusin blir dödligt förgiftad och måste tillbaka till sin dimension för att få motgift. Turligt nog räknar Cordy ut att om han läser ur boken när han står på rätt ställe borde han få åka tillbaka. Så det gör han. Men det visar sig att även Cordy försvann.

Kontinuitet:

• Fred! Vi får se Fred! På bild och i en vision åtminstone.
• Cordy är nu i en annan dimension.
• Lorne heter Lorne, och kommer från en annan dimension. Och har en familj som är jobbig.

Det här är inte ett speciellt bra avsnitt. Det är spretigt och plotten har lite för mycket "som tur är visar det sig…" och "det bara råkar vara…" för att riktigt funka för mig. Angel själv känns också all over the place – mycket mer liksom social och pratsam, samtidigt som han verkar sakna spärrar – han anfaller en civilist som han tror har på sig en ond… sjal… och han pratar öppet om demoner och grejer på Cordys filminspelning. Överlag fick jag nästan vibbar till det där häxavsnittet av Buffy där Buffy förtrollades till att bli full och bete sig konstigt. Men här finns ingen liknande förklaring. Angel är bara… plötsligt skum.

Nå; nu är det i varje fall upptakten till hela Fred-grejen, och det kan jag ju inte riktigt vara emot.

 

[krank]

Nu har jag sett Angel S02E20: Over the Rainbow, S02E21: Through the Looking Glass och S02E22: There's No Place Like Plrtz Glrb.

Det här är inte mina favoritavsnitt. Faktum är att jag tycker så imycket inte om dem att de tydligen kändes som en hel säsong senast jag såg Angel, för det var så jag mindes dem: Angel kör en fantasysäsong.

Men nä, tre avsnitt bara, tack och lov.

Så, Cordy hamnade i Lornes hemdimension, där hon först får vara slav (för det är alla människor där), men sedan upphöjs till prinsessa efter att demonprästerna som styr fått reda på att hon har visioner. Det visar sig tt det finns en profetia om att en som förbannats med visioner ska återställa monarkin, och det ska ske genom att hon gifter sig med en Gruselag och hennes vsioner överförs till honom på bröllopsnatten. Först tror man att Gruselaag är något slags äckligt monster, men det visar sig vara en dum men snygg barbar.

Lorne, Angel, Wesley och Gunn åker bil genom en portal till samma dimension. Där blir de oväxlande tillfångatagna, mordhotade, skadade och splittrade ett tag. I slutänden leder de ett uppror som dödar prästerna och sätter Gruselagen på tronen. Angel har blivit hittat och blivit kompis med Fred, som bor i en grotta i skogen men kan jätteavancerad matte vilket är samma sak som formeln för att öppna portaler. Så de åker hem igen.

Åh, och Angel har en spegelbild och kan vara ute i solarna i den andra dimensionen, men å andra sidan förvandlas han till ett demonmonster när han blir arg.

Hoppade jag just över en massa? Ja, men inte så mycket viktigt. För det här är tre rätt trista avsnitt. Ojämn pacing, humor som inte landar, och överlag ett gäng fantasytrams som jag inte är det minsta intresserad av. VIlle jag se fantasy hade jag väl kollat på typ Xena istället.

Kontinuitet:

• De är tillbaka i LA.
• Inom sex månader tar Angels lease på hotellet slut tydligen, och Wolfram & Hart vill vräka dem.
• På tal om dem, så hittade de böcker i den andra dimensonen – märkta med en varg, en bagge och en hjort. Wolf, ram and hart. Det är en av de två intressanta utvecklingar som sker i de här avsnitten.
• Den andra är att Winifred, "Fred", nu är hittad. Jag gillar henne skarpt, och är glad att hon nu hängde med tillbaka till LA.
• EDIT: Åh, och Willow kommer in och tittar sorgset på Angel i sista scenen, så vi kan anta att han nu vet att Buffy är död.

Det tror jag var allt, va? Allt viktigt iaf. Klart de gjode saker som hade effekt i den andra dimensionen, men det kapitlet är ju över nu.

 

[krank]

Nu har Alley skaffat sig någon som hjälper henne med klippningen, så med lite tur blir det mer frekvent tittande för min del. Jag gillar Alley men har inte riktigt tid att kolla på två 1+timmes reaktionsvideos per vecka känner jag, så jag kollar ju bara på hennes klippta versioner…

OK, så Angel S03E01 – Heartthrob.

Inget mer Pylea – skönt! Angel har varit på meditations-retreat och slagits mot demonmunkar för att bearbeta Buffys död. När han kommer tillbaka får Cordy en vision om ett gäng vampyrer, som gänget prompt dödar. Det visar sig att ledren för det gänget var en gammal bekant till Angel – den kvinnliga halvan av ett vampyrkärlekspar som tydligen hängt ihop i tvåhundra år eller nåt vid det här laget. Så den manliga halvan blir arg och går till en demonläkare som gör en ritual där han tar ut vampyrens hjärta – vilket gör vampyren odödlig, men bara i sex timmar.

Biff, baff, pang, bom, Angel håller sig levande i sex timmar, vampyren dör. Angel har ångest över att han inte är mer uppriven/förstörd över Buffy – vampyren tyckte ju att om det är verklig kärlek så finns ingen anledning att leva när den man älskade dör, men Angel känner inte så.

Kontinuitet:

• Angel är nte helt totalförstörd över Buffys död. Vilket väl är liksom lika bra, tänker jag.
• Fred hänger mest i sitt rum där hon ritar på väggarna. Hon verkar fortfarande verkligen gilla Angel. Och hey, det är Amy Acker, jag är inte säker på att jag skulle kunna hantera det lika bra som Angel.
• Cordys huvudvärkar av visionerna blir värre och värre. Det verkar allvarligt.
• Marla lever, är i Nicaragua – och är gravid. Visstja, det är den här säsongen.

Ett helt OK avsnitt, på det hela taget. Men kom igen, jag vill tillbaka till Buffy!


…speaking of which, har jag inte skrivit om The Gift? Wtf? Den såg jag ju 29:e januari! Och det är så länge sedan att jag typ glömt bort allt. Så jag måste nog se avsnittet igen. Oj oj, vad synd om mig (särskilt eftersom jag misstänker att Alley följer den tittar-ordning som innebär att hon nu kommer att se de typ fyra första avsnitten av Angel innan hon kollar på Buffy igen… (Jag skulle kunna kolla ordingen på hennes fullängdare, men orkar inte pga Patreon är värdelöst)

 

[krank]

Angel S03E02 – That Vision Thing är ett helt dugligt avsitt.

Cordelia får jobbigare och jobbigare visioner, och börjar manifestera en massa äckel på kroppen – klomärken, bölder etc. Det blir lite fina scener där hon å ena sidan mår dåligt av visionerna men vill ha kvar dem för att de är hennes sätt att känna sig nyttig, men där Angel bestämt säger åt henne att hon minsann inte behöver några visioner för att han ska behöva henne och att hon är viktigare än visionerna.

Hur som helst visar det sig att Lilah på Wolfram & Hart ligger bakom de nya visionerna, hon har använt en telepat (spelad av Kal Penn) för att skicka dem. Hon vill att Angel ska hoppa in i ett helvetesfort och befria en snubbe som brinner där. Annars kommer Cordy att fortsätt lida. Angel gör det han måste, och dödar sedan telepaten. Personen som befriades får dock leva.

(I helvetesfortet träffar Angel en vakt-demon som heter Skip. Han ser ut som ett monster, såklart, och i slutänden måste Angel slåss mot honom, men innan dess har de en helt vanlig konversation, där det framkommer att Skip pendlar till helvetesfortet. Det här är en grej jag gillar – demoner och gudar och sådär som visar sig vara typ som folk och som gör vanligt-folk-relaterbara saker).

Samtidigt har vi en subplot om att en annan snubbe från W&H försöker få Angel och gänget utkastade från hotellet.

Kontinuitet:

• Cordelias allt jobbigare visioner, som vi fått hintar om, är nu "lösta". Kanske. Om de nu bara berodde på den här telepaten. Kanske är de hjärnblödnings-jobbiga utöver det också.
• Angel har befriat någon från ett helvetesfort som antagligen inte borde ha befriats.
• Fred vågar sig ut från sitt rum! Yay!
• Gavin Park som han tydligen heter bråkar med Angel och hotellet. 57 "code violations" tycker han att de är skyldiga till, tydligen.
• I en slutscen får vi se Darla besöka en shaman för att försöka få en magisk abort. När det inte går betämmer hon sig för att åka och hälsa på "pappa".

 

[krank]

"Helt dugligt" är ju också åtminstone hittills ungefär det bästa man kan säga om något Angel-avsnitt. Jag minns definitivt varför jag inte sett om den här serien tidigare.

 

[God45]

"Helt dugligt" är ju också åtminstone hittills ungefär det bästa man kan säga om något Angel-avsnitt. Jag minns definitivt varför jag inte sett om den här serien tidigare.

Det blir bättre! Snart! Men ja, det är många svaga avsnitt på vägen…

 

[krank]

Jaja, om jag hade brytt mig det minsta om Gunns arc så antar jag att jag gillat Angel S03E03 – That Old Gang of Mine mer än vad jag gör. Nu är det här avsnittet mer av ett sånt man behöver lida sig igenom.

Så, grundpremissen är: Gunns gamla gäng har övergått från att döda vampyrer och monster som aktivt hotar dem, till att döda alla vampyrer och deoner etc som de kommer åt. Vilket inkluderar en massa monstr som egentligen inte gör någon skada eller är farliga. Det här skapar såklart en väldigt direkt lojalitetskonflikt för Gunn.

Avsnittets stora svaghet för mig tror jag är folks oförmåga att bara använda sina ord. Det blir väldigt mycket lojalitet och känslor, och nästan inget alls av argument, reflektion, diskussion. Och jag blir såklart bara trött av sånt.

Kontinuitet:

• Är Gunns kopplingar till gamla gänget äntlige borta nu? Jag hoppas det.
• Det etableras att det bara är demoner som inte kan slåss inne på Caritas. Jag har ingen aning ifall det kommer upp igen.
• Fred vågar sig ut utanför hotellet.
• Merl är död.
• Caritas är förstörd. Igen.

Ja, nä, jag är bara glad över att få återgå till Buffy igen i ett par avsnitt.

 

[krank]

OK, så Buffy S06E01-02 – Bargaining är svåra att riktigt göra rättvisa, känner jag. Å ena sidan känns de lute utdragna, men å andra sidan känns det som att storyn inte riktigt fått plats i ett ensamt avsnitt heller.

Hur som helst, en av mina favvosäsonger inleds med att scoobygänget jagar vampyrer medelst buffybotten, eftersom de inte vill att nån ska få veta att slayern är död. Giles har fått en av sina periodvisa psykbryt eller något, och fått för sig att det är en bra idé att lämna det här gänget amatörer att ta hand om en fortfarande rätt aktivt helvetesmun själva, och istället åka hem till england och dricka té eller nåt. Giles är överlag inte en helt konsekvet skriven karaktär. I alla fall, Spike hänger fortfarande kvar och skyddar Dawn, Anya och Xander har inte avslöjat sin förlovning ännu, Tara och Willow får kyssas i bild och Willows krafter är rätt fetstarka – telepati mitt i strid etc.

Det visar sig såklart att Willow ordnat en återuppväcka-döda-besvärjelse för att få tillbaka Buffy. Ingen har berättat något för Giles, Spike eller Dawn, men resten av gänget är med på det hela. Precis kvällen då de ska utföra ritualen råkar dock Buffyboten bli skadad så att en vampyr ser att den är en robot, varpå vampyren springer och skvallrar till ett jätteont motorcykelgäng med jätteonda fladdermusliknande BDSM-biker-demoner som lyssnar på jätteond hårdrock. De svärmar in över den nu oskyddade staden, och avbryter Willows ritual.

Dock blev den klar – men Buffy vaknar såklart i sin kista och får gräva sig ut. Sedan följer en del omkring-irrande men avsnitt 02 slutar åtminstone med att alla utom Spike sett återupplivade Buffy och att Dawn lyckats få henne att inte ta livet av sig igen.

Väldigt mycket i det här avsnittet, framför allt kring Buffy, träffar en definitivt annorlunda när man sett fortsättningen och vet var Buffy var. Sarah Michelle Gellar är skitbra här – som alltid. Även Marsters gör som vanligt ett sjukt bra jobb, han säljer verkligen in Spikes sorg och skuld, och sådär.

En annan sak avsnitten gör bra och som jag nog inte tänkt jättemycket på är hur de lägger grunden för Willows storhetsvansinne. Hon är på något slags kompetens-tripp där hon är bensäker på att allt hon försöker sig på kommer att gå bra och… visst, hon ÄR mycket mäktigare som häxa nu, men hon vet egentligen inte att allt kommer att funka. Och kontrasten mellan hur hon vill vara (bensäker, kompetent, lyckas med allt) och hur hon är (misslyckas ibland, som vem som helst, är inte ofelbar) syns även i små saker som t.ex. att hon inte lyckats få Buffyboten att sluta vara sexbot:ig mot Spike.

Jag gillar smink/mask jättemycket. De här demon-bikersena (bikrarna?) är riktigt, riktigt snygg-äckliga.

Så… Bra avsnitt. Kanske lite för mycket filler.

Kontinuitet:

• Buffy lever!
• Giles har åkt till England.
• Anya har tagit över butiken (typ).
• Sunnydale har härjats av en hord demoner. Jag minns faktiskt inte huruvida det får något efterspel alls, men… you never know.
• Varken Giles eller Spike vet att Buffy lever.
• Willows häxkrafter är mäktiga. It will be fine.
• Hon ljuger också aktivt för de andra om t.ex. var hon fått ingredienser. Hon mördar ett rådjurskid och tömmer det på blod… It's fine. I'm sure it's fine.

Alley har släppt e03 också, så det kanske jag ser ikväll eller under helgen. Där har vi ju också en av seriens bästa scener – den när Spike ser att Buffy lever…

 

[Gamiel]

Hon mördar ett rådjurskid och tömmer det på blod… It's fine. I'm sure it's fine.

Ordmärkare här, du mördar folk. Djur dödar du, avlivar eller slaktar, beroende på metod och/eller anledning.

 

[Anchorman]

OK, så Buffy S06E01-02 – Bargaining är svåra att riktigt göra rättvisa, känner jag. Å ena sidan känns de lute utdragna, men å andra sidan känns det som att storyn inte riktigt fått plats i ett ensamt avsnitt heller.

Hur som helst, en av mina favvosäsonger inleds med att scoobygänget jagar vampyrer medelst buffybotten, eftersom de inte vill att nån ska få veta att slayern är död. Giles har fått en av sina periodvisa psykbryt eller något, och fått för sig att det är en bra idé att lämna det här gänget amatörer att ta hand om en fortfarande rätt aktivt helvetesmun själva, och istället åka hem till england och dricka té eller nåt. Giles är överlag inte en helt konsekvet skriven karaktär. I alla fall, Spike hänger fortfarande kvar och skyddar Dawn, Anya och Xander har inte avslöjat sin förlovning ännu, Tara och Willow får kyssas i bild och Willows krafter är rätt fetstarka – telepati mitt i strid etc.

Det visar sig såklart att Willow ordnat en återuppväcka-döda-besvärjelse för att få tillbaka Buffy. Ingen har berättat något för Giles, Spike eller Dawn, men resten av gänget är med på det hela. Precis kvällen då de ska utföra ritualen råkar dock Buffyboten bli skadad så att en vampyr ser att den är en robot, varpå vampyren springer och skvallrar till ett jätteont motorcykelgäng med jätteonda fladdermusliknande BDSM-biker-demoner som lyssnar på jätteond hårdrock. De svärmar in över den nu oskyddade staden, och avbryter Willows ritual.

Dock blev den klar – men Buffy vaknar såklart i sin kista och får gräva sig ut. Sedan följer en del omkring-irrande men avsnitt 02 slutar åtminstone med att alla utom Spike sett återupplivade Buffy och att Dawn lyckats få henne att inte ta livet av sig igen.

Väldigt mycket i det här avsnittet, framför allt kring Buffy, träffar en definitivt annorlunda när man sett fortsättningen och vet var Buffy var. Sarah Michelle Gellar är skitbra här – som alltid. Även Marsters gör som vanligt ett sjukt bra jobb, han säljer verkligen in Spikes sorg och skuld, och sådär.

En annan sak avsnitten gör bra och som jag nog inte tänkt jättemycket på är hur de lägger grunden för Willows storhetsvansinne. Hon är på något slags kompetens-tripp där hon är bensäker på att allt hon försöker sig på kommer att gå bra och… visst, hon ÄR mycket mäktigare som häxa nu, men hon vet egentligen inte att allt kommer att funka. Och kontrasten mellan hur hon vill vara (bensäker, kompetent, lyckas med allt) och hur hon är (misslyckas ibland, som vem som helst, är inte ofelbar) syns även i små saker som t.ex. att hon inte lyckats få Buffyboten att sluta vara sexbot:ig mot Spike.

Jag gillar smink/mask jättemycket. De här demon-bikersena (bikrarna?) är riktigt, riktigt snygg-äckliga.

Så… Bra avsnitt. Kanske lite för mycket filler.

KONTINUITET:

• Buffy lever!
• Giles har åkt till England.
• Anya har tagit över butiken (typ).
• Sunnydale har härjats av en hord demoner. Jag minns faktiskt inte huruvida det får något efterspel alls, men… you never know.
• Varken Giles eller Spike vet att Buffy lever.
• Willows häxkrafter är mäktiga. It will be fine.
• Hon ljuger också aktivt för de andra om t.ex. var hon fått ingredienser. Hon mördar ett rådjurskid och tömmer det på blod… It's fine. I'm sure it's fine.

Alley har släppt e03 också, så det kanske jag ser ikväll eller under helgen. Där har vi ju också en av seriens bästa scener – den när Spike ser att Buffy lever…

Glömde du recensera sista avsnittet på säsongen innan?

 

[krank]

Glömde du recensera sista avsnittet på säsongen innan?

Nej! Det är de onda deep state-moderatorerna som CENSURERAR MIG!!!!!

(Ja, det gjorde jag, tydligen. Och nu var det ett tag sen jag såg avsnittet. Men jag får åtgärda det på nåt sätt. Tack för påpekan! Man vill ju göra rätt för sig.)

 

[krank]

OK, jag kollade om Buffy S05E22 – The Gift, trots att det egentligen är ett avsnitt som lämpar sig ganska dåligt för lös omtittning.

Schoobygänget sitter och planerar. Buffy vägrar kännas vid alla planer som innefattar att döda Dawn, även om det räddar världen. Giles är mer Ripper – fokuserad på att göra det som behövs, kosta vad det vill. Den konflikten resolvas inte riktigt, men man försöker enas kring en plan med fokus på att fördröja ritualen istället. Anya är inte bara pepp på att inte dö, hon är också den som kommer med de bästa förslagen – hon minns Dagonsfären som försvagat Glory tidigare, och föreslår att Buffy ska biffa Glory på truten med trollguden Olafs hammare. Medan hon och Xander letar Dagonsfären i källare hittar de Buffybotten, och Xander passar på att fria.

Buffy och Spike går hem till Buffy och hämtar vapen; Spike blir inbjuden och får uppdraget att skydda Dawn. Sedan är ju typ alla scener mellan SMG och James Marsters ljuvliga, men det här är definitivt en av de bättre – "I know you'll never love me. I know that I'm a monster. But you treat me like a man."

Under tiden förbereder Glory och hennes minions sig och Dawn för ritualen. Glorys psyksjuka hantlangare har byggt ett högt torn, i vars topp det hela ska gå av stapeln.

När Schoobies är redo och tiden för ritualen närmar sig så låter de Tara leda dem till tornet. De inleder med att badass superwitch Willow drar en cool oneliner och återställer det Glory stal från Tara. Sen tar Buffybotten över och först försvagar henne med dagonsfären och sen blir det helt enkelt en massa slagsmål.

Det hela slutar iaf med att den läbbige ödledemon-doktorn slutför ritualen, medan Buffy spöar snoret ur Glory. Spike försöker hindra doktorn, efter att ha hjälpts förbi Glorys minions av badass superwitch Willow, men misslyckas och kastas ner från tornet. Glory förvandlas till slut till Ben, och Buffy slutar – hon kan ju inte döda en människa. Om det inte är en riddare på häst, då, som vi etablerat. Men i alla fall, Giles mördar Ben like it aint no thing efter att Buffy gått därifrån.

Buffy tar sig upp till tornet lite för sent och mördar doktorn precis när portalen börjar öppnas. Hon inser äntligen vad "death is your gift" betyder – hon ger inte död till andra, hon ger sin död – genom att offra sig själv stoppar hon ritualen utan att Dawn behöver dö.

Kontinuitet:

• Glory och Ben är döda.
• Xander och Anya är förlovade.
• Tara är tillbaka.
• Spike misslyckades med att skydda Dawn.
• Buffy är död.

Ja, vad ska man säga liksom? En rätt mäktig final ändå, även om effekten förtas en del av att man vet att Buffy kommer tillbaka.

 

[Übereil]

Ja, vad ska man säga liksom? En rätt mäktig final ändå, även om effekten förtas en del av att man vet att Buffy kommer tillbaka.

Lite som hur säsong 2s slut inte får samma impact om man känner till att Angel fick en lång spinoff-serie.

Übereil

 

[krank]

Nu klämde jag också Buffy S06E03 – After Life. Det tar vid direkt efter de två föregående – biker-demonerna flyr stan, och Spike får ha en av seriens bästa scener bed Buffy. Jisses alltså, hans ansiktsuttryck när han ser den levande Buffy gå ner för trapporna… Marsters och SMG alltså. De är verkligen bra på det här, och har riktigt schysst kemi dessutom.

Men ja, det här avsnittet har två spår – dels är det något slags hemsökese/demon som måste bråkas med, och som visar sig vara en demon som skapades som "pris" för att ritualen för att återuppväcka Buffy skulle lyckas, och som i slutänden helt enkelt får huvudet avhugget. Dels är det Buffy som gradvis hämtar sig och börjar fungera hjälpligt igen.

Avsnittet har en massa schyssta detaljer – demonen pratar i förtäckta ordalag om rådjurs-offret Willow inte berättade om och fortsätter förneka. Spike säge till Xander att han tror att anledningen till att Willow inte berättade för honom att de tänkte återuppväcka Buffy är för att om något gick fel och Buffy kom tillbaka monstruös skulle Spike inte låta dem döda henne igen. Och, naturligtvis – när Willow och Tara gör sin besvärjelse för att göra demonen fysisk och Willow till slut bara släpper /skjuter ifrån sig Tara och får Darth Willow-ögonen och säger "solid" och så blir det så. Alltsammans väldigt bra buildup.

Det är såklart också hjärtskärande när Buffy i slutet först tackar sina vänner för att de "räddade henne från en helvetesdimension" och sedan direkt efter avslöjar för Spike att hon i själva verket var i himlen…

Det här är en av mina favoritsäsonger. Det övergripande temat med Buffys depression är tungt och så otroligt välgjort. Det här är verkligen master class i hur man utnyttjar symboliken från det övernaturliga för att berätta stories om det vardagliga. Det är vad BTVS gör bäst, helt enkelt. Sedan gillar ju jag trion som skurkar också. Och att det gamla scoobygänget faller i bitar efter high school. Överlag är det så mycket skön drama-tågkrasch över den här säsongen att jag myser bara jag tänker på det.

Och hemligheten att hon var i himlen håller ju dessutom bara i… (kollar på klockan) vaddå, 3-4 avsnitt till? Det är också en grej: De slösar ingen tid. De drar inte ut på den här grejen och mjölkar den mer än vad den håller för. Nej, redan nu i tredje avsnittet avslöjas det för oss i publiken, och om bara 3-4 ytterligare avsnitt så sprängs alltihop ordentligt i allas ansikten i ett av seriens bästa avsnitt…

(I've been making shows // of trading blows // and hoping noone knows // that I've been going through the motions…)

Kontinuitet:

• Nu vet även Spike att Buffy lever. Och GIles, som är på väg tillbaks från England.
• Buffy har ljugit för sina vänner om att hon var i helvetet.
• I själva verket var hon i himlen, vilket bara hon och Spike vet.

All in all, ett helt ok avsnitt. Det gör inte så mycket konstruktivt, och demonen är ganska veksås, men jag fattar att avsnittet behövde se ut typ såhär för att bygga upp inför resten av säsongen.