Nu var det många år sedan jag spelade Konfluxen så du får ursäkta om jag blandar ihop nått.
Mitt främsta tips är är anpassa det hela lite efter din spelargrupp. Kanske det mest grundläggande tipset, men så klart ett viktigt ett. Annars är det att spela den här delen för vad den är. Den är den mest linjära delen i sviten och den konstigaste(fantasifullast?). Vi hade väldigt kul med den och tror nog att den och den första var dom delar som blev bäst. Fokusera på det förunderliga och alla bisarra, men underhållande saker som Kristalltjuren bjuder på.
Slavarna i saltgruvan blev en stor händelse för min grupp eftersom en av karaktärerna var en barbar som kämpade mycket hårt för folks frihet, samt att det var en hel del ont blod mellan karaktärerna och den SLP som de stött på hos det blåa barnet(glömt hans namn).
En av karaktärerna blev också förvandlad till en kyckling när han försökte sno den där magikerns skatt och blev sedan återställd hos Nominatorn. Han sov i ett rum som återställde honom, men eftersom han bar på den talande dolken(Demens?) så blev även den/han återställd vilket bäddade för mycket kul till den sista delen. Tobik(en spelare spelade honom efter hans karaktär dött) dödade magiker som återstod som skugggast och hämsökte honom under resten av kampanjen.
Ville bara poängtera att det mesta beror på hur din grupp är. Sen borde dom ha lärt sig från de tidigare delarna hur farlig hela kampanjen så dom borde klara sig från dumma misstag, finns ju gott om dödliga fällor i hela kampanjen.
Mina spelare behövde lite extra stöd när de kom till Bythos(Dimensionen iaf). Dom hade lite svårt att lista ut alla gåtor, så jag var lite frikostig med svar. Sen hjälpte det väldigt mycket att magikern var väldigt duktig på varsebli(perfekt genom hela kampanjen) så dom hittade iaf ganska bra.
Det enda jag kommer ihåg att jag ändrade var mötet med Ebenharing. Spelarna fick vara lite mer aktiva och kristalltjuren fick bli en finish på det hela.
