Nekromanti [Kuf] Bryt söndagsvilan med att recensera Kuf.

[wilper]

Hej,

Jag är nu klar med mitt gnostiska OSR-skräckspel Kuf. Det är dags att låta dess budskap om världens egentliga natur spridas till tusen och åter tusen sinnen.

Skulle du vilja recensera spelet idag?

Det är 85 väldigt luftiga sidor långt. Jag skickar över en recensions-PDF som är det färdiga spelet möjligen oräknat någon liten korrgrej om det visar sig att jag stavat en speltestares namn fel eller så.

Skicka din email i ett PM om du är intresserad.

Och tjoa gärna här i tråden också så eventuella morgontrötta individer som är sena på bollen kan svära över att de satt uppe och drack till in på småtimmarna i går.

 

[Henke]

Skulle vara kul, men vart vill du ha recensionen isåfall? Är det till någon speciell site eller här på rollspel.nu?

 

[wilper]

Tja, någonstans dit jag kan dirigera nyfikna läsare. Som ett recensionsinlägg på Rollspel.nu går bra. Eller om recensenten har en blogg eller så hade funkat också.

 

[God45]

(För full transparens måste jag avslöja att jag är listad under ”Med hjälp av” i början av Kuf)

Kuf är det bästa spelet om utforskande jag någonsin har läst. Många spela säger att de handlar om utforskande och sedan beskriver de platser eller kastar väggar av tråkiga ”fakta” på spelldaren som står ensam i snålblåsten och försöker få spelarna att bry sig om en låtsas värld. Nej, många rollspel snackar stort men levererar inte. Kuf å andra sidan har ett briljant erfarenhetssystem som gör karaktärer mer kapabla och kusliga genom upplevelser. Du får mindre erfarenhet för att slåss mot ett monster än genom att intervjua det. Så målet är att spana på, intervjua, ligga med, laga mat till och försöka få in den övernaturliga varelsen på gymnasiet för att kunna se hur det går när han blir kär i en tonårstjej. Du vill åka till coola andra dimensioner för där finns andra saker att uppleva och för att det gör dig coolare.

Kuf är trots, eller kanske tack vara, det här fokuset ett väldigt effektivt skräckspel. Det går inte för det uppenbart köttiga, kladdiga eller obscena. Men alla de fruktansvärda sakerna finns där precis under ytan. Spelet visar dig A, antyder B och får dig att själv bygga upp C till att vara den värsta möjliga möjligheten. De faktiska fasligheterna antyder en blek och nådelös verklighet. Ett gnostisk fängelse byggt som ett metafysiskt ödeland där den mänskliga själen är en smutsig trasa som hänger från taggtråd i en kall vind. Saker är väldigt dåliga och spelarkaraktärernas jakt efter mer kunskap kommer inte göra dem gladare, bara visare.

Spelet har en absurd humor, namnet avslöjar det väldigt tydligt. Men det är skämt som The Comedian från Watchmen hade tyckt varit roliga. Det är kul att du tycker verkligheten borde ha någon form av respekt för mänskligheten eller låta oss behålla någon form av värdighet. Det är kul för du har fel. Skämtet är på vår bekostnad. Alltid.

Mekaniken är snabb, enkel och strömlinjeformad till att fokusera på det spelet vill handla om. Har du spelat författarens tidigare spel, Cyber M/77, så håller de här reglerna samma kvalitet men går i sin helt egna riktning. Det är regler som jag faktiskt kan se mig använda rakt av och det är ovanligt.

5 av 5, årets skräckspel.

 

[Nässe]

Kul recension men lite svårt att förstå vad som är bra? Fattar så klart ATT du tycker det är bra men vore jättespännande att höra vad som är nytt och annorlunda. Att man får erf för insikt och att lära sig saker är ju bra (även om det inte direkt är nytt). Strömlinjeformad mekanik är för vissa Svart av kval och för andra en femti-elfte version av BRP.

 

[Basilides]

Hej,

Skulle du vilja recensera spelet idag?

.

Jag recenserar gärna ditt spel!

 

[Henke]

Kuf är ett skräckrollspel som genremässigt faller inom den gnostiska skräck som tidigare dominerats till stor del av KULT. Detta innebär en del likheter där rollpersonerna är en slags omedvetna halvgudar som fängslats av en försvunnen gud i den illusion som vi kallar verklighet och där sanningen finns i mardrömmen bortom själva barriären. Här upphör dock likheterna spelen emellan och Kuf beskriver en söndrande malström som speltekniskt ständigt drar rollpersonerna mot sin ofrånkomliga undergång i jakten på sanningen. Kuf beskriver därtill spelvärlden tydligt och kärnfullt på ett fåtal luftiga sidor vilket innebär att resten blir upp till spelgruppen att skapa själva. Detta gör det förmodligen lättare att komma igång med än de omfattande världsbeskrivningarna i KULT. På flera ställen i regelboken beskrivs att rollpersonen kan bygga en kult, men det är samtidigt inte uttalat att det är vad spelet går ut på så jag ser det snarast som ett återkommande förslag.

Där KULT använder regelmotorn PbtA, väljer Kuf istället det intressanta greppet att tillämpa OSR baserat på Ben Miltons Knave-system. Sex grundegenskaper slås fram med 3T6 för varje och där enbart den lägsta siffran används för att definiera grundegenskapens bonus vilken alltså blir ett tal mellan 1 och 6.

Ovissa situationer avgörs med sk. räddningsslag där lyckat slag innebär att få över 15 på en T20 + grundegenskapsbonus för en lämplig grundegenskap. För motståndsslag skall man istället övervinna motståndarens försvarsvärde som är grundegenskapens bonus + 10. Ett ganska behändigt system även om jag tyckte det kändes märkligt att Visdom är grundegenskapen för avståndsstrider och Karisma är motståndsvärde för skräckslag. Reglerna gör också skillnad på bedöma rollpersonen i situationen som över- och underlägen där två T20 slås och det bästa respektive sämsta resultatet används. Några ytterligare expertiser i form av färdigheter finns inte mer än generellt där ett slag för något som kan anses falla inom rollpersonens yrkeskunnighet hanteras som ett ovan beskrivet överläge.

Strider i Kuf utkämpas genom att varje rollperson får en förflyttning och en handling samt tillämpar motståndsslag enligt ovan. Konflikten ramas i övrigt in av tid (rundor) och rum (avstånd) men där dessa är flytande beroende på omständigheterna. Varje rollperson har ett rustningsvärde som är motståndsvärdet för att bli träffad (men jag förmodar att man menar för att bli skadad). Gillar förövrigt att systemet ger utrymme för alternativa lösningar till strid genom att ge lika mycket erfarenhetspoäng för att studera monster som för att slåss mot det.
Kuf delar in själva spelandet i tre faser som inleds med en utforskandefas, som övergår i en konfrontationsfas och avslutas med en återhämtningsfas. Ännu en gång gör detta spelet väldigt tydligt och strukturerat för spelgruppen. Här finns det dessutom gott om bra tips för spelledaren för att göra faserna dramatiska.

Spelet har också ett erfarenhetssystem där 1000 poäng höjer din insiktsnivå ett steg (och därmed vissa grundegenskaper). Poäng skaffar man sig bl.a. genom att studera/övervinna monster, läsa ockulta böcker och genom magiska ritualer.

En personlig åsikt är att regelexempel gör sig bättre i anslutning till de stycken som beskriver själva regeln. Här väljer Kuf att istället samla exempel i slutet av boken. En annan sak jag generellt saknar i skräckrollspel är tips och uppmaningar till spelledaren för att balansera händelser i spel så det onaturliga hela tiden skulle kunna ha en naturlig förklaring och genom det framkalla rollpersonernas ovisshet och rädsla. Sammantaget tycker jag dock att Kuf känns som ett kul spel med roliga slumptabeller och med ett system fullt av inbyggd finess. Här finns gott om hjälp till spelledaren för att dra igång handlingen och ett tydligt språk som verkligen tilltalar och inspirerar mig som läsare.

 

[wilper]

Tack så mycket, Henke!

 

[krank]

Så målet är att spana på, intervjua, ligga med, laga mat till och försöka få in den övernaturliga varelsen på gymnasiet för att kunna se hur det går när han blir kär i en tonårstjej. Du vill åka till coola andra dimensioner för där finns andra saker att uppleva och för att det gör dig coolare.

På vilka sätt hjälper spelet till med detta, utöver att ge erf för det? Vilka verktyg får SL för att skapa varelser som är intressanta att utforska på det viset? Jag tycker nämligen att idén verkar jättecool, och det låter 100% som en spelstil jag skulle älska utifrån det du beskriver. Men jag har blivit bränd så, så många gånger på spel som påstår sig leverera något och som sedan – i mina ögon – ändå förväntar sig att SL själv ska stå för alla de kreativa fiolerna. Och det enda spelen gör är att informera SL om exakt vilka svåruppnåeliga krav hen förväntas uppnå.

(Jag fiskar inte efter recensions-ex här – jag har redan en lång lista med spel jag vill läsa och recensera. Men om jag får något slags lockande svar på det här så är chansen stor att jag köper spelet när det går att spendera pengar, och sedan prioriterar läsning och recension ganska högt.)

 

[wilper]

Krank, Kuf är nog ett besvikelsens spel för dig.

 

[Nässe]

Hoppas man kan köpa på Gothcon?

 

[wilper]

Jo, om inget försvinner i posten så skall det gå. Jag får som vanligt låna ett hörn hos Titan Games och Megaton Games i spelmakarrummet.

 

[Nässe]

OT men shit vad många grejer (Fiktionsleks sf-spel, Kuf, Mörk Borg, Kult etc etc) jag måste köpa på Gothcon, grymt för rollspels-Sverige, mindre grymt för min ekonomi...

 

[pappa]

OT men shit vad många grejer (Fiktionsleks sf-spel, Kuf, Mörk Borg, Kult etc etc) jag måste köpa på Gothcon, grymt för rollspels-Sverige, mindre grymt för min ekonomi...

Då ska jag springa in som din plånboks räddare i nöden och lugnande säga att Mörk Borg inte kommer att finnas till försäljning på Gothcon. Våren är helt enkelt lite för solig för att det spelet ska komma fram.

 

[wilper]

Då ska jag springa in som din plånboks räddare i nöden ...

Helyllefolk i rollspelsbranchen!