Lösa problemet med kampanjer

[Stareater]

Hej!

Jag talade med en gammal kollega i amerikat idag och diskuterade rollspel.
De har som många andra spelgrupper stora problem med att hitta tid där alla spelare kan samtidigt.

Han och en kompis håller därför på att designa ett rollspel för att lösa just denna problematik. Utan att gå in på detaljer, för de vill försöka pitcha sin idé till rollspelbolag, så är tanken att det per design kan vara helt olika konstellationer av spelare i varje spelpass. Spelet inkluderar olika världar och tidshopp vilket gör det hela lite förvirrande. Spelare kan också förmedla viss information till de som inte var med och spelade ett spelpass med en app som de håller på att bygga.

Jag vet inte riktigt om detta är min typ av rollspel men jag tycker att det känns väldigt nyskapande. Jag blir dock nyfiken på om det finns något annat rollspel, stort som litet, som har en inbyggd mekanism för att lösa problemen med att schemalägga spelpass. Någon som känner till ett sådant, eller som per design fungerar bra även om halva spelgruppen inte kan det givna speltillfället.

 

[Sömniga Isaac]

Spontant vill jag säga nej, samtidigt tänker jag på open table spelandet, men det är ju inte riktigt samma sak. Spännande koncept, kan inte säga att jag känner till något liknande.

 

[Kexet]

Har tyvärr inget att bidra med trots att jag är på jakt efter just detsamma. Men den som uppfinner ett välfungerande system för asynchront lajvspel (kan inte beskriva det bättre, men inte motsv pbem iaf) kommer jag att kasta pengar efter. Och nominera till något Nobelpris månde, om möjligt.

 

[Arrikir]

De har som många andra spelgrupper stora problem med att hitta tid där alla spelare kan samtidigt.

Det närmsta jag känner till är ju att spela West marches-kampanj. Det är ju en spelstil snarare än en kampanj egentligen, men tanken är ju att man inte behöver vara samma spelare varje gång, utan att det är en gemensam värld som man spelar i snarare.

Exakta definitionen av vad West marches är finns nog inte, men gemensamt verkar vara just hexcrawl och gemensam delad värld.

 

[Genesis]

Det har diskuterats förr. Jag brukar ta upp In a Wicked Age som exempel, som är ett antologirollspel. Man spelar separata berättelser där man har återkommande personer, men det är inte samma personer varje gång. Alla spel som är uppdragsbaserade funkar ju också väl. Spelade en kampanj InSpectres på det sättet, där varje session var ett nytt uppdrag, och så var det de rollpersoner vars spelare var närvarande som var på jour just när detta uppdrag kom. West Marshes eller vad det heter är väl lite samma grej? Vi körde nyligen en PTA-kampanj på detta tema också, som funkade bra. Tricket är att se till att varje session är ett avsnitt och klippa banden mellan avsnitten, så att man har återkommande teman och biroller, men varje berättelse är självstående. Det funkade rätt bra.

 

[Genesis]

Ett annat enkelt sätt är ju att skippa fasta rollpersoner. Istället för att varje spelare har en egen rollperson så kör man bara fritt. Det ställer ju lite krav på att man informerar de andra om vad som hände förra gången, men man slipper all form av kontinuitetsproblematik eftersom man frikopplar spelarna från rollpersonerna. Spel med bara en rollperson som spelas gemensamt funkar ju bra på detta sätt, till exempel.

 

[JohanL]

Ett annat enkelt sätt är ju att skippa fasta rollpersoner. Istället för att varje spelare har en egen rollperson så kör man bara fritt.

Vilka två spelare som helst kan fortsätta att utvidga Microscope-kampanjen

 

[Oscar Silferstjerna]

I flera spel finns ju numera upplägg för en SL och en spelare. Det borde väl gå att varva med gruppspel? Om exempelvis en detektivbyrå står i centrum kan någon ta på sig ett fall på egen hand (där de andra kanske kommer in efter något spelmöte - eller inte alls). Motsvarande borde även gå att göra i andra genrer. Jag förstår att det kan kräva en del pusslande, men det känns inte mindre krångligt än andra lösningar.

Man kan jämföra med en roman. Vissa kapitel inkluderar bara någon av huvudpersonerna. Rent handlingsmässigt känns det helt logiskt. Förmodligen skulle det även gå att skriva kampanjer som går att spela med olika konstellationer.

 

[Rickard]

Tja, Shadowrun har ju upplägget att en Mr. Johnson hyr in folk för specifika uppdrag. Då spelar det inte så stor roll vilka som dyker upp. Fast detta fungerar givetvis bäst till one-shots om gruppen är väldigt ombytlig.

 

[Bolongo]

Exakta definitionen av vad West marches är finns nog inte, men gemensamt verkar vara just hexcrawl och gemensam delad värld.

Är inte en viktig princip att 1 spelmöte = 1 expedition? Alltså att gruppen måste sluta i något slags basläger, så att eventuella byten av RP nästa gång kan ske diegetiskt?

 

[JohanL]

Är inte en viktig princip att 1 spelmöte = 1 expedition? Alltså att gruppen måste sluta i något slags basläger, så att eventuella byten av RP nästa gång kan ske diegetiskt?

I min Risklands-kampanj i Dorastor delar de samma gård, t.ex.

 

[Bifur]

Inte spel med avsiktlig design men det finns så klart flera kanpanjupplägg som funkar. Vi spelade Arkham Detective Tales med alternerande RP. Sammanlagt 6 spelare men sällan mer än tre i taget. Upplägget är poliser i NY och de som är med är de som var i tjänst just då. Så länge en RP stod för kontinuiteten från pass till pass på ett fall/äventyr så (vilket alltid var fallet).

 

[Stareater]

Jag märker att roterande karaktärer eller mission/monster of the week är sättet som det ofta löses på och det är smart sätt, men det inte så det löses här.

Det exemplet på spel som löser detta snyggt kom jag själv på är Pendragon. Där är kampanjen på en lite annan tidsskala och det är en hel del solospel (med de andra som sidokaraktärer) för varje spelare som kan spelas när någon saknas.

 

[Theo]

Var det inte typ så här Gygax och grabbarna spelade ur-D&D? (Fast inte med världshopp då utan bara mer med en "öppen värld" där folk kunde gruppera sig och äventyra lite som det föll sig.)

 

[Zire]

Jag tänker Nordiska väsen spontant. Men det är för att det är upplagt för att man återvänder till högkvarteret efter varje spelmöte. Väldigt lätt att hoppa in och ut ur kampanjen då. Dessutom är tanken att scenarion är lite monster of the week och relativt fristående.

 

[Bolongo]

Var det inte typ så här Gygax och grabbarna spelade ur-D&D? (Fast inte med världshopp då utan bara mer med en "öppen värld" där folk kunde gruppera sig och äventyra lite som det föll sig.)

Om du menar West Marches, så ja. WM är uttryckligen byggt på arkeologiska utgrävningar av gamla rollspelstexter.

 

[Theo]

Om du menar West Marches, så ja. WM är uttryckligen byggt på arkeologiska utgrävningar av gamla rollspelstexter.

Jag tänkte på trådstarten, men om skon passar så passar den ju.

 

[DanielSchenström]

Jag vet inget rollspel som har det inbyggt, men att man är överens om hur många frånvarande och närvarande spelare som tillåter att man spelar är väl inte ovanligt. Då det blivit mer så för mig de senaste åren att det varierar vilka som kan så är vissa nyare kampanjer gjorda för att folk ska kunna gå som i den 3.5-kampanj som jag spelleder nu där kaotiska fenomen i världen plötsligt kan innebära att någon rycks iväg i en tornado, för att komma tillbaks 2 spelmöten senare på annan plats genom att spottas upp ur jorden.

Lite OT men i övrigt så har vi reservrollspel för de ggr för många eller vissa specifika spelare är borta.

 

[Zeedox]

Jag tänker Nordiska väsen spontant. Men det är för att det är upplagt för att man återvänder till högkvarteret efter varje spelmöte. Väldigt lätt att hoppa in och ut ur kampanjen då. Dessutom är tanken att scenarion är lite monster of the week och relativt fristående.

Nordiska väsen och ”Monster of the week” fungerar utmärkt i min erfarenhet! Speciellt om gruppen viftar bort sånt som restid. Gäller dock att spelledaren är duktig på tidskontroll och kan avsluta mysteriet varje spelmöte.

 

[Zire]

Nordiska väsen och ”Monster of the week” fungerar utmärkt i min erfarenhet! Speciellt om gruppen viftar bort sånt som restid. Gäller dock att spelledaren är duktig på tidskontroll och kan avsluta mysteriet varje spelmöte.

Ja, reglerna styr upp hur introduktionen går till med några scener i Upsala och på vägen till platsen för mysteriet. Själva scenariot börjar sedan med att man har kommit fram till äventyrsplatsen.

Jag löste problemet med tidskontroll genom att vi bestämde att man hade spelmötet på sig att lösa mysteriet. Om spelmötet tog slut (och man inte hade löst det) så gav helt enkelt RP upp och for tillbaka. Det skapade också en kamp mot klockan som passade bra, t ex med de pacingmekanismer som finns i reglerna/scenariot. (Fungerar som klockor i AW, där värre och värre saker sker hela tiden.)