- Någon tredje part såg älskarinnan när hon lämnade Span.
- Alvmagikern blir kontaktad av sin kontakt igen och ombedd att finna bevis för Spans skuld.
- Mordoffret är saknat i flyktinglägret (men folk kommer och går där hela tiden).
- Mordoffret uppenbarar sig som spöke och ger oklara antydningar till vem hon är respektive var hon kommer ifrån. RP:na har redan råkat ut för ett spöke (i en stenkummel som de sökte skydd i under en regnstorm).
Nekromanti Ledtrådar till mordgåta sökes
- Thread starter Steverud
- Start date
Rising
Vila i frid
Hmm... Jag undrar om du inte har gjort det lite för svårt för dig med den här intrigen. Varför dödar inte konspiratörerna helt enkelt älskarinnan på riktigt?
Att den huvudlösa kroppen är klädd i älskarinnans underkläder är ju inget som kommer få någon utredare att felaktigt identifiera kroppen som älskarinnan - och om inte Span är känd för att gå omkring i helt unika rockar så har jag svårt att se hur någon kan göra kopplingen mellan rocken och Span. Men okej, vi antar att rocken har Spans namn inbroderat någonstans - eller att det finns någon annan planterad ledtråd som är ämnad att förleda utredare till att koppla kroppen med just Span, varpå de därefter skulle kunna höra talas om grälet han haft med älskarinnan och då göra kopplingen att det skulle kunna vara hennes kropp de har hittat - även i sådana fall så känns det som att konspiratörerna valt en plan där de utsätter sig för alltför stora, onödiga risker:
Till att börja med så måste de ju ändå kidnappa älskarinnan, så de har ju redan henne i sin ägo. Men utöver det så måste de kidnappa en *annan* kvinna, och ha så'n tur att de hittat någon som är så förbluffande lik älskarinnan att dennes kropp skulle kunna lura älskarinnans eventuella familjemedlemmar/vänner som skulle kunna kallas in för att säkerställa en identifiering av kroppen. Och så måste de transportera den nya kroppen - efter att ha bytt hennes kläder - till en tillräcklig publik plats för att kroppen skall hittas och dumpa den där (och därmed återigen riskera att tilltaget blir bevittnat); omöjliggöra för alla eventuella magiker att använda Varsebli eller Syn för att få klarhet i vad som skett (och så fort en magiker försöker men misslyckas så blir det ju uppenbart att det inte bara är ett vanligt mord det är fråga om, eftersom det uppenbarligen är någon kraftfull magiker inblandad som aktivt förhindrar någon från att använda dylika besvärjelser) - vilket inte bara kommer att väcka misstankar om att det här inte bara är ett fall av ett oöverlagt våldsdåd som triggats av ett gräl, utan också kommer att leda misstankar mot Magikernas Hus och börja ringa in den konspiratör som finns där. För att inte tala om risken att den mördade kvinnan går igen som ett spöke. Och sedan - vad skall de egentligen göra med den riktiga älskarinnan? Hon måste ju hållas gömd, eftersom om hon hittas så frias Span från alla misstankar. Förmodligen måste konspiratörerna döda henne också till slut; varpå de alltså tagit alla dessa risker helt i onödan.
Om jag vore du så skulle jag helt enkelt låta konspiratörerna döda älskarinnan. Den intrig du föreslår har helt enkelt för många hål.
---
Om jag vore du så skulle jag låta konspiratörerna istället ha denna plan:
1. Konspiratörerna har en spion installerad hos Span; en äldre kvinna som tjänstgör i hushållet. De har en längre tid betalat henne för att hon skall informera dem om vad Span håller på med; men än så länge har de inte haft mycket nytta av henne. Hon är inte någon kallblodig konspiratör - och skulle till exempel aldrig gå med på att förgifta Span - utan bara någon som behöver dryga ut dagskassan med några extra penningar och därför gått med på att hjälpa konspiratörerna, så länge som de inte ber henne om några olagligheter.
Men nu börjar konspiratörerna att pressa denna gamla kvinna; och begär att hon skall stjäla några prydnadsföremål från Span's hem - gamla arvsklenoder och liknande som ligger nedstoppade i byrålådor och liknande: "Sånt som ni husor får plocka fram ibland för att putsa och damma av." Motvilligt går hon med på detta, eftersom de hotar att sluta betala henne om hon låter bli.
2. En konspiratör kontaktar något hemlöst patrask - tänk dig en fantasy-motsvarighet till Christer Petterson - en gammal fängelsekund och buse. Konspiratören är hela tiden maskerad i dessa möten, för att undgå att bli identifierad, och beställer ett mord på älskarinnan. Busen är förstås i stort behov av pengar, men inte så dum att han går med på att utföra ett mord som han med all säkerhet skulle kunna bli hängd för. "Jag är lika mån om att det här mordet skall bli ouppklarat som du", försäkrar konspiratören, "och därför har jag arrangerat för dig att kunna lämna staden - med en inte helt oansenlig mängd rikedomar i packningen; och med en ny identitet såsom en gammal avdankad aristokrat - direkt efter att mordet utförts; och det vore bäst om du inte kom att återvända hit under återstoden av ditt liv." För att visa hur väl de planerat arrangemanget - och för att kunna försäkra patrasket om att de menar allvar - så erbjuder de direkt arvsklenoderna och prydnadssakerna som betalning i förskott. "Som du förstår så kan du inte sälja eller pantsätta dessa föremål i den här staden - om en trashank som du skulle visa sig ha sådana här föremål i sin ägo så skulle han omedelbart bli anhållen för tjuvnad. Och som du säkert förstår så vill inte heller jag att du skall påträffas med mina ägodelar; eftersom dessa prydnadssaker länkar ihop oss båda - och därmed kopplar ihop mig med mordet. Men jag överräcker dem ändå till dig i förskott; för på så vis har vi båda betalat en insats i potten - nu förstår du att jag är lika mån om att få dig säkert ut ur staden som du själv."
3. Konspiratören bestämmer precis vilken tid och plats som mordet skall utföras; en tid då han - som han själv förklarar det - skall synas i ett offentligt sammanhang, för att därigenom ge sig själv ett säkert alibi. Den valda tidpunkten är ett av Spans många offentliga framträdanden i sin tjänst, och älskarinnan skall mördas i hennes hem. Konspiratören förklarar att en av dennes kuskar - som är införstådd i affärerna - kommer att plocka upp mördaren utanför vandrarhemmet där denne för tillfället bor, köra denne till kvinnans hem och sedan - efter utfört dåd - transportera mördaren ut ur staden, med en komplett ny identitet. Kusken kör dock bort efter att ha lämnat mördaren, och denne finner sig helt ensammen efter att mordet har begåtts. Han förstår att han blivit lurad, och har ingenstans att ta vägen. Han försöker gå under jorden, och säljer av några av prydnadssakerna han har till hälare som inte ställer några frågor, men han får inte ut mycket pengar från dessa skurkar, och när mordutredningen sedan tar fart så börjar han ringas in av vittnesuppgifter som sett honom lämna huset; och snart så har en av dessa hälare lämnat ut honom till ordningsmakten. Föremålen som han har i sin ägo kopplar snart samman honom med Span; när några av husorna i Spans tjänst kan konfirmera att dessa tillhör deras herre.
4. Husan som stulit prydnadsföremålen blir dock förskräckt när hon börjar förstå vad hon har blivit medbrottsling till, och hon klarar inte att ha grova brott på sitt samvete. Samtidigt kan hon inte erkänna att hon stulit föremålen, för då skulle hon ju bli fängslad för detta brott. Men hon förklarar ändå att hon inte längre vill ha med konspiratörerna att göra - de har gått henne bakom ryggen och brutit hennes förtroende, förklarar hon, och trots att konspiratörerna agerar förstående gentemot henne, så förstår de att hon är en loose end i deras plan: De känner sig tvingade att göra sig kvitt henne, och mördar henne.
Det är detta mord som i första hand börjar ge vettiga ledtrådar åt rollpersonerna. Till en början tycks det vara ett helt orelaterat mordfall; men här har konspiratörerna känt sig desperata och inte kunnat ta samma försiktighetsåtgärder som med mordet på älskarinnan, så de lämnar fler spår efter sig och det finns fler ledtrådar för rollpersonerna att luska kring. Vänner till husan kan berätta om hur hon försvunnit vissa tidpunkter och begett sig iväg till mystiska möten, exempelvis.
Även kusken kan komma att börja ringas in. Mördarens story låter till en början som galet pladder, men när hästarna som synts utanför älskarinnans hus kan börja identifieras och man kan börja ringa in vilken kärra det varit fråga om som befunnits utanför hennes hem - och om hur denna rapporterats stulen en tid innan mordet - så får rollpersonerna allt mer belägg för att det kan röra sig om en komplott i syfte att koppla samman Plan med mordet.
Typ så. Det är mina preliminära tankar.
Att den huvudlösa kroppen är klädd i älskarinnans underkläder är ju inget som kommer få någon utredare att felaktigt identifiera kroppen som älskarinnan - och om inte Span är känd för att gå omkring i helt unika rockar så har jag svårt att se hur någon kan göra kopplingen mellan rocken och Span. Men okej, vi antar att rocken har Spans namn inbroderat någonstans - eller att det finns någon annan planterad ledtråd som är ämnad att förleda utredare till att koppla kroppen med just Span, varpå de därefter skulle kunna höra talas om grälet han haft med älskarinnan och då göra kopplingen att det skulle kunna vara hennes kropp de har hittat - även i sådana fall så känns det som att konspiratörerna valt en plan där de utsätter sig för alltför stora, onödiga risker:
Till att börja med så måste de ju ändå kidnappa älskarinnan, så de har ju redan henne i sin ägo. Men utöver det så måste de kidnappa en *annan* kvinna, och ha så'n tur att de hittat någon som är så förbluffande lik älskarinnan att dennes kropp skulle kunna lura älskarinnans eventuella familjemedlemmar/vänner som skulle kunna kallas in för att säkerställa en identifiering av kroppen. Och så måste de transportera den nya kroppen - efter att ha bytt hennes kläder - till en tillräcklig publik plats för att kroppen skall hittas och dumpa den där (och därmed återigen riskera att tilltaget blir bevittnat); omöjliggöra för alla eventuella magiker att använda Varsebli eller Syn för att få klarhet i vad som skett (och så fort en magiker försöker men misslyckas så blir det ju uppenbart att det inte bara är ett vanligt mord det är fråga om, eftersom det uppenbarligen är någon kraftfull magiker inblandad som aktivt förhindrar någon från att använda dylika besvärjelser) - vilket inte bara kommer att väcka misstankar om att det här inte bara är ett fall av ett oöverlagt våldsdåd som triggats av ett gräl, utan också kommer att leda misstankar mot Magikernas Hus och börja ringa in den konspiratör som finns där. För att inte tala om risken att den mördade kvinnan går igen som ett spöke. Och sedan - vad skall de egentligen göra med den riktiga älskarinnan? Hon måste ju hållas gömd, eftersom om hon hittas så frias Span från alla misstankar. Förmodligen måste konspiratörerna döda henne också till slut; varpå de alltså tagit alla dessa risker helt i onödan.
Om jag vore du så skulle jag helt enkelt låta konspiratörerna döda älskarinnan. Den intrig du föreslår har helt enkelt för många hål.
---
Om jag vore du så skulle jag låta konspiratörerna istället ha denna plan:
1. Konspiratörerna har en spion installerad hos Span; en äldre kvinna som tjänstgör i hushållet. De har en längre tid betalat henne för att hon skall informera dem om vad Span håller på med; men än så länge har de inte haft mycket nytta av henne. Hon är inte någon kallblodig konspiratör - och skulle till exempel aldrig gå med på att förgifta Span - utan bara någon som behöver dryga ut dagskassan med några extra penningar och därför gått med på att hjälpa konspiratörerna, så länge som de inte ber henne om några olagligheter.
Men nu börjar konspiratörerna att pressa denna gamla kvinna; och begär att hon skall stjäla några prydnadsföremål från Span's hem - gamla arvsklenoder och liknande som ligger nedstoppade i byrålådor och liknande: "Sånt som ni husor får plocka fram ibland för att putsa och damma av." Motvilligt går hon med på detta, eftersom de hotar att sluta betala henne om hon låter bli.
2. En konspiratör kontaktar något hemlöst patrask - tänk dig en fantasy-motsvarighet till Christer Petterson - en gammal fängelsekund och buse. Konspiratören är hela tiden maskerad i dessa möten, för att undgå att bli identifierad, och beställer ett mord på älskarinnan. Busen är förstås i stort behov av pengar, men inte så dum att han går med på att utföra ett mord som han med all säkerhet skulle kunna bli hängd för. "Jag är lika mån om att det här mordet skall bli ouppklarat som du", försäkrar konspiratören, "och därför har jag arrangerat för dig att kunna lämna staden - med en inte helt oansenlig mängd rikedomar i packningen; och med en ny identitet såsom en gammal avdankad aristokrat - direkt efter att mordet utförts; och det vore bäst om du inte kom att återvända hit under återstoden av ditt liv." För att visa hur väl de planerat arrangemanget - och för att kunna försäkra patrasket om att de menar allvar - så erbjuder de direkt arvsklenoderna och prydnadssakerna som betalning i förskott. "Som du förstår så kan du inte sälja eller pantsätta dessa föremål i den här staden - om en trashank som du skulle visa sig ha sådana här föremål i sin ägo så skulle han omedelbart bli anhållen för tjuvnad. Och som du säkert förstår så vill inte heller jag att du skall påträffas med mina ägodelar; eftersom dessa prydnadssaker länkar ihop oss båda - och därmed kopplar ihop mig med mordet. Men jag överräcker dem ändå till dig i förskott; för på så vis har vi båda betalat en insats i potten - nu förstår du att jag är lika mån om att få dig säkert ut ur staden som du själv."
3. Konspiratören bestämmer precis vilken tid och plats som mordet skall utföras; en tid då han - som han själv förklarar det - skall synas i ett offentligt sammanhang, för att därigenom ge sig själv ett säkert alibi. Den valda tidpunkten är ett av Spans många offentliga framträdanden i sin tjänst, och älskarinnan skall mördas i hennes hem. Konspiratören förklarar att en av dennes kuskar - som är införstådd i affärerna - kommer att plocka upp mördaren utanför vandrarhemmet där denne för tillfället bor, köra denne till kvinnans hem och sedan - efter utfört dåd - transportera mördaren ut ur staden, med en komplett ny identitet. Kusken kör dock bort efter att ha lämnat mördaren, och denne finner sig helt ensammen efter att mordet har begåtts. Han förstår att han blivit lurad, och har ingenstans att ta vägen. Han försöker gå under jorden, och säljer av några av prydnadssakerna han har till hälare som inte ställer några frågor, men han får inte ut mycket pengar från dessa skurkar, och när mordutredningen sedan tar fart så börjar han ringas in av vittnesuppgifter som sett honom lämna huset; och snart så har en av dessa hälare lämnat ut honom till ordningsmakten. Föremålen som han har i sin ägo kopplar snart samman honom med Span; när några av husorna i Spans tjänst kan konfirmera att dessa tillhör deras herre.
4. Husan som stulit prydnadsföremålen blir dock förskräckt när hon börjar förstå vad hon har blivit medbrottsling till, och hon klarar inte att ha grova brott på sitt samvete. Samtidigt kan hon inte erkänna att hon stulit föremålen, för då skulle hon ju bli fängslad för detta brott. Men hon förklarar ändå att hon inte längre vill ha med konspiratörerna att göra - de har gått henne bakom ryggen och brutit hennes förtroende, förklarar hon, och trots att konspiratörerna agerar förstående gentemot henne, så förstår de att hon är en loose end i deras plan: De känner sig tvingade att göra sig kvitt henne, och mördar henne.
Det är detta mord som i första hand börjar ge vettiga ledtrådar åt rollpersonerna. Till en början tycks det vara ett helt orelaterat mordfall; men här har konspiratörerna känt sig desperata och inte kunnat ta samma försiktighetsåtgärder som med mordet på älskarinnan, så de lämnar fler spår efter sig och det finns fler ledtrådar för rollpersonerna att luska kring. Vänner till husan kan berätta om hur hon försvunnit vissa tidpunkter och begett sig iväg till mystiska möten, exempelvis.
Även kusken kan komma att börja ringas in. Mördarens story låter till en början som galet pladder, men när hästarna som synts utanför älskarinnans hus kan börja identifieras och man kan börja ringa in vilken kärra det varit fråga om som befunnits utanför hennes hem - och om hur denna rapporterats stulen en tid innan mordet - så får rollpersonerna allt mer belägg för att det kan röra sig om en komplott i syfte att koppla samman Plan med mordet.
Typ så. Det är mina preliminära tankar.
Tack för idéerna, jag gillar din mordhistoria och din kritik i övrigt, men jag tycker du gör ett antagande som jag anser är felaktigt (vilket är förvånade eftersom det är omöjligt för mig att beskriva alla visioner jag har av staden min egen kampanj utspelas i i en postning som den här): att det finns en i huvudsak fungerande polismakt och att den inte är politiskt influerad, och i viss mån att konspiratörerna är få eller har har dåligt med influens i rätt cirklar.
Att polismakten är politiskt obunden, opartisk och bedriver sin verksamhet enligt fasta rutiner och framförallt inte är korrupt är en mycket modern och västlig företeelse. Idén med tre statsmakter (stiftande, dömande och granskande) är rätt modern i sin tillämpning. I många andra kulturer och framförallt i historien så har polismakten varit en del i den politiska maktutövningen. Tag Venedig där man hade angiverilådor där medborgare kunde lämna anonyma tips om "brottsligt beteende" (lite som dagens anti-terrorism-telefonnummer) och där den hemliga polisen kunde föra bort misstänkta i natten och tortera dem både länge och väl för att få fram "fakta".
Jag ser stadsvakten i Kandra som en del i rådets maktutövning, småbrott reds ofta ut i mån av resurser och ledtrådar, brott emot rika medborgare utreds mer utförligt än emot de fattiga osv. Ett så här politiskt känsligt fall kommer att handläggas av kommendanten själv, som dessutom har ett horn i sidan till Span (Span kör över Kvarhant i frågor som rör Kandra i stort, Span ser till helheten (dvs. sig själv och Kandras väl och ve) medans Kvarhant vill, som det står i modulen, "alltid att rättvisa skipas").
Så till din kritik. Varför dödar de inte älskarinnan? Därför att då har de inte kvar henne.
Att kidnappa en kvinna till är inte så farligt, det börjar byggas ett större flyktingläger utanför staden och där kommer och går hela tiden så ingen lägger märke till om "grannen" försvinner - man vet knappt vad denne heter ens. Var och en är sig själv närmast. En kvinna som kommit ensam och sedan försvunnit blir inte efterfrågad särdeles länge. Självklart är det så att konspiratörerna har lite tur i sitt val också, man kommer ingenstans utan lite tur...
Om deras plan med mordet inte fungerar (de måste hitta på en reservplan för vad de skall göra om kommendantens utredning tar fel spår och han inte drar "rätt" slutsatser) så kan de senare använda den levande älskarinnan för utpressning för att få Span att pensionera sig (han är 57 år om jag inte läser snett). Jag har inte bestämt mig för om Span är gift (vilket han borde vara, och om han i så fall är änkling), om existensen av en älskarinnan kan skapa en skandal som han vill undvika (och till vilket pris). Vi har tidigare spelat Enhörningshornet och jag funderar på om Delithaordern (som var rollpersonernas uppdragsgivare) har nått ett visst politiskt inflytande och inte skulle se vänligt på Spans förhållande.
Genom att döda älskarinnan bränner man det skeppet.
Kläderna är till för att leda misstankarna i rätt riktning, monogram etc. är ganska vanligt, konspiratörerna har såklart kollaboratörer och medlemmar inom stadsvakten och stadsförvaltningen som kommer att se till att "rätt" slutsatser dras. Kvarhant är inte med i konspirationen men han är under bevakning så han agerar korrekt. Kommer han till fel slutsatser kommer man att hitta andra bevis etc. för att få in honom på rätt spår igen.
Sedan var det inte ovanligt i gamla tider att tjänstefolk stal t.ex. kärleksbrev och sålde med god förtjänst till utpressare, det finns flera Sherlock Holmes-historier om det om jag inte minns fel. Så ditt förslag på en mutad tjänare i Spans hushåll, eller en tjänare med spelskulder, är nog rätt troligt. Frågan är hur många tjänare det finns, men det styrs mycket om Span är änkling eller ej.
Brottsundersökningen kommer i väldigt stor utsträckning att att bestå i att man försöker leta efter vittnen som kan förhöras - samt att använda just Syn och i viss mån Varseblivning (jag skrev för länge sedan en liten essä om inte tjuven just därför var en anakronism i en fantasyvärld men jag verkar ha tagit bort den ifrån min hemsida).
Kommendanten kommer att gå till Magikernas hus och begära hjälp (om stadens ledning ber om hjälp så gäller självklart inte förbudet emot att lägga magi inom stadens murar, det är annars ett brott som leder till att man förlorar tungan vid återfall - den lagen gäller självklart inte de mäktigare magikerna...) och då kommer en av konspiratörerna att erbjuda sina tjänster och denne kommer att "se" rätt saker, vilket Kvarhant kommer att nöja sig med (han har ingen chans överhuvudtaget att kontrollera påståendena).
Det är bland annat lagen som förbjuder magiutövning inom stadens murar som gör det ganska enkelt för konspiratörerna - de behöver bara lägga lite besvärjelser som varnar dem om någon nyttjar magi (vilket de säkert redan har på Rådets beställning) och sedan snabbt söka upp dessa och dra dem inför rätta.
Jag gissar att bevisningen emot Span i stort kommer att gå ut på vittnesmålen att Span har bråkat med sin älskarinna och "vittnesmål" om att den funna kroppen är hennes. Anklagelsen kommer säkert gå ut på att Span har råkat slå ihjäl älskarinnan under bråket och sedan i någon form av panik försökt göra sig av med liket. Det faktum att han har betett sig så ogenomtänkt är ju skäl nog för att ifrågasätta hans kandidatur.
Jag misstänker att det inte kommer att bli en offentlig rättegång utan en diskussion bakom stängda dörrar inom Rådet. De andra i Rådet är inga dumbommar, de förstår att en hund är begraven men när politiska ränker smids så gäller helt andra spelregler, så antagligen blir det så att man gömmer hela historien och Span ombeds att stiga tillbaka.
Det som komplicerar det för konspiratörerna är att Span är en mycket slipad man och mycket kunnig i juridik (ordentliga studier och 15 år som Rådsäldste) och det politiska spelet.
Jag får nog sluta innan det här blir en halv kilometer långt... Men jag hoppas att jag har klargjort lite mer och täppt till några av hålen du såg, eller?
Som ett lite PS:
Jag har lånat idén med den halshuggna kvinnan ifrån Robert van Guliks berättelser om domare Dee (van Gulik skriver Dee och inte Ti så jag föredrar av vana den förra stavningen), och jag kan varmt rekommendera den till alla som vill läsa detektivhistorier i en tid som saknade fingeravtryck och förstoringsglas. De kan ge en hel del idéer om hur man sköter brottsutredningar i fantasyspel. Framförallt de tidiga böckerna i serien beskriver i ett appendix det kinesiska rättsväsendet mycket kortfattat men ändå uttömmande och är bra läsning bara det! Det är skrämmande hur väst-orienterade många av de rollspelsvärldar vi spelar i är!
Att polismakten är politiskt obunden, opartisk och bedriver sin verksamhet enligt fasta rutiner och framförallt inte är korrupt är en mycket modern och västlig företeelse. Idén med tre statsmakter (stiftande, dömande och granskande) är rätt modern i sin tillämpning. I många andra kulturer och framförallt i historien så har polismakten varit en del i den politiska maktutövningen. Tag Venedig där man hade angiverilådor där medborgare kunde lämna anonyma tips om "brottsligt beteende" (lite som dagens anti-terrorism-telefonnummer) och där den hemliga polisen kunde föra bort misstänkta i natten och tortera dem både länge och väl för att få fram "fakta".
Jag ser stadsvakten i Kandra som en del i rådets maktutövning, småbrott reds ofta ut i mån av resurser och ledtrådar, brott emot rika medborgare utreds mer utförligt än emot de fattiga osv. Ett så här politiskt känsligt fall kommer att handläggas av kommendanten själv, som dessutom har ett horn i sidan till Span (Span kör över Kvarhant i frågor som rör Kandra i stort, Span ser till helheten (dvs. sig själv och Kandras väl och ve) medans Kvarhant vill, som det står i modulen, "alltid att rättvisa skipas").
Så till din kritik. Varför dödar de inte älskarinnan? Därför att då har de inte kvar henne.
Att kidnappa en kvinna till är inte så farligt, det börjar byggas ett större flyktingläger utanför staden och där kommer och går hela tiden så ingen lägger märke till om "grannen" försvinner - man vet knappt vad denne heter ens. Var och en är sig själv närmast. En kvinna som kommit ensam och sedan försvunnit blir inte efterfrågad särdeles länge. Självklart är det så att konspiratörerna har lite tur i sitt val också, man kommer ingenstans utan lite tur...
Om deras plan med mordet inte fungerar (de måste hitta på en reservplan för vad de skall göra om kommendantens utredning tar fel spår och han inte drar "rätt" slutsatser) så kan de senare använda den levande älskarinnan för utpressning för att få Span att pensionera sig (han är 57 år om jag inte läser snett). Jag har inte bestämt mig för om Span är gift (vilket han borde vara, och om han i så fall är änkling), om existensen av en älskarinnan kan skapa en skandal som han vill undvika (och till vilket pris). Vi har tidigare spelat Enhörningshornet och jag funderar på om Delithaordern (som var rollpersonernas uppdragsgivare) har nått ett visst politiskt inflytande och inte skulle se vänligt på Spans förhållande.
Genom att döda älskarinnan bränner man det skeppet.
Kläderna är till för att leda misstankarna i rätt riktning, monogram etc. är ganska vanligt, konspiratörerna har såklart kollaboratörer och medlemmar inom stadsvakten och stadsförvaltningen som kommer att se till att "rätt" slutsatser dras. Kvarhant är inte med i konspirationen men han är under bevakning så han agerar korrekt. Kommer han till fel slutsatser kommer man att hitta andra bevis etc. för att få in honom på rätt spår igen.
Sedan var det inte ovanligt i gamla tider att tjänstefolk stal t.ex. kärleksbrev och sålde med god förtjänst till utpressare, det finns flera Sherlock Holmes-historier om det om jag inte minns fel. Så ditt förslag på en mutad tjänare i Spans hushåll, eller en tjänare med spelskulder, är nog rätt troligt. Frågan är hur många tjänare det finns, men det styrs mycket om Span är änkling eller ej.
Brottsundersökningen kommer i väldigt stor utsträckning att att bestå i att man försöker leta efter vittnen som kan förhöras - samt att använda just Syn och i viss mån Varseblivning (jag skrev för länge sedan en liten essä om inte tjuven just därför var en anakronism i en fantasyvärld men jag verkar ha tagit bort den ifrån min hemsida).
Kommendanten kommer att gå till Magikernas hus och begära hjälp (om stadens ledning ber om hjälp så gäller självklart inte förbudet emot att lägga magi inom stadens murar, det är annars ett brott som leder till att man förlorar tungan vid återfall - den lagen gäller självklart inte de mäktigare magikerna...) och då kommer en av konspiratörerna att erbjuda sina tjänster och denne kommer att "se" rätt saker, vilket Kvarhant kommer att nöja sig med (han har ingen chans överhuvudtaget att kontrollera påståendena).
Det är bland annat lagen som förbjuder magiutövning inom stadens murar som gör det ganska enkelt för konspiratörerna - de behöver bara lägga lite besvärjelser som varnar dem om någon nyttjar magi (vilket de säkert redan har på Rådets beställning) och sedan snabbt söka upp dessa och dra dem inför rätta.
Jag gissar att bevisningen emot Span i stort kommer att gå ut på vittnesmålen att Span har bråkat med sin älskarinna och "vittnesmål" om att den funna kroppen är hennes. Anklagelsen kommer säkert gå ut på att Span har råkat slå ihjäl älskarinnan under bråket och sedan i någon form av panik försökt göra sig av med liket. Det faktum att han har betett sig så ogenomtänkt är ju skäl nog för att ifrågasätta hans kandidatur.
Jag misstänker att det inte kommer att bli en offentlig rättegång utan en diskussion bakom stängda dörrar inom Rådet. De andra i Rådet är inga dumbommar, de förstår att en hund är begraven men när politiska ränker smids så gäller helt andra spelregler, så antagligen blir det så att man gömmer hela historien och Span ombeds att stiga tillbaka.
Det som komplicerar det för konspiratörerna är att Span är en mycket slipad man och mycket kunnig i juridik (ordentliga studier och 15 år som Rådsäldste) och det politiska spelet.
Jag får nog sluta innan det här blir en halv kilometer långt... Men jag hoppas att jag har klargjort lite mer och täppt till några av hålen du såg, eller?
Som ett lite PS:
Jag har lånat idén med den halshuggna kvinnan ifrån Robert van Guliks berättelser om domare Dee (van Gulik skriver Dee och inte Ti så jag föredrar av vana den förra stavningen), och jag kan varmt rekommendera den till alla som vill läsa detektivhistorier i en tid som saknade fingeravtryck och förstoringsglas. De kan ge en hel del idéer om hur man sköter brottsutredningar i fantasyspel. Framförallt de tidiga böckerna i serien beskriver i ett appendix det kinesiska rättsväsendet mycket kortfattat men ändå uttömmande och är bra läsning bara det! Det är skrämmande hur väst-orienterade många av de rollspelsvärldar vi spelar i är!
Rising
Vila i frid
Ah, yes; precis som du säger så gjorde jag ett sådant antagande.
Jag förstår situationen du har planerat bättre nu, men känner samtidigt att det verkar mycket svårare att komma på rätt typ av ledtrådar. Om rådsmedlemmarna förstår att det är något skumt i görningen så blir det ju mer en fråga om påtryckningar och makt än undersökningar och ett sökande efter sanningen; även om man bevisar att något skumt är på gång så kan ju konspiratörerna driva rådsmedlemmarna till en fällande dom genom att hota att gå hårt emot dem härnäst om de inte skulle gå konspiratörerna till viljes. Särskilt vittnesuppgifter borde vara svårt för rollpersonerna att skaffa, om vittnena nu förstår att det är bäst att hålla tyst och inte bli inblandade.
Nå; vad jag ville säga var bara att jag förstår bättre vad du menar, nu, men tror inte att jag kan hjälpa dig. Hoppas du får några tips från andra forumiter.
(Inom parentes ser jag nu att ett "inte" har fallit bort, det borde stå "vilket inte är förvånade eftersom" i första raden som du citerade. Jag beklagar verkligen det men misstänker att du förstod det/noterade det inte. 
)
Det jag är lite inne på är att rollpersonerna dras in i intrigerna och väljer sida; det kanske inte handlar om kosmisk rättvisa utan vilken sida som kan betala bäst - antingen sätter de dit Span eller så sätter de dit konspiratörerna. I både fallen kommer de att skaffa sig mäktiga fiender och mäktiga vänner...
Genom dina frågor har jag fått konkretisera en del planer och har på så sätt fått lite idéer etc., så du har definitivt hjälpt till!
)Det jag är lite inne på är att rollpersonerna dras in i intrigerna och väljer sida; det kanske inte handlar om kosmisk rättvisa utan vilken sida som kan betala bäst - antingen sätter de dit Span eller så sätter de dit konspiratörerna. I både fallen kommer de att skaffa sig mäktiga fiender och mäktiga vänner...
Genom dina frågor har jag fått konkretisera en del planer och har på så sätt fått lite idéer etc., så du har definitivt hjälpt till!