Den gamle på berget
han som en gång var känd som Durandi Rhoscommon,
men från början kallades Hen’aiydel Vire vhic Tilea
Durandi Rhoscommon föddes för omkring niohundra år sedan som Hen’aiydel Vire, andra barnet till husfursten av thismhuset Tilea. Medan hans storasyster uppfostrades till att ta över husfurstesätet så lämnades vägen öppen för Hen’aiydel att pröva krigarbanan. Och det gjorde han med en manisk beslutsamhet som skrämde hans husmedlemmar. Först sökte han upp varenda alvisk vapenmästare som ville ta honom som elev. Sen reste han långt utanför sin hemskogs gränser och sökte upp härförare och krigarlegender från andra släkten för att lära sig allt han kunde hos dem.
När han efter många år återvände hem dröjde det inte länge förrän han blev uttråkad och rastlös och gav sig av igen. Den här gången reste han runt från land till land för att utmana berömda krigare och hjältar. Sällan var han besegrad. Han gästade kungar och kejsare och kämpade ibland på deras sida.
Men så hände någonting som förintade hela huset Tilea. Kanske var det en mänsklig furste i närheten som tog något tillfälle i akt och angrep thismstaden. När Hen’aiydel fick reda på vad som hänt slog han tillbaka med hjälp av furstens fiender, och gick i spetsen för ett mindre utrotningskrig. På så sätt tyckte han sig hämnas sina fränders bortgång.
Efter detta kunde han ha reagerat med att vända sig inåt och slå sig ned i någon annan alvstad, men istället gick han längre in i sin mani och sökte aktivt upp konflikter runtom i världen för att delta på den ena eller andra sidan. Emellan åt kunde han inte hålla sorgen och ensamheten stången, utan vände sig inåt och spenderade några år isolerad i någon av de egendomar som han fått som belöning för sina krigsinsatser. Men mellan dessa perioder så drog han åter och åter ut i olika krig i spridda delar av världen.
Många gånger samlade han omkring sig ett regelrätt legokompani som växte med åren och kampanjerna. Deras existens sträckte sig ibland över flera människoåldrar och blev när de var som störst en viktig politisk och strategisk faktor i de områden där de verkade. Det slutade emellertid alltid med att de upplöstes, förintades eller blev någonting annat, antingen på grund av att Hen’aiydel vände sig inåt igen eller att de politiska förutsättningarna för ett stort legokompani förändrades.
Någon gång under denna tid började han som legokrigsherre kallas för Durandi Rhoscommon, som betyder ungefär Den rasande (eller vansinnige) drakkrigaren. Namnet hade inte med några verkliga drakar att göra, utan draken fick stå som liknelse för hans styrka, list och månghundraåriga liv. Rester från denna tid och detta namn är bland annat staden Roz Khondika, riddarorden Dhorandinerna, och piratflottan med flaggskeppet Rhugonne.
Till slut räckte inte Durandis månghundraåriga ilska, och han drog sig på allvar undan civilisationen och bosatte sig i en grotta långt uppe i de mest otillgängliga bergstrakterna. Där tänkte han sitta tills han dog.
Men en primitiv folkstam i närheten lade märke till honom, och efter många år hade han blivit en helig figur som levde i askes av deras enkla offergåvor och som vid extremt sällsynta tillfällen svarade på långtifrån komna resenärers och pilgrimers frågor.
Och om ingenting har hänt honom så sitter han där än…