Nekromanti Likadan vapen skada

[Sapient]

Fast det beror lite på hur man ser det. Enkelt uttryckt så är det lättare och det finns fler sätt en hillebard kan åstadkomma en allvarlig skada än en morakniv. Så även om maxskadan (”omedelbar död”) i teorin är konstant så är vägen fram till den lättare om man använder ett tillhygge som kan både skära, krossa och sticka än något som bara kan sticka och rispa till döds.

Sen spelar det så klart roll hur systemet i övrigt hanterar övertag och vapen och rustningars effektivitet, men i ett spel där en kniv (knivar är usla som primärvapen för väpnad strid, men bra för mord och överfall)är lika effektivt i strid som ett pålvapen så förväntar jag mig att plåttassels eller blygdkapsel i stål är allt som krävs för att det skulle räknas som en helrustning. Bägge är kul i runt tre sekunder och blir sen bara fånigt.

Både ock, och varkendera.

Allt beror på situationen. Om två kämpar möter varandra, förbereda på strid, och är ungefär jämnbördiga i övrigt - så har den med stångvapen en fördel. Om de springer på varandra runt en husknut, båda oföberedda, har den med dolk ett övertag .- snabbare att dra, lättare att manövrera nära osv.

grejen är att de flesta trad-system är ju ruskigt inkonsekventa och presenterar sällan genomtänkta konventioner. De kopierar (ibland modifierar) vad som funkar. Det leder till att reglerna abstraherar saker olika.

Tex är stridsrundorna ganska korta tidssegment i många spel - ett ental antal sekunder (6 är väl den allmänna "standarden"...) Det motsvarar ändå en komplex serie handlingar - först kanske försöka förflytta sig, spana efter öppningar/svaga punkter, planera sitt utfall, göra några finter, se om motståndaren har några tells eller uppenbara blottor typ "sänker skölden vid parader med svärdet" osv. - och först efter det göra ett utfall, med en serie enskilda attacker/finter.

Men allt det ska rymmas i ett enda slag (eller två, om reglerna innehåller både attack och paradslag). Det uppfattas ju nästan universellt som "en attack" (ett hugg etc).

Och vore det det, och vore realistisk simulering målet, då vore det ju fullkomligt absurda regler på många sätt.

Lite tror jag detta är ett rent historiskt misstag, så att säga. Dessa abstraktions-konventioner nämns i D&D, men inte så väldigt framträdande (numera). Men ursprungligen tror jag det var mer eller mindre underförstått för alla - eftersom det sprang ur figurslag, där det dessutom kunde omfatta säg tio individers olika attacker. Då var det självklart att ett tärningsslag =/= en enstaka attack.

Men många andra spel kör med "du hinner med en handling" och liknande. Och "en handling", ja då är det ju plötsligt en helt *annan* sorts simulering.

Och då strider det mot abstraktions-konventionen om HP (inte enbart hälsa...) så HP tolkas som faktiska kroppspoäng. Osv. osv.

Allt det där med att den som använder dolk ska lyckas ta sig förbi den "farliga änden" av någon som använder stångvapen etc - det är ju inbakat i abstraktionen "attackslag". Det inkluderar en hel massa sådant manövrerande - och likadant att den som använder stångvapen sen ska manövrera sig till rätt avstånd för att använda sitt vapen.

Men! Sen kommer en del spel (inkl D&D i senare versioner) med pålagda regler för att hantera avstånd (rutorna!) Ja, då bryter det mot att anta allt det där. Det bryts ut och stör abstraktionen.

Så, som sagt - inkonsekvens och dåligt förklarade (/genomtänkta) regelverk.

 

[Möller]

Men hur hanteras andra situationer? eftersom en strid inte alltid utkämpas på plan mark och ställen där det finns gott om utrymme.
Hur blir det i en situation där man kanske brottas och rullar runt på ett golv i ett värdshus, råkar i strid i ett väldigt trångt utrymme, och liknande? eftersom detaljer och realism inte är fokus går det då bra att använda ett tvåhands vapen i en brottningsmatch eller i ett väldigt trångt utrymme utan negative effektera

Ja.

Eller så kan du konstatera att nej, det är ju dumt att använda tvåhandssvärdet när vi brottas i leran i mörka katakomberna. Så du berättar att din rollperson inser underläget, släpper sitt svärd, kastar sig över goblinen och greppar efter dennes kniv. Om vapnen har samma/inga regelmässiga effekter finns ingen anledning att dumma till det med ologiskheter.

 

[Reddokk Fheg]

Ja.

Eller så kan du konstatera att nej, det är ju dumt att använda tvåhandssvärdet när vi brottas i leran i mörka katakomberna. Så du berättar att din rollperson inser underläget, släpper sitt svärd, kastar sig över goblinen och greppar efter dennes kniv. Om vapnen har samma/inga regelmässiga effekter finns ingen anledning att dumma till det med ologiskheter.

Ja eller så konstaterar man att nej nej det är kanske inte så lätt att möta någon med tvåhands svärd om jag bara har dolk. vissa vapen är bättre lämpade än andra i vissa situationer

Om man gör dolken likvärdig med ett tvåhands svärd i regelrätt strid även om det egentligen inte är det. och sedan låter tvåhands svärdet vara olämpligt i de situationer där detfaktiskt är det så bestraffar man ju användandet av tvåhands svärdet rejält

 

[Möller]

Ja eller så konstaterar man att nej nej det är kanske inte så lätt att möta någon med tvåhands svärd om jag bara har dolk. vissa vapen är bättre lämpade än andra i vissa situationer

Om man gör dolken likvärdig med ett tvåhands svärd i regelrätt strid även om det egentligen inte är det. och sedan låter tvåhands svärdet vara olämpligt i de situationer där detfaktiskt är det så bestraffar man ju användandet av tvåhands svärdet rejält

Nej. Man bestraffar ju inget. Det finns inga regler. Inget bestraffas, inget belönas.

Att det inte finns regler att förhålla sig till kan leda till mycket mer »realistiska« strider än om det finns regler. Visst, egentligen har ger ju tvåhandsvärd en fördel i flera situationer jämfört med knivar. Det var ju därför de användes. Men i en enskild strid kan allt hända. Krigaren med kniv kan ha tur, fälla tvåhandssvärds-bäraren och sätta kniven i ögonen på denna. Och utan regler finns det inget ivägen för sådana berättelser (jämför med om du har regler för att fälla någon som är så groteskt jobbiga och dessutom ofördelaktiga att de aldrig används, ett inte helt ovanligt problem i många simulerande system)

Det enda orealistiska du får är det statistiska utfallet på en serie strider (för där, när saker jämnar ut sig, borde tvåhandssvärdets övertag visa sig). Men, äh, varför bry sig om det. Tvåhandssvärdsbäraren är ju fortfarande inte bestraffad, bara inte belönad.

 

[w176]

Sen finns det självklart den här sidan också:

I en del berättelser och genre är våld och vapen en betydelsefull del av berättelsen. I andra berättelser eller genres har de mindre eller ingen betydelse.

Spelar jag ett relationsdrama grundad i Svensk, oavsett om det är Fucking Åmål, Torka aldrig tårar utan handskar. Apflickor, så förkommer våld och vapen mest i perferin. Det är itnre ett dugg intressant att göra skillnad på svärd och kniv i det sammahanget i rollspel. Eller att ens ha skadesystem och stridsystem på det viset.

Spelar jag Mizagi Fantasy inpsirerat av Spirited Away är inte heller vapen och vapenskada speciellt intressant för den berättelse jag vill spela osv.

Ibland är vapen och skada helt ointressant för berättelen man vill spela.

Spoiler: kommentarer

ja självklart i vissa spel har våld, strid och vapen väldigt låg fokus. ibland nästan obefintlig och då bör man ju ha ett väldigt förenklat system eftersom det är sådan liten del av spelet och inte har någon stor betydelse

 

[Rymdhamster]

Eller så kan du konstatera att nej, det är ju dumt att använda tvåhandssvärdet när vi brottas i leran i mörka katakomberna. Så du berättar att din rollperson inser underläget, släpper sitt svärd, kastar sig över goblinen och greppar efter dennes kniv. Om vapnen har samma/inga regelmässiga effekter finns ingen anledning att dumma till det med ologiskheter.

Exakt! Ett vapen behöver inte ha en regelreglerad nackdel, utan man kan helt lägga över det på rollspelandet och låta spelarna själva bestämma lite över saker och ting på den nivån istället för att som SL sitta och domedera om nackdelar hit och dit. Om min dolk gör lika mycket skada som mitt svärd finns det ju ingen anledning att inte använda dolken för att hugga ner min motståndare bakifrån i gränden.

 

[Reddokk Fheg]

Exakt! Ett vapen behöver inte ha en regelreglerad nackdel, utan man kan helt lägga över det på rollspelandet och låta spelarna själva bestämma lite över saker och ting på den nivån istället för att som SL sitta och domedera om nackdelar hit och dit. Om min dolk gör lika mycket skada som mitt svärd finns det ju ingen anledning att inte använda dolken för att hugga ner min motståndare bakifrån i gränden.

Det jag menar med ett system där dolken och svärdet gör samma skada. För att så säga göra dölkdansaren lika farlig i beväpnad strid som barbaren med tvåhands svärd. Man kan ju då inte heller ta hänsyn till att dolken har mycket kortare räckvidd och att det är svårt att ta sig nära någon nog för att kunna "dolka" honom om denne har ett tvåhands svärd. då har ju dolkdansaren fortfarande en stor nackdel. I alla fall tills han lyckas ta sig väldigt nära då har ju barbaren en nackdel med sitt stora svärd.
Men som jag förstår så hoppar man över sådana detaljer. det handlar om deras färdigheter och där inbegriper man sådant som att ta sig in i räckvidd för att kunna använda dolken. Och även för att utnyttja tvåhands svärdet i sådan extrem nästrid, eller kanske kunna ta sig undan till ett avstånd där det går använda effektivt. Grovt set sådana manövrar ingår i färdighets slaget och påvärkas inte av vapnet i fråga.

Har jag förstått detta rätt? Så att på detta sätt har man gjort dolk och tvåhands svärd lika effektiva i en regelrätt strid. och även andra typer av vapen. Och sålunda blir man inte bestraffad för sitt val av vapen
Använder ordet straffad eftersom du använde det i tråden om skadetärningar. där du sa du föredrog att ha smama skada på vapen så man kan välja det vapen man gillar utan att straffas för det.

Jag klagar inte på detta system. det är bara det att jag frågar om det för jag får det inte riktigt att gå ihop

 

[Reddokk Fheg]

Nej. Man bestraffar ju inget. Det finns inga regler. Inget bestraffas, inget belönas.

Att det inte finns regler att förhålla sig till kan leda till mycket mer »realistiska« strider än om det finns regler. Visst, egentligen har ger ju tvåhandsvärd en fördel i flera situationer jämfört med knivar. Det var ju därför de användes. Men i en enskild strid kan allt hända. Krigaren med kniv kan ha tur, fälla tvåhandssvärds-bäraren och sätta kniven i ögonen på denna. Och utan regler finns det inget ivägen för sådana berättelser (jämför med om du har regler för att fälla någon som är så groteskt jobbiga och dessutom ofördelaktiga att de aldrig används, ett inte helt ovanligt problem i många simulerande system)

Det enda orealistiska du får är det statistiska utfallet på en serie strider (för där, när saker jämnar ut sig, borde tvåhandssvärdets övertag visa sig). Men, äh, varför bry sig om det. Tvåhandssvärdsbäraren är ju fortfarande inte bestraffad, bara inte belönad.

Ok jag kan gå med på sytem där alla vapen har samma skada och att man kan se det som att inget vapen blir belönat eller straffat då. och att man låter dolken vara lika effektivt vapen i en regelrätt väpnad strid mot ett tvånadsvärd där kämparna är ungefär lika duktiga på sina respektive vapen.

Ska man se det realistisk så är det inte omöjligt att vinna över någon med ett tvåhands svärd i en regelrätt strid där båda är beredda och börjar på någotsånär avstånd från varandra. Men det är inte lätt, om motståndaren är relativt bra på sitt vapen så får man väldigt svårt att komma nog nära för att kunna utnytja sin dolk. men just deta moment har man i detta fall överseende med för att få vapnen rätt likvärdiga.

Om man då fortfarande har begränsningar för tvåhands svärdet, Att det inte går använda fullt effektivt i tex strider där man tex rullar runt på marken och bråttas, Eller i väldigt trånga utrymmen. Då har man ju inte gjort vapnen jämlika utan då antingen bestraffas användandet av tvåhands svärd eller så belönas användandet av dolken. Eftersom de har samma skada och dolken är effektiv i alla situationer, inte bara i de situationer där den realistiskt har ett övertag utan i alla strider. och betydligt bättre i flera situationer där ett tvåhandssvärd inte är effektivt.

Man har tagit bort de nackdelar en dolk har och låtit den behålla fördelarna. Medan man tagit bort de fördelar ett tvåhands svärd har men låtit det behålla sina nackdelar.
Det tycker jag är en klockrent exempel på en regelmässig bestraffning av användandet av ett vapen.

Låter man däremot tvåhandsvärdet på samma sätt som dolken vara effektivt i situationer där det realistiskt inte skulle vara det då har man jämnat ut det och gjort dem likvärdiga utan belöningar eller bestraffningar åt något håll. Vist är det ganska orelistiskt men eftersom realism inte i detta fall är något som verkar eftersträvas så bör det ju inte vara något problem.

 

[Rymdhamster]

Men som jag förstår så hoppar man över sådana detaljer. det handlar om deras färdigheter och där inbegriper man sådant som att ta sig in i räckvidd för att kunna använda dolken. Och även för att utnyttja tvåhands svärdet i sådan extrem nästrid, eller kanske kunna ta sig undan till ett avstånd där det går använda effektivt. Grovt set sådana manövrar ingår i färdighets slaget och påvärkas inte av vapnet i fråga.

Det är vad jag förslår, helt rätt.

Man har tagit bort de nackdelar en dolk har och låtit den behålla fördelarna. Medan man tagit bort de fördelar ett tvåhands svärd har men låtit det behålla sina nackdelar.
Det tycker jag är en klockrent exempel på en regelmässig bestraffning av användandet av ett vapen.

Nej, man låter inte tvåhanssvärd behålla sina nackdelar. Man låter spelaren rollspela ut sina val. Spelaren släpper inte tvåhanssvärdet och tar upp en kniv i brottningsmatchen för att reglerna säger att svärdet är sämre, utan för att spelaren väljer att agera ut striden på ett vad han tycker är roligt och rimligt sätt. Hon hade lika gärna kunnat behålla tvåhandssvärdet ur regelmässig synpunkt. Det blir ett rent rollspelsmässigt beslut från spelarens sida att släppa svärdet och plocka upp dolken. Det är på intet sätt framtvingat av reglerna. Tvåhandssvärdet har inga som helst nackdelar i striden. Att ta kniven är ett rent estetiskt val.

Om du missat det så är det här "svärdet på ryggen"-diskussionen om igen. Det handlar om att offra sökandet efter totalrealism för att vinna friheten att göra det man tycker är coolt (eh, förutsatt att det man tycker är coolt inte är totalrealism så klart, för i annat fall blir det lite kontraproduktivt =).

 

[Rymdhamster]

Ett alternativ om man vill behålla viss skillnad mellan vapnen men hålla sig till temat är att dela upp vapnen i exempelvis tre kategorier; små vapen (dolkar, knogjärn, batonger, ölsejdlar, flaskor...), enhandsvapen (svärd, yxor, klubbor i enhandsformat) och tvåhandsvapen (allt som kräver två händer).

Alla kategorier gör lika mycket skada som förut, men i en strid så bestämmer man vilket av ovanstående vapengrupper som har fördelen. Om man slåss mot någon som har ett vapen ur den utvalda vapengruppen, och man själv inte har det, så får man ett avdrag på sitt färdighetsvärde.

Dvs om man slåss i ett rum och SL bedömer enhandsvapen som den grupp som har fördel, och ens motståndare har ett svärd medan man själv har en kniv så får man minus på sitt färdighetsvärde. Om motståndaren har ett tvåhandssvärd och man själv har en kniv får ingen något avdrag.

Eller så kan man införa att avdraget beror på hur många steg bort man är från det optimala. Dvs om enhandsvapen är optimalt får små vapen och tvåhandsvapen samma avdrag. Om tvåhandsvapen är optimalt får små vapen dubbelt så stort avdrag som enhandsvapen får.

Betänkt att detta i alla fall från min sida är en fråga om lösa tankar och idéer baserade på mina preferenser som utkristalliserats av alla år av rollspelande, inte ett faktiskt regelsystem som finns där ute.

 

[Reddokk Fheg]

Det är vad jag förslår, helt rätt.


Nej, man låter inte tvåhanssvärd behålla sina nackdelar. Man låter spelaren rollspela ut sina val. Spelaren släpper inte tvåhanssvärdet och tar upp en kniv i brottningsmatchen för att reglerna säger att svärdet är sämre, utan för att spelaren väljer att agera ut striden på ett vad han tycker är roligt och rimligt sätt. Hon hade lika gärna kunnat behålla tvåhandssvärdet ur regelmässig synpunkt. Det blir ett rent rollspelsmässigt beslut från spelarens sida att släppa svärdet och plocka upp dolken. Det är på intet sätt framtvingat av reglerna. Tvåhandssvärdet har inga som helst nackdelar i striden. Att ta kniven är ett rent estetiskt val.

Om du missat det så är det här "svärdet på ryggen"-diskussionen om igen. Det handlar om att offra sökandet efter totalrealism för att vinna friheten att göra det man tycker är coolt (eh, förutsatt att det man tycker är coolt inte är totalrealism så klart, för i annat fall blir det lite kontraproduktivt =).

Jag förstår hur du menar. Men att man väljer att inte använda tvåhands svärdet i en situation där det är olämpligt som i ett trångt rum är väl jämförbart med att man inte väljer en dolk i en situation där den inte är lämplig som i en regelrätt väpnad strid mot någon med ett vapen med större räckvidd och liknande.
I detta fall tycker jag att man genom att försöka göra vapnen lika effektiva i de flesta situationer inte gör vapnen jämnlika utan man tar bort de fördelar ett vist vapen kan ha. Eftersom de flesta vapen har sina fördelar, de är ju gjorda för olika saker. Och göra så att vissa vapen även blir effektiva i situationer där de egentligen inte är det. käns konstigt. För jämfört med ett system där skadan på något sätt skilljer sig åt har man ju i detta fall gjort dolkar och andra små vapen betydligt bättre jämfört med större vapen. och egentligen är det ju bara ett annat sätt att säga att man gjort de större vapnen sämre för att matcha de små.

I system med olika vapenskador har stora vapen en viss fördel i regelrätta väpnnade strider jämnfört med mindre. Medan mindre vapen har viss fördel i andra aituationer. Men överlag så är lite större vapen mer effektiva i riktiga strider. de mindre är oftast mer för speciella situationer som inte inbegriper väpnad strid. och med ett sytem där man försämrat de större vapnen för att ge små vapen en fördel så tycker jag det verkar väldigt likt en bestraffning för valet av större vapen.

Missförså mig nu inte jag är inte något fan av stora tvåhands vapen ellerr svård. jag älskar dolkar. har haft många rollpersonenr som haft dolk som huvud vapen. eller ibland ett mindre svärd typ kortsvärd och dolk. och jag personligen har aldrig upplevt att det varit en direkt nackdel eller att jag blivit bestraffad på grund av den lägre skadan.
Och i system med olika vapnskada har jag flera gånger mött och vunnit över motståndare med enhands svård,yxor och tvåhands vapen med mina dolkar. Det är spännande och man är i lite underläga till att börja med men med hjälp av rätt färdigheter som undanmanöver/undvika, kanske lite akrobatik och liknande så går det att fixa. och sedan att spöa någon som har ett i för den situationen överlägset vapen är väldigt kul. Den lilla snubben med dolken ägde den stora barbaren med tvåhands yxa. Älskar sådana saker och gör man de två vapnen likvärdiga så tar man ju bort den aspekten

Vill påpeka att detta handlar inte om realism eller så. Systemet med kp och olika tärnings skada för vapnen är inte så realistiskt heller.
och skulle jag köra med samma skada på alla vapen så skulle jag personligen föredra att föreklöa det så mycket att inte bara göra skadan likadan utan även att alla vapen går använda i alla situationer så att ingen blir lidande av sitt vapen. Typ att det bara fins 2 alternativ, beväpnad och obeväpnad strid och vilket vapen man har spelar ingen som helst roll. det är väldigt orealistiskt men ändå det mest rättvisa om det är vad man är ute efter

 

[Rymdhamster]

Jag förstår hur du menar. Men att man väljer att inte använda tvåhands svärdet i en situation där det är olämpligt som i ett trångt rum är väl jämförbart med att man inte väljer en dolk i en situation där den inte är lämplig som i en regelrätt väpnad strid mot någon med ett vapen med större räckvidd och liknande.

Om man inte är en knivdansare från öst, eller var det väst. Jag minns inte längre. Grejen är att det blir du som spelare som kan välja det som du tycker passar för din rollperson.

 

[Reddokk Fheg]

Ett alternativ om man vill behålla viss skillnad mellan vapnen men hålla sig till temat är att dela upp vapnen i exempelvis tre kategorier; små vapen (dolkar, knogjärn, batonger, ölsejdlar, flaskor...), enhandsvapen (svärd, yxor, klubbor i enhandsformat) och tvåhandsvapen (allt som kräver två händer).

Alla kategorier gör lika mycket skada som förut, men i en strid så bestämmer man vilket av ovanstående vapengrupper som har fördelen. Om man slåss mot någon som har ett vapen ur den utvalda vapengruppen, och man själv inte har det, så får man ett avdrag på sitt färdighetsvärde.

Dvs om man slåss i ett rum och SL bedömer enhandsvapen som den grupp som har fördel, och ens motståndare har ett svärd medan man själv har en kniv så får man minus på sitt färdighetsvärde. Om motståndaren har ett tvåhandssvärd och man själv har en kniv får ingen något avdrag.

Eller så kan man införa att avdraget beror på hur många steg bort man är från det optimala. Dvs om enhandsvapen är optimalt får små vapen och tvåhandsvapen samma avdrag. Om tvåhandsvapen är optimalt får små vapen dubbelt så stort avdrag som enhandsvapen får.

Betänkt att detta i alla fall från min sida är en fråga om lösa tankar och idéer baserade på mina preferenser som utkristalliserats av alla år av rollspelande, inte ett faktiskt regelsystem som finns där ute.

Det är ett sätt att göra det men fortfarande så anser jag att man inte ska stirra sig blind på skadan och försöka göra alla vapen likadana skademässigt. Eftersom det finns så många andra saker som påverkar om ett vapen är bra eller inte.

Ja det har jag förstått men det finns massor av olika hemmasnickrade system och ideer till sytem där ute. väldigt många som har spelat rollspel har nog haft sina funderingar och ideer gällande detta.

Men jag var nyfiken på just detta även om jag inte själv tycker om denna ide. Var även därför jag ville veta lite mer om den. hur folk tänker om den och hur den fungerar. så jag inte fått allt om bakfoten och ogillar något på grund av att jag inte förstår hur det funkar eller tankarna bakom..
Men som sagt allt handlar ju om personligt tycke och smak. och att någon tycker annurlunda betyder ju inte att de tycker fel.
Som jag sade tidigare så är väl det viktigaste med olika sytem att man tycker de är roliga och underhållande. så det bästa systemet är ju det som spelgruppen gillar. då spelar det ju ingen roll även om vissa andra inte är lika förtjusta i det.

 

[Rymdhamster]

Eftersom det finns så många andra saker som påverkar om ett vapen är bra eller inte.

Bara om man stoppar in de sakerna också. Man kan lika gärna strunta även i dem.

 

[Möller]

Äh, jag tänkte ta upp w176s spår och gå djupare in på det i massor av spel inte är nödvändigt att differentiera vapen (eller en massa andra grejer) för att det inte är de spelens fokus, det är inte på det sättet man har roligt i spelen.

Men jag skiter i det och ger istället ett exempel på ett spel med ganska mycket regler kring vapen, där det definitivt finns element av ha kul genom att att välja ett bra och passande vapen, men där vapen inte gör olika skada.

I Mouse Guard gör vapen inte skada. Alls. En våldsam konflikt går upp på att sänka din motståndares disposition innan hon sänker din. Disposition är ett mått på hur bra det går i konflikten. Det är mycket, mycket abstrakt - betydligt mer abstrakt än tolkningen av D&D-hit points som innefattande position, utmattning etc. Bl.a. så delas dispositionen av flera deltagare, du har alltså inte nödvändigtvis din egna.

Konflikten spelas ut genom att de inblandade väljer olika handlingar. Vissa handlingar ger möjlighet att sänka motståndarens disposition, andra handlingar förändrar konflikten på andra sätt. Här kommer vapen in. De kan ge bonusar och avdrag på specifika handlingar du gör, eller så förändrar de hur handlingar interagerar med varandra.

När konflikten är slut, alltså när en sida är nere på disposition 0, ser man vad som hände. Kompromissar. Då kommer skadorna in, kanske dödar du din motståndaren men eftersom allt inte gick din väg (din disposition sänktes) så blir du skadad. Så får man väva in det i berättandet. Men ingen behöver dö eller ta skada. Säg att du försöker ta dig förbi ett par vakter in i en port. Det är ditt mål, något som du väljer när konflikten startar. Deras mål är att hindra dig från att komma in. Säg att du vinner, klart och tydligt. Superbt, du avväpnar och jagar iväg dem. Inga skador, ingen dödad.

Mouse Guard har alltså relativt mycket regler för olika vapen, det finns för- och nackdelar med dem (utan att de för den delen är 100%-igt balanserade) men att de ska göra olika mycket skada är helt irrelevant i mekaniken.

Spoiler: kommentarer

Låter som ett intressant system. Jag vet vilket spel Mouse Guard är men jag vet inget alls om det förutom det som du skrev här. Jag har aldrig funnit det intressant nog att kika in. men tack vare denna beskrivning så kanske jag bör ta en lite närmare titt på det

 

[Reddokk Fheg]

Bara om man stoppar in de sakerna också. Man kan lika gärna strunta även i dem.

Ja var ju det jag sa. Att skulle jag köra med ett sytem där alla vapen har samma skada så bör man strunta i allat och helt enkelt säga obeväpnad eller beväpnad strid. är du beväpnad har vapnet ingen som heslt betydelse. Man kan ha vilket vapen som helst utan att det ppverkar på något sätt. Vilket bör innebära att även stora vapen fungerar lika bra som små vapen även i alla situationer och små vapåen lika bra som stora vapen i alla situationer.även om det innebär att det är ok att slåss med tvåhands uxa nere i de trånga kloakerna utan negative effekter. Eller medan man brottas under bordet på tavernan.

Ska man strunta i saker som skulle göra ett litet vapen mindre effektivt i vissa situationer måste man även strunta i saker som skulle göra ett stort vapen innefektift i vissa situationer. Annars har man inte gjort vapnen lika effektiva. Man har gjort de små överlägsna de stora eftersom de är mer användar vänliga än de stora vilket är en fördel och har man då tagit bort den större skadan som i många fall var de stora vapnens fördel så att de nu är jämlika skademässigt så blir det ju ett bestraffande av valet av ett stort vapen.

men är man ok med att låta en tvåhands uxa fungera lika bra som en dolk i den trånga grottgången och medan man rullar runt under bordet på tavernan och liknande situationer så fungerar ju detta system. då är det lika mellan vapnen och ingen blir någonsin bestraffad på grund av vapen val

 

[Rymdhamster]

Ska man strunta i saker som skulle göra ett litet vapen mindre effektivt i vissa situationer måste man även strunta i saker som skulle göra ett stort vapen innefektift i vissa situationer.

Vilket är precis vad jag förespråkar!

 

[Reddokk Fheg]

Om man inte är en knivdansare från öst, eller var det väst. Jag minns inte längre. Grejen är att det blir du som spelare som kan välja det som du tycker passar för din rollperson.

Det kan du även med olika vapen skada. Väljer jag en dolk blir jag livsfarlig i de situationer där en dolk är bra men mindre dödlig i andra. och samma sak gäller om jag väljer ett större vapen. Jag kommer bli bra i vissa situationer och sämre i vissa. Detta är min personliga åsikt och det är ju olika från person till person vad man gillar.
Men att försöka göra alla vapen lika i alla situationer känns för mig lite som att man helt enkelt vill ha allt utan att få någon nackdel. Man vill vara bra på allt oavsett vad man gör för val. Att man inte vill att någon annan i någon given situation ska ha ett övertag mot en själv vilket val man än gjort gällande vapen och kanske även annan utrustning. Men återigen är detta min personlig åsikt. troligtvis grundad på vad jag själv gillar och ogillar.

Jag personligen älskar det att man både på grund av vapen, utrustning och färdigheter har sina starka och svaga sidor. Eftersom i alla fall de spel jag spelar inte bara handlar om regelrätta väpnade strider där både eller alla kämparna är redo och beredda på vad som komma skall. Så därför finns så många olika altternativ att utnyttja sina styrkor och undvika situationer man inte är riktigt lämpad för. även om man oavsett vapen och färdigheter kommer att hamna utanför sin bekvämlighets zon flera gånger. men det är ju charmen med spelet. jag upplever aldrig att jag är straffad på grund av vapen val tex även om min dolk inte gör lika aj aj som ett stort svärd. jag har ju andra fördelar. och detta kräver inte ett jätte detaljerat system för att det ska fungera. Det fungerar nästan bättre med ett sytem som är lite lösare byggt som ger fler valmöjligheter och underlättar improviserad strid och inte binder en till vissa handlingar.

Att likaställa vapen och sådant för att göra allt likvärdigt tar ju bort toppar och dalar så att säga och jämnar ut allt till en platt tråkigt landskap. För mig personligen skulle detta döda mycket av spelglädjen. Vist jag slipper negativa modifikationer på grund av vapen val och liknande men jag kommer heller aldrig riktigt att kunna bli belönad för att jag valt rätt vapen för en strid, eller rätt strid för mitt vapen eftersom alla vapen är lika. Mit vapenval kommer aldrig direkt att spegla min rollperson på samma sätt heller eftersom vapen valet inte har någon betydelse alls längre. Det speglar inte heller på samma sätt andra peroner i spelt. Jag behöver aldrig tänka mig för inför en strid. vilket vapen jag än har är jag jämbördig med alla andra förutsatt att vi är ungefär lika bra på hantera våra vapen. och det är ju en sak man sällan vet om sin motståndare innan man har börjat slåss. möter jag en storvuxen kille med tvåhands yxa medan jag har en dolk behöver jag aldrig fundera på om jag ska undvika strid eller inte. eller vilken stragi jag bör använda. Om jag ska anfalla honom rakt på eller om jag ska försöka ta mig bakom honom, eller kanske helt försöka unvika strid. det spelar inte längre någon roll eftersom vi är likvärdiga vad vi än har för vapen. endast färdigheter spelar någon roll och jag vet ju oftast inte vad han kan eller hur duktig han är på det före jag ger mig in i striden.
Och man tappar ju även möjligheten at göra någon skrämmande på grund av vapen. en person med svärd, yxa eller andra vapnen är ju inte mer skrämmande än en med dolk eftersom vapnen alla är likadana. Det går inte avskräcka någon från att anfalla på grund av beväpning eftersom det inte spelar någon roll vad den personen har för vapen så länge någon har en dolk är det ju ingen skillnad.
Tycker någon det är coolt att se tuff och farlig ut och vill välja vapen därför så funkar det inte längre eftersom dessa vapen inte på något sätt är bättre, farligare eller dödligare än nåra andra.


Men återigen handlar detta om personlig smak. Vill man slippa allt sådan och bara veta att jag aldrig behöver bry mig om vad för vapen någon har, att jag inte har någon fördel eller nackdel på grund av våran beväpning. Eller vill man ha ett väldigt enkelt strids system för ett spel som kanske har väldigt lite fokus på strid. Då är ju detta ett väldigt bra system, så det lär ju fungera bra för vissa men sämre för andra.

 

[Reddokk Fheg]

Vilket är precis vad jag förespråkar!

I så fall fungerat ju sytemet bra på det sättet att alla vapen verkligen är lika. och gillar man detta så är det ju onekligen ett bra system.

Men personligen kan jag varken förstå varför man vill ha det på detta sätt eller tjusningen med det. Men det är ju min personliga smak. Jag har i mitt förra inlägg beskrivit lite mer om varför jag inte gillar detta. i alla fall i spel där strid kanske inte är focus men i alla någotsänär vanligt förekommande.