I gårdagens (den 21/12, gå hit och sök på Lilith om ni vill se hela recensionen) HD (eller NST som den heter i mina föräldrars hemtrakter) så recenserades en nyutgåva av en fantasyroman ifrån 1895 av George MacDonald. Jag hade aldrig hört talas om den tidigare men recensenten menade att den har inspirerat både C.S Lewis och Tolkien. Själv hade jag aldrig hört talas om den tidigare. Boken heter "Lilith" och jag undrar om någon på wrnu har hört talas om den tidigare eller rent av läst den? Detta kan också vara ett utmärkt tillfälle att diskutera äldre och förbisedd fantasy, för någonting måste väl ha funnits före Tolkien?
Nekromanti Lilith [Länkar]
- Thread starter walium
- Start date
Daniel Andersson
Swordsman
Jag har hört talas om den, men inte läst den. De har skrivit om författaren några gånger i Minotauren. Framför allt i nummer 26-28, december 2005, där de presenterar George MacDonald grundligare, och benämner honom fantasyns urfader. I några nummer har även kortare berättelser av honom varit med.
I artikeln om MacDonald nämner de även hans inspirationskällor, som kanske också kan sägas ha skrivit en sorts förfantasy, eller vad man nu vill kalla det: Adelbert von Chamisso och ETA Hoffmann.
/Daniel
I artikeln om MacDonald nämner de även hans inspirationskällor, som kanske också kan sägas ha skrivit en sorts förfantasy, eller vad man nu vill kalla det: Adelbert von Chamisso och ETA Hoffmann.
/Daniel
Till att börja med, eftersom du länkar till Helsingborgs Dagblad, kan jag inte låta bli att fråga mig om recensenten verkligen läst boken. 
Men oavsett om hon gjort det eller inte gillar jag att upptäcka sådana här böcker. Jag är alldeles för dåligt insatt i fantasylitteratur före Tolkien och skulle vilja läsa mer, framför allt från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. (Jag ska se till att köpa den här boken nästa gång jag beställer böcker från något ställe som har tillgång till den.) Det finns en del glömda guldkorn från den tiden. För att tillföra något till diskussionen bidrar jag med en dikt från 1862 av Christina Rossetti med troll och sexuella undertoner: Goblin Market.
/tobias
Men oavsett om hon gjort det eller inte gillar jag att upptäcka sådana här böcker. Jag är alldeles för dåligt insatt i fantasylitteratur före Tolkien och skulle vilja läsa mer, framför allt från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. (Jag ska se till att köpa den här boken nästa gång jag beställer böcker från något ställe som har tillgång till den.) Det finns en del glömda guldkorn från den tiden. För att tillföra något till diskussionen bidrar jag med en dikt från 1862 av Christina Rossetti med troll och sexuella undertoner: Goblin Market.
/tobias
Dimfrost
Special Circumstances
Jag har aldrig hört talas om den boken ens, men alla (även de som inte vet om att de är intresserade av pre-tolkiensk fantasy) borde läsa Lord Dunsany. Hans "Time and the Gods" finns i Fantasy Masterworks-serien och är hur bra som helst. Det är underfundig sagofantasy i drömvärldarna och de små kungadömena vid Världens kant, med kentaurer, lömska tjuvar, begravda ruinstäder och bortrövade prinsessor, allt en lagom lång tågresa från London. Läs mer här.
/Dimfrost
/Dimfrost
Daniel Andersson
Swordsman
Även Lord Dunsany omskrivs i Minotauren. Nu har jag ingen möjlighet att kontrollera, men jag har alldeles bestämt för mig att någon eller några noveller av honom också finns med i några nummer.
Ni borde helt enkelt läsa Minotauren, om ni inte redan gör det ...
/Daniel
Ni borde helt enkelt läsa Minotauren, om ni inte redan gör det ...
/Daniel
Förbisedd av vem? Vissa av oss är fullt medvetna om den
Ja, alltså. Massor av fantasy före Tolkien. Svårigheten ligger väl egentligen främst i att avgöra vad som räknas som fantasy, eftersom genren i sig nästan definieras som sagor post-Tolkien; man skulle säkert kunna argumentera rätt övertygande för att, säg, The Lady of Shallot eller Beyond the Looking-Glass är fantasy, men det förstås ju inte i regel så.
[Abridged version: Krånglig fråga.]
Med det i åtanke rekommenderar jag Leibers Lankhmarhistorier, som började publiceras innan Sagan om Ringen, och liksom Dimfrost Dunsanys diverse verk, som predaterar hela jävla Tolkien. (Dunsany dog samma år som Fellowship gavs ut, om jag inte tar fel. Det är svårt för mig att inte se något symboliskt i det.)
Conan predaterar faktiskt också Tolkien.
(Även om det här är böcker jag själv gillar är det inte på den grunden jag rekommenderar dem utan på en ren inflytandebasis. Det är mer Lankhmar än något annat i D&D, till exempel.)
George MacDonald brukar annars, tillsammans med William Hope Hodgson, ofta ses som den moderna fantasyns fader; Phantastes från 1858 påstås då vara den första av alla fantasyromaner, följd av At the Back of the North Wind och The Princess and the Goblin samt nämnda Lilith. Hodgsons böcker gavs ut under 1900-talets första decennium, och de mest kända är de två första, The Boats of the »Glen Carrig« och House of the Borderland.
Så, öh, nu vet du mer meningslös skit än du gjorde nyss, I guess.
/Feliath — Jorkens Borrows Another Whiskey