Nekromanti Lite spån runt WHFR-äventyr

[Vitulv]

Måste bara skriva ned lite jox innan jag glömmer bort det:

Någon sylta i Altdorf lever gott på att kränga torkade alger som knark. De torkade algerna skördas i ett träsk någon veckas resväg från staden. I träsket har det byggts upp ett mindre samhälle som lever på inkomsterna från algknarket (tänk byn i Diablo 2, act 3). Under ett par veckors tid har det inte kommit några leveranser med algknark till syltan i Altdorf och basen anlitar rollpersonerna för att kika vad som kan ha hänt. De kan få lite knark om de löser problemet, eller åtminstone berättar vad som ligger bakom det.

I träsksamhället har folk nyligen blivit drabbade av en märklig sjukdom som är både smittsam och farlig. Folket i samhället tror dock att röken från algknarket kan bota dem, och har därför eldat upp de senaste skörderna. Med andra ord ligger samhället inbäddat i en kväljande, sötaktig knarkdimma.

En kvacksalvare har dykt upp och säljer diverse "botemedel" mot sjukdomen. Konstigt nog verkar det fungera, eftersom de som av någon anledning inte köpt hans fejkmedicin är de som nyligen insjuknat. (nej, det är inte han som ligger bakom det, även om den riktiga skurken vill att skarpa rollpersoner ska tro det).

I träsket bor det en häxa (hedge wizard), och enligt allmän uppfattning är det hon som ligger bakom sjukdomen (även om vissa bybor i hemlighet sökt sig till henne för hjälp när deras släktingar insjuknat).

Folk som visar tecken på sjukdomen jagas av uppretade och självutnämnda "pestbekämpare" ut i träsket till en säker död. Dessa klär sig i kåpor och strutiga masker fyllda med parfymerae tygtrasor (ni har säkert sett bilderna på pestläkarna under medektiden).

Den som egentligen ligger bakom pesten är byledaren som av någon anledning kommit i kontakt med onkel Nurgle.

Stämning: paranoid, äcklande, hallucinogen (tänk på knarkdimman), bölder, angiveri, häxjakt, sjukdom, sötaktiga dofter, paddor, flugor, gift, disigt, kvavt, duggregn, totem, hus på pålar och bryggor.

Lite anteckningar bara. Kom med synpunkter om ni vill.

 

[Storuggla]

"Någon sylta i Altdorf lever gott på att kränga torkade alger som knark."

Algknark? Pluspoäng för ett av veckans ballaste ord

"Den som egentligen ligger bakom pesten är byledaren som av någon anledning kommit i kontakt med onkel Nurgle."

Hur ska man komma på det? Och beror det på att de fiskat upp en warpstone med algerna också eller tog gubbfan till Nurgles nåd när hans barn insjuknade och höll på att dö och de vanliga gudarna inte hörde hans böner?

Also, en by som lever på algknarksproduktion låter som en by som har en bra anledning att misstro utbölingar, vem vet vem som är fogdens spion eller häxjägarens spejare - eller utsänd av en konkurrerande organisation? Och så komer det ett gäng rollpersoner indrällandes med deras vanliga takt? Hoppsan...
Det låter som en bra idé faktiskt, kör på! Men kom ihåg, om någon föreslår att du ska ha med skaven så ska du slå dem på käften - de är de mest överanvända sedan texmexkrydda.


Storuggla, de är feckin överallt

Storugg

 

[Wyldstorm]

Storuggla, de är feckin överallt

Ja, som råttor eller nåt...

-Coolt scenario dock..

 

[Vitulv]

Bakgrund och äventyrsplats

Bakgrund

Adelsmannen Jospeh Wrangel är bekymrad. Liksom många andra adelssöner utan arvsrätt har han byggt sig ett rykte inte baserat blodslinje, utan genom hårt arbete och socialt spel. Josephs talang är att anordna magnifika och dekadenta fester för Marienburgs lägre socitet. Dessa fester urartar oftast i långdragna orgier i sex och droger, något som faller de unga adelsmännen (och inte sällan även de äldre) i smaken.

Josephs hemlighet är purpurgräs, en opiat som skördas i djupa träskmarker, torkas och röks. Drogen är lugnande och milt hallucinogen, och därtill mycket beroendeframkallande. Joseph har genom att vara den enda leverantören av purpurgräs i Marienburg blivit mycket populär, och de som närvarat på hans fester kommer alltid tillbaka.

Joseph köper sitt purpurgräs från Khalat, ett litet samhälle väster om Marienburg, i Couronnes träskland.

Åter till Josephs bekymmer! Om fjorton dagar är det dags för ännu en fest, och leveransen av purpurgräs har ännu inte anlänt. Inte nog med att han själv plågas av abstinensbesvär, hans väl utarbetade kontaktnät kan komma att krackelera och hans rykte är på väg att släpas i smutsen. Entré rollpersonerna:

Rollpersonerna är Josephs underhuggare. En samling loppbitna skurkar, lismare och problemlösare med all sannolikhet. Jospeh har så många hållhakar på dem att det inte bör behövas någon belöning för att rollpersonera ska skickas till Khalat för att lösa problemet. Inte nog med att Jospeh vill ha sin leverans av purpurgräs omgående, han vill också att leveranserna regelbundet skall fortsätta, så det räcker inte med att åka dit och råna byborna på det lilla förråd de må ha för stunden.

Khalat

Khalat är ett litet och ganska primitivt träsksamhälle byggt på pålar och bryggor ute i Couronnes träskland. Byborna var tidigare självförsörjande och levde på jakt, fiske och skörd av träskets alla ätliga växter och svampar. Sedan några år tillbaka säljer de det oätliga purpurgräset till Joseph Wrangel i Marienburg.

Ungefär sextio människor lever i Khalat, de flesta av dem är släkt på något vis, och inavel är mycket vanligt.

Byledaren Divakar är en medelålders man, respekterad för både sin vishet och sin styrka. Tråkigt nog för byborna har Divakar nyligen slutit en pakt med Onkel Nurgle i hopp om att bli kvitt den ärftliga sjukdom som blev både hans fars och hans farfars bane. Nurgle gick gladeligen med på avtalet som gav honom ett tillfälle att testa sin nya skapelse; flugkoppor! Flugkoppor är en smittsam, men inte särskilt dödlig sjukdom vilken bryter ut som en mycket retsam och kvävande hosta och senare täcker huden med hundratals små, lila koppor. När kopporna brister krälar ur de variga såren svarta flugor som bär sjukdomen vidare.

För två veckor sedan bröt epidemin ut i Khalat, och blev ett gyllene tillfälle för den tillreste handlesmannen och kvacksalvaren Edmund Krone att sälja sina mirakelsalvor och lyckoamuletter. Till Edmunds förvåning, och därtill stora lycka, verkar faktiskt hans huskurer fungera och hans pengabörs klirrar belåtet. Vad Edmund inte vet är att Divakar låtit de som köpt Edmunds mediciner vara friska. Om inkvisitionen eller andra myndigheter låter ögonen vandra åt Khalats håll kommer Edmund vid en första anblick framstå som en uppenbar gärningsman och skapa tid nog för Divakar att försvinna från platsen.

Den syndabock Divakar själv högljutt anklagar är den häxa som sägs leva ute i träsket. Hon har i själva verket ingenting med sjukdomen att göra, även om hon liksom Divakar fallit till den mörka sidan och dyrkar Tzeentch.

- Nurgle

Byn Khalat ligger insvept i en kväljande, sötaktig dimma då byborna själva tror att purpurgräset kan rädda dem från flugkopporna och de bränner gräset i sina eldstäder och i de facklor som normalt lyser upp gångbryggorna som leder mellan husen. Purpurrökens lugnande egenskaper medför att väldigt få arbetar när rollperonerna kommer till platsen. Istället rör sig byborna släpandes och apatiskt längs med hängbryggor och broar och i det mindjehöga vattnet under bostadshusen. De går att kommunicera med, men uppträder i ett drömlikt tillstånd och man får locka ur dem svar.

Bybornas eldning av purpurgräset må skada Divakars inkomst, men passar honom och Nurgle utmärkt då det gör byborna lättövertalade och dessutom sänker deras immunförsvar.

Till skillnad från de drogpåverkade byborna finns det ett antal män i byn som bär masker för att skydda dem mot sjukdomen. Maskerna som har strutformade näbbar och nättäckta ögonhål är fyllda med parfymerade tygtrasor. Maskerna skyddar inte mot sjukdomen, men väl mot purpurgräsets biverkningar. Männen i mask jagar våldsamt insjuknade bybor på flykten, vilket passar Nurgle utmärkt eftersom de bär sjukdomen med sig till andra samhällen.

 

[chrull]

Re: Bakgrund och äventyrsplats

Till skillnad från de drogpåverkade byborna finns det ett antal män i byn som bär masker för att skydda dem mot sjukdomen. Maskerna som har strutformade näbbar och nättäckta ögonhål är fyllda med parfymerade tygtrasor.

Hur skulle de där männen i maskerna se ut i träskets mörker när de är de första personerna rollpersonerna ser av byn? Allra helst om de var i färd med att jaga någon stackars människa som är uppenbart svag, men kanske inte i mörkret uppenbart sjuk?

Ivf: 7/10, would read sequal/again.

 

[ro83rt]

Re: Bakgrund och äventyrsplats

Vore det inte på sin plats men något form av dubbelspel från Nurgles sida. Varför skulle han annars liera sig med en loppbiten byhövding i en gudsföräten håla? Man kan ju tänka sig att poängen med hela flugpesten och byn är att dra till sig uppmärksamheten från något större och mer omfattande projekt. Om häxjägarna bränner träskbönder i parti och minut för att utrota någon minipest så kan ju Nurgle pula med sitt ifred på annat håll. Hövdingen kan ju iofs vara med på det också, iaf om du vill ha någon uppenbar person som har ledtrådar. Annars är det också kul om det finns något barn som egentligen är superskurk och kanske drar pappa hövdingen vid näsan.

Träskhäxan kan ju också vilja stoppa eländet och engagerar "hjältarna". Då får de välja om de vill sammarbeta med den fraktionen av Chaos för att bekämpa en annan. Om det väljer att göra det måste det gå åt helvete på något sätt. Det är roligare och mer sedelärande så.

Annars får du inte glömma att ha med sådana där träskbåtar med nätkorg i aktern och lykta i fören. Självklart stakas de fram av en någon glåmig inavlad stackare i slokhatt.