Nekromanti Liten värld?

[Boll]

Jag håller på med ett rollspel som skall ha en fornnordisk känsla, och har funderat lite på hur stor jag vill att världen skall vara.

Nu undrar jag bara; skulle det vara kul att spela i en värld som inte var större än våran måne? Man kan ju uppenbarligen färdas runt den relativt kvickt, och om man gillar att upptäcka så är detta ju en negativ sak.

Sen borde denna världen ha kortare dagar om jag inte tar helt fel?

(Funderar på att lösa det som så att själva världen är stor, men att det mesta täcks av hav, och endast en liten del har kontinenter.)

Så vad tycker Ni? Skulle det fungera eller vill man som rollspelare ha en stor värld att upptäcka?

 

[Gurgeh]

Stor värld!

Så vad tycker Ni? Skulle det fungera eller vill man som rollspelare ha en stor värld att upptäcka?

Ur mitt perspektiv är Månen JÄTTESTOR, även som rollspelsvärld betraktat.

Om världen är tillräckligt detaljerad kan ni spela åtta timmar per dag från nu fram tills ni rullas in på ålderdomshem och fortfarande inte ha utforskat en bråkdel av världen.

Problemet med rollspelsvärldar är att de är så glesa och att ingen bor i dem. I ett rollspelsland av Sveriges storlek finns det två städer en skog, ett sjö och en bergskedja med orcher. Då är det klart att det går ganska fort att utforska hela världen. Tänk dig istället ett rollspelsland som var lika stort som Sverige och lika detaljerat. Hur många äventyr tror du att man måste spela för att se en stor del av ett sådant land?

Med andra ord: Månan är absolut stor nog om man väljer att lägga ner lite arbete på detaljerna i världen. Om man å andra sidan inte gör det kan världen vara lika stor som solen och spelarna kommer ändå att ha sett allt efter två spelmöten.

Tillägg: Det är förresten en fantasyvärld. Kommer spelarna någonsin att behöva fundera på hur stor världen är? Just längden på dygnet är ett mikroskopiskt problem. Låt helt enkelt planeten snurra långsammare än Jorden runt sin egen axel. Eller ännu bättre i fantasy: låt solen kretsa långsammare runt världen.

/tobias

 

[Krille]

"Sen borde denna världen ha kortare dagar om jag inte tar helt fel?"

Det beror på rotationshastighet. Merkurius är lite större än vår måne och har ett dygn som är 58 jordiska dygn långt.

 

[WhitePaladin]

Sinkadus

I nåt nummer av Sinkadus skrev det regler för rymdfärder anpassade till Drakar & Demoners regler.
Men matnyttigast där var alternativa världar som kan ge spännande äventyrsperspektiv, däribland följande:

1: Dysonsfär (ni som har sett Star Trek TNG vet vad jag menar):
Världen är klotformad, men livet har uppstått på insidan av den, som insidan på en ballong. Världen roterar, så man har gravitation. Ljus kommer från en microsol i mitten av sfären, så dagen tar aldrig slut (här kan det ha uppstått kulturer som lever under jordytan, folk med extra tjocka ögonlock och så vidare)
Insidan är precis som vilken jortya som helst, komplett med skogar, hav, berg och allt annat, men anpassat till en värld med ständig sol. Hettan behöver inte vara ett problem, solen kan vara "kall".
Horisonten kröker sig uppåt i en sådan värld.

2: Dubbelplanet:
Två mindre planeter snurrar dels runt sin egen axel, dels runt varandra, dels runt en sol. Med jämna (eller ojämna) mellanrum kommer paneterna så nära varandra att man kan färdas mellan dem. Kanske det uppstår två helt olika livsformer på dem? Kanske är den ena världen motsvarigheten till Asgård och den andra Midgård?

3: Skiva:
Vikingarna trodde att världen var platt, så varför inte? Vatten rinner nerför kanten och tack vare stark gravitation, lämnar vattent inte skivan, utan pressas upp igen i form av vattendrag. Kanske allt vatten är sötvatten?

Men jag tycker inte du ska bestämma hur stor spelvärlden är, förrän du har skapat ett par kontinenter, så du har ett hum om vad du behöver få plats med. Lämna alltid vita fläckar för framtida behov!

 

[Pale Imp]

Jag håller med Gurgeh om att det är hur detaljerad en värld är som avgör hur lång tid den tar att spela sig trött på och utforska.

Däremot tror jag att det kan finnas stora fördelar i övrigt med en liten värld, speciellt när man har ett tema som fornordisk kultur.
Bland de främsta av dessa ser jag det faktum att händelser, gudomliga uppenbarelser etc i världen blir större, eftersom de alltid är närmare. Mytologiska väsen kan påverka en större del av världen och stora händelser blir vanligare (de sker ju på en mer begränsad rymd).
Det känns som om detta skulle arbeta för temats fördel.

// Pale Imp - och åter

 

[Boll]

Tack för alla svar!

Jag har redan en färdig karta, så det problemet är ur världen. Problemet var att när jag tittade igenom kartan så såg jag att det inte skulle vara mer än ca. 600 mil runt (mot jordens >4000).

Det ni säger stämmer ju dock, och jag skall jobba på att göra den mer detaljerad.

Sen visste vikingarna att jorden var rund; i alla fall om man skall tro Discovery Channel. Dessutom hade de en liten skiva med en pigg i mitten som de karvat linjer på, vilken alltid visade vilket håll västerut var genom att man höll upp den mot solen, varpå man skulle passa in piggens skugga i linjen.

Så inget tal om att folket i världen jag skapar skall tro att den är platt.

Tack även Krille för att du förklarade hur det här med dagarnas längd fungerar - jag saknade nog all förmåga till logiskt tänkande när jag skrev frågan.

 

[WhitePaladin]

Rund eller platt?

Om man ska tro på Eddan, så var vikingarna livrädda för att segla över kanten vid världens ände...

MEN... glöm inte att vi hade svenska, danska, norska och isländska vikingar... (de sistnämnda norska "kolonister, den norska var väl danska dito...) och att det kan ha funnits skillnader i kunskapsnivå...

 

[Boll]

Re: Rund eller platt?

Om man ska tro på Eddan, så var vikingarna livrädda för att segla över kanten vid världens ände...

Tja, det spelar egentligen inte någon större roll om människorna anser att världen är rund eller platt, men det stämmer nog som du säger, att det finns olika vikingar och de hade olika sätt att se på världen.

Jag lägger med kartan i detta inlägget, så att ni kan få en uppfattning själva (den är dock förminskad och DPI:n är sänkt).

(Edit: Bifogade bilden fungerar inte?)

 

[WhitePaladin]

Bilagan...

The image “http://forum.rollspel.nu/files/401554-Urgard.jpg” cannot be displayed, because it contains errors.

 

[Ymir]

Jag håller på med ett rollspel som skall ha en fornnordisk känsla, och har funderat lite på hur stor jag vill att världen skall vara.

Nu undrar jag bara; skulle det vara kul att spela i en värld som inte var större än våran måne?

Lustigt...jag jobbar på "Efter Istiden - Sånger från kalla hav" som har precis samma grundidé. En stenålderssetting till samma värld är halvfärdig för tillfället.

Kontakta mig gärna på ICQ eller IRC om du har lust att diskutera varandras världar lite.


Jag har också lekt med tanken på en värld som är så liten det bara går, en planet som knappt kan hålla kvar sin egen atmosfär. Det vore en intressant form av annalkande apokalyps...en atmosfär på väg att upplösas. Kan planetens folk nå ut till stjärnorna innan det händer?

Det finns många problem med en liten planet. Eftersom massan är lägre blir gravitationen svag, och om massan är så hög som det krävs för jordeliknande gravitation är det för mycket radioaktiva ämnen i planetens kärna. En liten värld roterar också snabbare kring sin egen axel, och dygnet blir därmed kortare. Planeten måste i regel ligga nära solen, såvitt jag vet, för att den svaga atmosfären ska kunna värma upp det hela tillräckligt. En svag atmosfär gör också kosmisk strålning mycket farligare. Vill man ha det strikt astronomiskt korrekt är det en svår balansgång, och sanningen är, såvitt jag fått lära mig av Krille med flera, att en alltför liten planet (mindre än vår måne eller så) med jordeliknande förhållanden förmodligen vore omöjlig. Men tanken är rolig att leka med, och det återstår att se hur liten jag gör världen, Ajggobá, i "Efter Istiden". Jag må vara trovärdighetsfetischist, men jag har för tusan en Midgårdsorm, om än av metafysiskt-flumflum-slag, så någonstans måste man dra gränsen. Måhända passar den bättre för ett mer scifi-aktigt koncept, men tanken på en riktigt pytteliten, undergångsdömd planet långt ute bland stjärnorna är bara så, så mysig...

- Ymir, mysig?

 

[Boll]

Re: Bilagan...

Fattar inte... Jag kan öppna den på min dator utan problem.

Ja, ja, skall ordna till den när jag kommer hem.

 

[Man Mountainman]

Sen borde denna världen ha kortare dagar om jag inte tar helt fel?

Ser man till vårt solsystem så ahr mindre himlakroppar konsekvent längre rotationstid. Det gyllene undantaget är Venus, som har en rotationstid på 250-ish dygn(!)

 

[Man Mountainman]

Terraformning

En tanke, om man vill lösa "liten värld"-dilemmat, är att planeten har terraformats av någon urgammal ras vid tidernas begynnelse. Systemen som förnyar atmosfären och håller planeten varm fungerar fortfarande, men håller på att slitas ut, och det finns ingen på planetens yta som vet hur man lagar dem. Annalkande apokalyps, uråldrighetssyndrom och epik i ett.

 

[Troberg]

Sen borde denna världen ha kortare dagar om jag inte tar helt fel?

Det har inte med storleken att göra, inte i det här fallet i alla fall.

Titta på månen, som roterar ett varv på cirka en månad, titta på neptunus som rullar fram med axeln pekande mot solen. Det finns många udda varianter.

Planeter kan ändra rotationshastighet på grund av yttre inverkan. En förbipasserande himlakropp kan bromsa eller öka hastigheten, detsamma gäller inverkan från månar och liknande.

Med andra ord, behöver du en viss rotationshastighet så är den möjlig.

 

[Magnus_UBBT]

Re: Terraformning

dnalor, det där var en jävligt tilltalande idé.

 

[Man Mountainman]

Tackar

Får hoppas att Boll gillar den också

OT: Nu har jag äntligen gått om min gamle (och numera inaktive) forumsfiende Riddaren i antalet inlägg. Have at you, Riddaren!

 

[Boll]

Ragnarök [ANT]

Hehe, jag har faktiskt tänkt att mitt spel skall vara post-apokalyptiskt, efter Ragnarök för att vara mer specifik. Men idén var helt klart bra!

 

[Ymir]

Re: Terraformning

En god idé, helt klart. Saken är mest den att jag redan haft den

Problemet är främst att den är alldeles för 'scifi' för mig. Den är jättebra, men eftersom jag inte filar på något scifikoncept har jag inget utrymme att använda den...eller?

*fundera, fundera*

I "Efter Istiden" har jag konceptet med skaparguden Viðaru, Vävaren, som skapade världen med sin magi men har lämnat den under istiden, och världens magi dör sakta bort, vilket dömer alverfolket till undergång. Det i sig är väl en form av apokalyps, men eftersom andra folk i världen inte är beroende av magin var det min, och Vävarens, tanke att de skulle överleva. Å andra sidan...ponera att Vävaren helt enkelt gjort fel, och inte insett att hans eget övergivande av världen dömer allt på den till undergång, eftersom den egentligen är för liten för att hålla kvar sin atmosfär (eller dyl)?. Det känns lite fel, som att desperat krysta in en scifi-bakgrund i en fantasyvärld, men vetenskaplig fantasy har ju alltid varit min grej, och gudarna skall veta att jag är frestad...

- Ymir, som länge brunnit av lust att använda detta koncept till något...

 

[Boll]

Uj, uj! Jag visste inte att en liten planet var _så_ olik en stor.

Men jag tror nog att jag "fuskar" lite och struntar i fysikens lagar - jag menar, hur sannolikt är det att världen kom till av att en Ur-Ko smälte fram ur isen och gav föda åt en Jätte vars kroppsdelar senare användes för att skapa världen?

Sen utbyter jag gärna idéer om världar!

 

[Boll]

Försök #2

Försöker lägga upp bilden igen, fick använda en lite onödig metod för att minska DPI:n, men det kan funka.

(Notera att kartan är mycket större i verkligheten, tar upp ett A4 ungefär)