Pansarsvinet
Veteran
- Joined
- 26 Mar 2014
- Messages
- 73
En sak jag funderat på länge.
Vi vet att strid är en av huvudingredienserna i RSP. Den behöver inte vara realistisk eller så för att det är fantasy eller imagination (kan inte ta svenska termer för skillnaden). Men så började jag att fundera på äldre dagar under ett pågående RSP-makande där jag vill ha med en för mig tidigare outforskad aspekt.
På vilket sätt visar jag bäst i speltermer, eller ren teori, kontrasten att slåss mot något som egentligen inte är mänskligt? Effekten av ”when evil first marched the lands”.
När man tittar brett över wargaming och klassisk Fanatsy att hade man egentligen stött på motståndare vars fysiologi eller psykologi är helt olika människans så måste ju stridsteknikerna och vapen utveckling ändras markant för man möter ett motstånd inom helt andra parametrar.
Men hur hade det gått tillväga?
Von Waffenstahls teori om förberedelser från hotet som ännu är okänt:
Ex 1) Klass I. Orc, Orch, Ork, Kobolt eller vad det nu är för standard klassificerad primitiv ondska som illustreras i Fantay. Populär-orken idag (inte nödvändigtvis alla, men om det är ett faktum…) har muskelmassa som är dubbel en människa, orädd, oerhört aggressiv, verkar inte reagera på smärta.
Vi känner inte ens till bentätheten (hur hårt/tjockt skelettet är) men antar att den är hög pga muskelmassa vikt m.m.
Man kan helt enkelt anta att en Ork av denna typ bryter mot den tränade stridsteknikens konventioner som är baserad på man mot man följande fall:
Det går inte att direkt avskräcka den (om det inte sker med övermakt men då krävs det statuerade exempel, asså någon måste möta dem och inge tvivel.)
Det finns alltså väldigt lite utrymme till att skifta anfallstaktik då orken inte resonerar att försvara sig enligt beprövad stridsteknik, dvs vår stridsteknik man-mot-man är som utvecklad och effektiviserad efter flera hundra års erfarenhet.
Konfronterat inför våldsam kraft kommer det att vara motståndaren som hamnar direkt på defensiven. Människan kommer också att bli utmattad snabbare mot de tyngre slagen och ha svårt att få tillbaks initiativet.
Orken reflekterar inte över psykologiska skador som chock eller öppna sår, slag m.m. som inte sätter den ur spel direkt. I.e. om 80% av stridsteknik går ut på att orsaka skador för att öppna motståndarens garde för dödlig avslutning kommer inte Orken att regera mot dessa. Många av utfallen blir i stället här till en fara för anfallaren då delvis de är verkningslösa och delvis det ger mer luckor för en aggressiv motståndare att få in en akut träff.
Orken är starkare och kan därför bära mer kroppspansar.
En cm järn (även av låg kvalitet) kommer inte att slåss igenom av något handvapen med ren muskelstyrka i arsenalen (möjligen en lans med stålspets).
Pga av fysiken på Klass I opponenter kommer med stor sannolikhet effekten av våra krossvapen vara noll. Antingen är de inte tillräckligt tunga för att överföra energin eller så är tätheten i muskelvävnaden så kompakt att slagen helt enkelt absorberas. Likt att slå ned en tjur med en hammare.
Rå-styrkan av en klass I opponent kommer troligen även att skifta balansen mellan klassiska tränad stark och otränad svag. En vältränad och välgödd knekt som slår en bonde kommer att fälla honom. En ork med 1,5-2ggr muskelstyrkan än en knekt kommer att försätta honom i om vänd situation även om knekten har bra fysik för en människa. Kort sagt alla typer av försvar med blockeringar kommer att resultera att knekten slåss tillbaks, skador på utrustning och i värsta fall slåss till marken.
Försvaret kan liknas med en kavalleri-chock men utan övertaget att hästen är i panik och pressas in bland sköldar och spjut. Orken är motiverad, utdelar slag med hand vapen i samma hastighet som en människa samt är tänkande.
Den andra effekten i råstyrka är dels att ”moderna” skydd, även tunga kyrasser (3-5mm härdat stål), kommer att utsättas för mycket stress om än fungera högst som vagt dämpande skydd i klassen härdat läder eller vadderad väv.
Energiöverföring i alla typer av slag med vapen kommer att utföras i någon stans i klassen av häst-sparkar. Penetration, kross skada/vävnadschock kommer att dubblas. Benet innuti i en arm eller kraniet innanför en hjälm kommer att frakturera oavsett om det har skydd eller inte.
Kontentan är att varken modern stridsteknik, vapen eller skydd ger någon fördel mot dessa om ens det absolut bästa ger ett mediokert resultat. Det går heltenkelt inte idag att skydda gränserna vid dessa legendariska hot.
Ex. 2 Klass II. Sagotroll, Lotr troll, Minitaurer, Ogryns.
Dessa förefaller vara ännu farligare. Kanske en faktor av 3-4 än en ork 1,5-2. Förutom effekter som är helt utanför skalan av anledningar/faktorerna ovan kommer man till insikt att med exemplet:
Att döda storvilt som springer på fyra ben, I.Q. kanin och som tar 40minuter att förblöda i flykt efter en stöt med ett två-hands björnspjut är en sak. Men att möta ett med två armar, plåt tjock så att man kunde lika gärna hugga i sten och med avsikten att slita en i stycken med eller utan yxa stor som en strykjärns sköld kommer att hinna krossa en hel by på 40 minuter även om den är helt genom borrad… (-)
Tanken är som sagt att införliva sagans apokalyptiska känsla när hotet passerar gränsen och är ostoppbart. Inte att ”Det är bara 20 Orker á 200 xp det fixar vi.”
Så hur tror ni att det hade sett ut både världsligt och spelmässigt?
Hur utklassad är man egentligen och hur går man till väga när man som spelare står inför detta hot?
Ska man ha en annan färdighet för att slåss med Klass I och klass II motstånd än homosapiens? Tänker på klassiska Troll/Dragon slayers. De måste ju ha utvecklat helt nya tekniker osv.
Behöver bara lite spånande och inspiration (glad att kommande spelare inte hänger här på forumet..).
/ Oink
Vi vet att strid är en av huvudingredienserna i RSP. Den behöver inte vara realistisk eller så för att det är fantasy eller imagination (kan inte ta svenska termer för skillnaden). Men så började jag att fundera på äldre dagar under ett pågående RSP-makande där jag vill ha med en för mig tidigare outforskad aspekt.
På vilket sätt visar jag bäst i speltermer, eller ren teori, kontrasten att slåss mot något som egentligen inte är mänskligt? Effekten av ”when evil first marched the lands”.
När man tittar brett över wargaming och klassisk Fanatsy att hade man egentligen stött på motståndare vars fysiologi eller psykologi är helt olika människans så måste ju stridsteknikerna och vapen utveckling ändras markant för man möter ett motstånd inom helt andra parametrar.
Men hur hade det gått tillväga?
Von Waffenstahls teori om förberedelser från hotet som ännu är okänt:
Ex 1) Klass I. Orc, Orch, Ork, Kobolt eller vad det nu är för standard klassificerad primitiv ondska som illustreras i Fantay. Populär-orken idag (inte nödvändigtvis alla, men om det är ett faktum…) har muskelmassa som är dubbel en människa, orädd, oerhört aggressiv, verkar inte reagera på smärta.
Vi känner inte ens till bentätheten (hur hårt/tjockt skelettet är) men antar att den är hög pga muskelmassa vikt m.m.
Man kan helt enkelt anta att en Ork av denna typ bryter mot den tränade stridsteknikens konventioner som är baserad på man mot man följande fall:
Det går inte att direkt avskräcka den (om det inte sker med övermakt men då krävs det statuerade exempel, asså någon måste möta dem och inge tvivel.)
Det finns alltså väldigt lite utrymme till att skifta anfallstaktik då orken inte resonerar att försvara sig enligt beprövad stridsteknik, dvs vår stridsteknik man-mot-man är som utvecklad och effektiviserad efter flera hundra års erfarenhet.
Konfronterat inför våldsam kraft kommer det att vara motståndaren som hamnar direkt på defensiven. Människan kommer också att bli utmattad snabbare mot de tyngre slagen och ha svårt att få tillbaks initiativet.
Orken reflekterar inte över psykologiska skador som chock eller öppna sår, slag m.m. som inte sätter den ur spel direkt. I.e. om 80% av stridsteknik går ut på att orsaka skador för att öppna motståndarens garde för dödlig avslutning kommer inte Orken att regera mot dessa. Många av utfallen blir i stället här till en fara för anfallaren då delvis de är verkningslösa och delvis det ger mer luckor för en aggressiv motståndare att få in en akut träff.
Orken är starkare och kan därför bära mer kroppspansar.
En cm järn (även av låg kvalitet) kommer inte att slåss igenom av något handvapen med ren muskelstyrka i arsenalen (möjligen en lans med stålspets).
Pga av fysiken på Klass I opponenter kommer med stor sannolikhet effekten av våra krossvapen vara noll. Antingen är de inte tillräckligt tunga för att överföra energin eller så är tätheten i muskelvävnaden så kompakt att slagen helt enkelt absorberas. Likt att slå ned en tjur med en hammare.
Rå-styrkan av en klass I opponent kommer troligen även att skifta balansen mellan klassiska tränad stark och otränad svag. En vältränad och välgödd knekt som slår en bonde kommer att fälla honom. En ork med 1,5-2ggr muskelstyrkan än en knekt kommer att försätta honom i om vänd situation även om knekten har bra fysik för en människa. Kort sagt alla typer av försvar med blockeringar kommer att resultera att knekten slåss tillbaks, skador på utrustning och i värsta fall slåss till marken.
Försvaret kan liknas med en kavalleri-chock men utan övertaget att hästen är i panik och pressas in bland sköldar och spjut. Orken är motiverad, utdelar slag med hand vapen i samma hastighet som en människa samt är tänkande.
Den andra effekten i råstyrka är dels att ”moderna” skydd, även tunga kyrasser (3-5mm härdat stål), kommer att utsättas för mycket stress om än fungera högst som vagt dämpande skydd i klassen härdat läder eller vadderad väv.
Energiöverföring i alla typer av slag med vapen kommer att utföras i någon stans i klassen av häst-sparkar. Penetration, kross skada/vävnadschock kommer att dubblas. Benet innuti i en arm eller kraniet innanför en hjälm kommer att frakturera oavsett om det har skydd eller inte.
Kontentan är att varken modern stridsteknik, vapen eller skydd ger någon fördel mot dessa om ens det absolut bästa ger ett mediokert resultat. Det går heltenkelt inte idag att skydda gränserna vid dessa legendariska hot.
Ex. 2 Klass II. Sagotroll, Lotr troll, Minitaurer, Ogryns.
Dessa förefaller vara ännu farligare. Kanske en faktor av 3-4 än en ork 1,5-2. Förutom effekter som är helt utanför skalan av anledningar/faktorerna ovan kommer man till insikt att med exemplet:
Att döda storvilt som springer på fyra ben, I.Q. kanin och som tar 40minuter att förblöda i flykt efter en stöt med ett två-hands björnspjut är en sak. Men att möta ett med två armar, plåt tjock så att man kunde lika gärna hugga i sten och med avsikten att slita en i stycken med eller utan yxa stor som en strykjärns sköld kommer att hinna krossa en hel by på 40 minuter även om den är helt genom borrad… (-)
Tanken är som sagt att införliva sagans apokalyptiska känsla när hotet passerar gränsen och är ostoppbart. Inte att ”Det är bara 20 Orker á 200 xp det fixar vi.”
Så hur tror ni att det hade sett ut både världsligt och spelmässigt?
Hur utklassad är man egentligen och hur går man till väga när man som spelare står inför detta hot?
Ska man ha en annan färdighet för att slåss med Klass I och klass II motstånd än homosapiens? Tänker på klassiska Troll/Dragon slayers. De måste ju ha utvecklat helt nya tekniker osv.
Behöver bara lite spånande och inspiration (glad att kommande spelare inte hänger här på forumet..).
/ Oink
