Som ni vet har jag blivit tillfrågad av Fria Ligan att skriva en zonsektor. Min första idé...
Men det blev inget av med det. För fabeltastiskt.
Så istället tillfrågades jag om jag inte kunde göra något på temat grön postapokalyps, inspirerat av eller som förhandstitt till Rotsystem. "Visst", tyckte jag. Det här är min skiss just nu (återigen vill jag varna om SPOILERS, nedanstående text är ungefär så mycket SPOILER det blir):
Jag har fått tillåtelse att arbeta ganska öppet, så jag gör som jag brukar: Visar allting för er. Jag skriver mycket bättre med er input. Så nu skulle jag vilja ha lite kommentarer på ovanstående. OM DU INTE SKA VARA SPELARE I M:ÅN, FÖR DÅ SKA DU NOG INTE LÄSA ALLS.
Ibland kanske jag tvingas svara att något inte funkar/passar baserat på info jag har tillgång till men inte ni. Hoppas det är okej.
...involverade en ugglemutant som regerade ett rike genom att vara ett vist orakel, men som egentligen inte alls var så vis som ugglesymboliken gav sken av, och som hade ett garde som sprang omkring och såg till att ugglans förutsägelser slog in... Det kan också eventuellt vara så att det fanns planer på att åtminstone som alternativ döpa ugglan till Hoa-Hoa, och hans tron till Porslinstronen.
Men det blev inget av med det. För fabeltastiskt.
Så istället tillfrågades jag om jag inte kunde göra något på temat grön postapokalyps, inspirerat av eller som förhandstitt till Rotsystem. "Visst", tyckte jag. Det här är min skiss just nu (återigen vill jag varna om SPOILERS, nedanstående text är ungefär så mycket SPOILER det blir):
- Sektorn domineras av ett enormt sänkhål. I botten på hålet ligger resterna av ungefär ett kvarter av framför allt ganska höga hus (det kan alltså vara bra att förlägga sektorn någonstans där det finns andra stadssektorer). Flera av husen sticker upp ovanför hålets kant. Det är fullt möjligt att klättra ner, eventuellt också att direkt svinga sig ut till något av de yttre taken.
- I botten av sektorn lever ett antal människor, "Underlevarna", som ser ut som vanligt folk utöver att deras nackar och ryggar täcks av någon form av blommor. De saknar språk, men är vänliga och inbjudande. De verkar leva i total harmoni med sin omgivning, annars farliga rovdjur lever sida vid sida med civiliserade människor och ofarliga smådjur. Här är det också extremt lummigt och grönt, massor av pollen i luften och starka naturliga lukter.
- Högre upp i tornen bor lite mer aggressiva vildar, "Överlevarna", som inte är det minsta välkomnande. De har språk, men man får nog förlita sig mer på gester än rösten i kommunikationen. De har ett orakel som sitter och lyssnar framför en radio, och då och då drar igång ett larm. När larmet går bunkrar vildarna in sig i byggnaderna, stänger alla fönster och dörrar.
- Byggnaderna är ganska svårframkomliga; det handlar mycket om att klättra mellan tak, hitta lämpliga vägar, nyttja rep och krokar.
- Stannar man för länge nere i hålet blir man smittad av sporerna, och börjar få små knottror framför allt vid skallbasen och ned över ryggen. Knottrorna kommer att växa till blommor inom ett par veckor. Man kan kapa av knottrorna men drar man inte ut dem med roten växer de bara tillbaks. Man kan få bort dem lite längre genom att bränna bort dem, men återigen växer de tillbaks så länge rötterna finns med.
- I själva verket är all grönska i hålet och delar av närliggande områden del av en och samma varelse. Tusentals, om inte miljoner småväxter som kommunicerar via radiovågor bildar ett stort neuralt nätverk, en enda stor hjärna. Varje växt har en eller flera små klumpar av motsvarande neuroner. Underlevarna är inte längre individer; de har smittats av sporerna. Överlevarna kämpar för sin överlevnad, mot Grönskan. Grönskan är skitgammal, och minns tiden innan katastrofen.
- Den som är smittad kommer först inte att märka något, men om hen rör sig bort från området kommer hen att börja gå i sömnen, och sprida sporer omkring sig. Om hen stannar i området eller skapar ett annat område med tillräcklig täthet av plantor och infekterade varelser kommer hen att föärlora sin individualitet helt och uppgå Grönskan. Smittan är också smart nog att känna av när värdkroppen är på väg att dö, eller när den är på väg att rota ur smittan. Den kommer då att sträva efter att få värdkroppen att klättra till ett så högt beläget ställe som möjligt, för att därifrån släppa ut sina sporer som får spridas för vinden.
- I botten av sektorn lever ett antal människor, "Underlevarna", som ser ut som vanligt folk utöver att deras nackar och ryggar täcks av någon form av blommor. De saknar språk, men är vänliga och inbjudande. De verkar leva i total harmoni med sin omgivning, annars farliga rovdjur lever sida vid sida med civiliserade människor och ofarliga smådjur. Här är det också extremt lummigt och grönt, massor av pollen i luften och starka naturliga lukter.
- Högre upp i tornen bor lite mer aggressiva vildar, "Överlevarna", som inte är det minsta välkomnande. De har språk, men man får nog förlita sig mer på gester än rösten i kommunikationen. De har ett orakel som sitter och lyssnar framför en radio, och då och då drar igång ett larm. När larmet går bunkrar vildarna in sig i byggnaderna, stänger alla fönster och dörrar.
- Byggnaderna är ganska svårframkomliga; det handlar mycket om att klättra mellan tak, hitta lämpliga vägar, nyttja rep och krokar.
- Stannar man för länge nere i hålet blir man smittad av sporerna, och börjar få små knottror framför allt vid skallbasen och ned över ryggen. Knottrorna kommer att växa till blommor inom ett par veckor. Man kan kapa av knottrorna men drar man inte ut dem med roten växer de bara tillbaks. Man kan få bort dem lite längre genom att bränna bort dem, men återigen växer de tillbaks så länge rötterna finns med.
- I själva verket är all grönska i hålet och delar av närliggande områden del av en och samma varelse. Tusentals, om inte miljoner småväxter som kommunicerar via radiovågor bildar ett stort neuralt nätverk, en enda stor hjärna. Varje växt har en eller flera små klumpar av motsvarande neuroner. Underlevarna är inte längre individer; de har smittats av sporerna. Överlevarna kämpar för sin överlevnad, mot Grönskan. Grönskan är skitgammal, och minns tiden innan katastrofen.
- Den som är smittad kommer först inte att märka något, men om hen rör sig bort från området kommer hen att börja gå i sömnen, och sprida sporer omkring sig. Om hen stannar i området eller skapar ett annat område med tillräcklig täthet av plantor och infekterade varelser kommer hen att föärlora sin individualitet helt och uppgå Grönskan. Smittan är också smart nog att känna av när värdkroppen är på väg att dö, eller när den är på väg att rota ur smittan. Den kommer då att sträva efter att få värdkroppen att klättra till ett så högt beläget ställe som möjligt, för att därifrån släppa ut sina sporer som får spridas för vinden.
Jag har fått tillåtelse att arbeta ganska öppet, så jag gör som jag brukar: Visar allting för er. Jag skriver mycket bättre med er input. Så nu skulle jag vilja ha lite kommentarer på ovanstående. OM DU INTE SKA VARA SPELARE I M:ÅN, FÖR DÅ SKA DU NOG INTE LÄSA ALLS.
Ibland kanske jag tvingas svara att något inte funkar/passar baserat på info jag har tillgång till men inte ni. Hoppas det är okej.