Nekromanti Magi, religion och erfarenhet

[Insignia]

Några tankar runt ett fantasy-projekt... Det skulle vara kul att få en kommentar eller två, så jag vet om jag helt ute och cyklar.

Magi
Det finns några olika sorters magi, som kan åstadkomma ungefär samma saker fast med olika metoder. Till exempel så finns det en typ där besvärjelserna bygger på musik; för att göra något så måste man sjunga en ordlös sång, där tonhöjd/-längd, takt, tempo och pauser betyder specifika saker. En effekt av detta är att alla magiker inom den skolan har absolut gehör, vilket gör det lättare att lära sig spela ett instrument (om man skulle ha lust med det).

Religion
Gudarna lever på jorden som en egen liten ras, som fungerar rätt annorlunda än vanligt folk. De har i princip evigt liv men är inte helt odödliga - dvs de åldras inte men kan dödas (även om det inte är lätt). Gener har inte mycket betydelse, och gudar som är släkt behöver inte ha några gemensamma drag alls. Med det menar jag att de till exempel kan få bockhorn eller chockrosa ögon utan att det ligger i släkten. När de växer upp börjar de få speciella krafter, och ger sig ofta ut i världen för att bli berömda (skaffa anhängare). Gudarna förökar sig sakta, så "ofta" är egentligen inte särskilt ofta.

Erfarenhet
Efter avslutat äventyr talar SL om för varje spelare vilka färdigheter han/hon får höja ett steg. Ja, det är allt jag har så långt. Tanken är i alla fall att man inte kan bestämma själv vad man ska förbättra, utan man gör så gott man kan och ser om det ger resultat. Är man redan väldigt bra på en färdighet så bör SL ha lite omdöme och kanske kräva några stordåd innan den höjs. En nackdel är förstås att det kan bli mycket för SL att hålla reda på... Ser ni några andra akuta problem? Någon som har åsikter eller förslag?

 

[Rising]

Ställer gärna upp med lite respons...

"Till exempel så finns det en typ där besvärjelserna bygger på musik; för att göra något så måste man sjunga en ordlös sång, där tonhöjd/-längd, takt, tempo och pauser betyder specifika saker."

Det finns faktiskt en magiskola i Gigant som heter harmonism som fungerar genom att man sjunger eller spelar ett instrument. Jag kommer ihåg ett oseriöst äventyr där vi spelade fyra harmonister som hade olika konstiga instrument (vi spelade i våra skollokaler, och när vi ändå var i ett rum med tillgång till en massa konstiga flöjtar, trummor och mazurkor tyckte vi det skulle ge fin känsla om vi hade rollpersoner som kunde spela lite musik också) och kunde en massa konstiga besvärjelser. När det blev strid så sade vi "okej, då kör jag en FRUKTAN-melodi! Tuut tut tu brööök TUUT pip bröl" och "fint, jag ackompanjerar med en TVEKAN-rytm på min trumma: Bong bung bong-bong BONG bongeli badong bong!" osv och jammade som galningar. Det visade sig dock att i några klassrum bredvid vårt satt några som hade kvällskurs hos något studieförbund som också fått hyra klassrum på skolan, så det blev ganska pinsamt när de knackade på dörrn och undrade om vi höll på med droger eller nåt...

Det hade iofs inte med ämnet att göra...

Nå, din idé, där man får absolut gehör på köpet är kul, och melodi-magi som grundtanke är tillräckligt häftigt för att du skall bygga vidare på det. Det hänger ju på vad det är för sorts besvärjelser man har. Antar att du inte var ute efter direktskada eller liknande? Det intressanta med sångmagi är ju att den inte fungerar om trollkarlen har munkavle eller förstört sina stämband, och att man omedelbart hör om trollkarlen förbereder en besvärjelse. Bland annat. Vore kul om du kunde utveckla den idén.

"Gudarna lever på jorden som en egen liten ras"
Kul, fast vad gör dem till "gudar"? Har de skapat världen? Om de bara är odödliga och ser konstiga ut är de väl snarare att betrakta som någon sorts fantasifullt älvfolk? I Final Fantasy 6 fanns det en märklig värld där alla Espers levde, det var enhörningar, vargmänniskor, andar och konstiga spöken, osv. En massa konstiga saker. Ändå var de fysiska varelser som kunde dräpas. Påminner ju lite om de du är ute efter.

Problemet med att kalla dem "gudar" är väl mest att det är ett så värdeladdat ord för oss. På så vis blir det ju så komiskt när någon säger "kolla, det står en gud och pissar på vår lada!", "Åh, den där gudinnan har stått och pillat sig i näsan i två minuter, snart!" eller tänk dig den här dialogen:
"Du dansar som en gud!"
"Jag ÄR en gud!"
"Ehh, jamenar som en superdupergud..."

Eller är de jättestora monster, så de verkligen står ut från människorna? Lite som djuren i black n' white?

Jag gillar erfarenhetssystemet. Jag tror iofs att många spelare skulle bli sura om det var upp till SL att bestämma helt fritt vem som skall utvecklas si och så mycket, men i mina ögon är det ett lämpligare system än en massa EP och sånt.

Fast världen i övrigt då? Är det sagofantasy? Historiskt korrekt fantasy? Mörk fantasy? Flumfantasy? Komisk fantasy? Läderbyxor-och-enhörningshornsatrappfantasy?
Jag vill veta meeeer! ;^)

/Rising
som spelar en SLUT-besvärjelse på sin ormpipa: Tuteli tuteli tjut

 

[Sabelkatten]

Magi
Det finns några olika sorters magi, som kan åstadkomma ungefär samma saker fast med olika metoder. Till exempel så finns det en typ där besvärjelserna bygger på musik; för att göra något så måste man sjunga en ordlös sång, där tonhöjd/-längd, takt, tempo och pauser betyder specifika saker. En effekt av detta är att alla magiker inom den skolan har absolut gehör, vilket gör det lättare att lära sig spela ett instrument (om man skulle ha lust med det).

Låter ganska konventionellt. Är du ute efter att vara nyskapande så har du missat, men det låter inte "fel".

Religion
Gudarna lever på jorden som en egen liten ras, som fungerar rätt annorlunda än vanligt folk. De har i princip evigt liv men är inte helt odödliga - dvs de åldras inte men kan dödas (även om det inte är lätt). Gener har inte mycket betydelse, och gudar som är släkt behöver inte ha några gemensamma drag alls. Med det menar jag att de till exempel kan få bockhorn eller chockrosa ögon utan att det ligger i släkten. När de växer upp börjar de få speciella krafter, och ger sig ofta ut i världen för att bli berömda (skaffa anhängare). Gudarna förökar sig sakta, så "ofta" är egentligen inte särskilt ofta.

Varför är de "gudar"? De låter mer som supervarelser i något superhjältespel. Av vilken anledning vill de ha tillbedjare? Kan de ge något till sina tillbedjare eller kan de bara hota med sin makt? Kan kanske vanliga dödliga uppnå gudastatus genom mäktig magi?

Erfarenhet
Efter avslutat äventyr talar SL om för varje spelare vilka färdigheter han/hon får höja ett steg. Ja, det är allt jag har så långt. Tanken är i alla fall att man inte kan bestämma själv vad man ska förbättra, utan man gör så gott man kan och ser om det ger resultat. Är man redan väldigt bra på en färdighet så bör SL ha lite omdöme och kanske kräva några stordåd innan den höjs. En nackdel är förstås att det kan bli mycket för SL att hålla reda på... Ser ni några andra akuta problem? Någon som har åsikter eller förslag?

Inget konstigt här egentligen. I grund samma mekanism finns ju i både DoD och Eon (SL bestämmer var RP får erfarenhetspoäng/slag).

/Henrik

 

[Sabelkatten]

Magi
Det finns några olika sorters magi, som kan åstadkomma ungefär samma saker fast med olika metoder. Till exempel så finns det en typ där besvärjelserna bygger på musik; för att göra något så måste man sjunga en ordlös sång, där tonhöjd/-längd, takt, tempo och pauser betyder specifika saker. En effekt av detta är att alla magiker inom den skolan har absolut gehör, vilket gör det lättare att lära sig spela ett instrument (om man skulle ha lust med det).

Låter ganska konventionellt. Är du ute efter att vara nyskapande så har du missat, men det låter inte "fel".

Religion
Gudarna lever på jorden som en egen liten ras, som fungerar rätt annorlunda än vanligt folk. De har i princip evigt liv men är inte helt odödliga - dvs de åldras inte men kan dödas (även om det inte är lätt). Gener har inte mycket betydelse, och gudar som är släkt behöver inte ha några gemensamma drag alls. Med det menar jag att de till exempel kan få bockhorn eller chockrosa ögon utan att det ligger i släkten. När de växer upp börjar de få speciella krafter, och ger sig ofta ut i världen för att bli berömda (skaffa anhängare). Gudarna förökar sig sakta, så "ofta" är egentligen inte särskilt ofta.

Varför är de "gudar"? De låter mer som supervarelser i något superhjältespel. Av vilken anledning vill de ha tillbedjare? Kan de ge något till sina tillbedjare eller kan de bara hota med sin makt? Kan kanske vanliga dödliga uppnå gudastatus genom mäktig magi?

Erfarenhet
Efter avslutat äventyr talar SL om för varje spelare vilka färdigheter han/hon får höja ett steg. Ja, det är allt jag har så långt. Tanken är i alla fall att man inte kan bestämma själv vad man ska förbättra, utan man gör så gott man kan och ser om det ger resultat. Är man redan väldigt bra på en färdighet så bör SL ha lite omdöme och kanske kräva några stordåd innan den höjs. En nackdel är förstås att det kan bli mycket för SL att hålla reda på... Ser ni några andra akuta problem? Någon som har åsikter eller förslag?

Inget konstigt här egentligen. I grund samma mekanism finns ju i både DoD och Eon (SL bestämmer var RP får erfarenhetspoäng/slag).

/Henrik

 

[Man Mountainman]

Religion

Få se. Gudarna lever bland alla andra varelser. De är mäktiga, men inte supermäktiga. De skaffar anhängare, men är fysiskt påtagliga och därför föga användbara som, till exempel, himmelsk beskyddare att sätt aisn oändliga tilltro i tider av nöd, utgångspunkt för konstruktion av moralläror eller uppbyggandet av ett prästerskap för ökad kontroll över en befolkningsgrupp, de syften religioner vanligtvis har.

Varför över huvud taget kalla dem för gudar?

Jag menar, det är uppenbart att det inte rör sig om annat än jävligt coola snubbar som är mäktigare än en vanlig människa. Hur fungerar "dyrkan" av dessa snubbar. Eftersom de är så fysiskt påtagliga kan det väl knappast röra sig om annat än just den dyrkan som kommer sig naturligt av det sociala kontraktet mellan en härskare och hans undersåtar, det vill säga "du lyder mig och jag dödar inte dig". Vad gör människorna i denna värld om de vill uppfylla sina religiösa behov. De kan väl inte gå till gudens hus, knacka på och försynt fråga om evig förlåtelse, moralisk vägledning eller bara hjälp i nöden, om guden sedan är precis lika benägen att skicka dem på dörren eller stjäla deras fuar, som att bara lämna dem i den rofyllda tystnad som en vanlig bön till en vanlig, immateriell gudom efterlämnar.

Dessutom är det ett faktum att människor har en tendens att skapa trossystem och myter, och detta tror jag gäller i alla världar även om det finns övermäktiga varelser mitt ibland dem. Någon form av tro utanför det faktiska och påtagliga tror jag alltså skulle finnas även i en värld där guden heter Svensson och bor i huset mittemot.

Och gudarna, vem dyrkar de?

 

[Insignia]

"Det hänger ju på vad det är för sorts besvärjelser man har. Antar att du inte var ute efter direktskada eller liknande?"

Nej, jag tänkte mig framför allt skyddsbesvärjelser och sådant som "vanligt folk" kan ha nytta av - som hjälp vid jordbruk och annat skoj. Jag har inte bestämt detaljerna ännu. Men det ska kunna gå att skada folk också, fast med hjälp av magier som i grunden är till för skydd/hjälp (till exempel skapa en magisk sköld och sedan trycka den mot fienden). Anledningen till det är förstås att den här sortens magi inte lämpar sig särskilt bra för aggressioner.

Andra magiskolor kan ha andra inriktningar; de som har direkt offensiva besvärjelser har förmodligen mindre omständliga metoder.

"Det intressanta med sångmagi är ju att den inte fungerar om trollkarlen har munkavle eller förstört sina stämband, och att man omedelbart hör om trollkarlen förbereder en besvärjelse."

Jag tyckte det var intressant också
Fick visioner om en strid, där ena sidan har en magiker som står uppe på en mur och sjunger. Det såg rätt häftigt ut i mitt huvud...

"Kul, fast vad gör dem till "gudar"?"

När jag läser om min beskrivning så ser jag att den kanske var lite för kortfattad... Jag ska försöka förklara bättre.

De speciella krafter jag nämnde är av ganska klassisk gudatyp. Redan i barndomen brukar det märkas en viss "talang", som sedan utvecklas i tonåren och efteråt. Till exempel kan en liten jordbruksgud ha talang för att få havre att växa bättre - när han sedan börjar bli vuxen så utvecklas den talangen, ungefär som när en ordinär magiker lär sig nya besvärjelser. Det är på grund av den förmågan som folk dyrkar gudarna. Fiskare håller sig väl med vatten- och vädergudar, till exempel, för att deras tillvaro ska bli lättare.

"kolla, det står en gud och pissar på vår lada!"

Hehe... En annan lustig grej är att gudarna varken behöver äta, sova eller kissa, om de inte absolut vill. Fast här gäller normala regler - har du druckit öl hela kvällen så blir du nödig. Det kan inte undvikas. Däremot har alkohol ingen effekt på dem.

"Du dansar som en gud!"
"Jag ÄR en gud!"

*lol* Det tyckte jag var kul

För övrigt så är gudarna extremt få i jämförelse med människor och annat skrymt. De har dessutom en ganska egen kultur (som jag inte riktigt har satt ord på ännu), och är oftast inte intresserade av att festa loss med bybor.

"Fast världen i övrigt då? Är det sagofantasy? Historiskt korrekt fantasy? Mörk fantasy? Flumfantasy? Komisk fantasy? Läderbyxor-och-enhörningshornsatrappfantasy?"

Det sista alternativet, absolut. Eller kanske inte...
Jag tänker mig någon sorts mysrysare med komiska inslag. Det har inte de klassiska alverna och dvärgarna, utan mina egna påhitt Jag är inte riktigt klar över miljön ännu, men har några platser planerade - en huvudstad som är en myllrande metropol, och landets förra huvudstad som nu befolkas av spöken och vildkatter (plus idéer till ett äventyr i det området). Jag kan renskriva det jag har, om du vill ha mer detaljer.

 

[Rickard]

"Det finns några olika sorters magi, som kan åstadkomma ungefär samma saker fast med olika metoder."
Bra det finns olika sätt att frammana samma typ av magi.. Många har tydligen hakat upp sig på sångmagin.. Vad finns det mer för magiskolor? Frammaning genom...
...dans?
...rita (synliga) runor i luften?
...spela kort?
...meditation?
...alkemi?

"Gudarna lever på jorden som en egen liten ras,"
Religionskrig blir alltså rätt "lätt".. Det är ju bara att döda guden. /images/icons/smile.gif
De flesta har redan tagit upp frågorna varför de är gudar..

"Efter avslutat äventyr talar SL om för varje spelare vilka färdigheter han/hon får höja ett steg."
I samråd med spelaren, alltså? Annars blir det, som du skriver, för mycket att hålla reda på.. Om någon kommer ihåg varför RP:n ska få en höjning så borde det vara skäl nog att få höja.. Har tänkt lite på ett sådant här system själv.. Har inte riktigt kommit underfund med hur SL ska gå tillväga..

/[color:448800]Han</font color=448800> som hoppas de olika frammaningssätten för magin blir speciella

 

[Insignia]

"Låter ganska konventionellt."

Gör det? Jag trodde konventionellt var "Fireball!" ^^;
Då måste jag faktiskt ha missat något.

"Varför är de "gudar"?"

*pekar på svaret till Risings inlägg*

"Kan kanske vanliga dödliga uppnå gudastatus genom mäktig magi?"

Intressant tanke, men jag tror inte det. Magiker kan få guda-liknande krafter, men är ändå bara vanliga dödliga.

 

[Insignia]

"föga användbara som, till exempel, himmelsk beskyddare att sätt aisn oändliga tilltro i tider av nöd, utgångspunkt för konstruktion av moralläror eller uppbyggandet av ett prästerskap för ökad kontroll över en befolkningsgrupp"

Ifall det inte framgår av mitt svar till Rising, så hävdar jag att allt detta faktiskt förekommer.

"du lyder mig och jag dödar inte dig"

Snarare "du lyder mig och jag hjälper dig, annars kan du klara dig själv medan jag letar efter någon som är mindre svårflörtad"

 

[Rising]

Mmm, jag börjar fatta hur du vill ha gudarna. Det är annorlunda, men nu när jag läser vad du skriver så känns det ju väldigt naturligt. Jag kan se det framför mig: gudar som vandrar över världen och brukar sina krafter efter första bästa nyck som uppstår i deras huvuden. Det är läskigt med gudar som kan förtörnas och straffa folk om de inte blidkas med bönor och gåvor...

"en huvudstad som är en myllrande metropol, och landets förra huvudstad som nu befolkas av spöken och vildkatter"

Det låter skithäftigt! Det låter ju som om det är lite av ett Narnia-fantasy, snarare än ett blood'n'guts-hacka-drows-fantasy. Det är precis den sortens fantasy som jag vill se mer av. Okej nu vet jag ju väldigt lite av ditt projekt, men det ser onekligen mycket intressant ut. Posta gärna mer om det, jag gillar din inställning till rollspel.

/Rising
som föreslår att vildkatterna skall heta "häxkatter" eftersom det är häftigt med häxkatter och spöken tillsammans.

 

[Insignia]

"Vad finns det mer för magiskolor? Frammaning genom...
...dans?
...rita (synliga) runor i luften?
...spela kort?
...meditation?
...alkemi?"

Det är inte bestämt ännu. Dans funderar jag redan på, dina andra förslag låter intressanta ^_^

"Religionskrig blir alltså rätt "lätt".. Det är ju bara att döda guden."

Nämnde jag att det är svårt att döda en gud? Med svårt menar jag, typ, svårt. Som i skitsvårt, ungefär Vi snackar artefakter nu, inte vilken hötjuga som helst.

"Har inte riktigt kommit underfund med hur SL ska gå tillväga"

En sak jag tänkte på är att man inte nödvändigtvis behöver lyckas med en färdighet för att bli bättre. En ordentlig utmaning kan man lära sig något av, även om man misslyckas. Så det handlar i princip om *hur* färdigheten har använts. Tror jag, i alla fall

Samråd med spelaren låter bra. När förbättringen hänger på någons omdöme så finns ju ett visst utrymme för diskussion.

 

[Man Mountainman]

Ifall det inte framgår av mitt svar till Rising, så hävdar jag att allt detta faktiskt förekommer.

Nåja, det är väl okej. Jag har alltid haft en antipati mot fantasy där gudarna är verkiga varelser: det ligger ju i religionens natur att den anpassas efter folkslag och geografiskt område. Din idé är dock tillräckligt nyskapande, och tillräckligt fjärran från Dungeons and Dragons "de här gudarna finns det, de har folkgrupperna dyrkar dem, ju fler som dyrkar dem desto mäktigare är det, en präst kan utöva magi genom böner om han slår lika med eller under sitt värde i "bön"" (eller nåt), för att jag ska kunna gilla det ändå. Det är nästan lite Narnia över det du kommit på, med Aslan och allt, och i Narnia funkar det ju bra.

 

[Faehrengaust]

Magi
Det finns några olika sorters magi, som kan åstadkomma ungefär samma saker fast med olika metoder. Till exempel så finns det en typ där besvärjelserna bygger på musik

Har du funderat på att ha alla magier i form av konstarter? Tavlor, dikter, skulpturer, dans, etc. I stället för den klassiska bilden av att magikern är dåtidens vetenskapsman så blir han konstnär.

Religion
Gudarna lever på jorden som en egen liten ras, som fungerar rätt annorlunda än vanligt folk.

Det finns en intressant bok av Harry Turtledove (tror jag han hette) där gudarna lever på jorden. Några är härskare i olika städer där de tvingar folket till dyrkan. Boken är väl ingen höjdare men idéerna är häftiga, jag kan leta fram namnet om det är intressant.

Att gudar finns på jorden ser jag som en intressant variant. Det blir lite av Valhalla (eller olympen) fast det är lättare att ta sig dit (man behöver inte knata på regnbågen /images/icons/wink.gif).

Erfarenhet
Efter avslutat äventyr talar SL om för varje spelare vilka färdigheter han/hon får höja ett steg.

Jag har testat liknande system och jag kom fram till att jag som SL är olämplig till att handskas med ett sånt system. Jag för inte anteckningar under spelets gång utan försöker hålla tempot uppe. Efteråt är ofta både spelarna och jag rätt utmattade, att göra bedömningar och försöka minnas exakt vad som var värt vad i det läget är för svårt för mig.

Jag tror att det behövs mer stöd för SL.

 

[walium]

"Men det ska kunna gå att skada folk också, fast med hjälp av magier som i grunden är till för skydd/hjälp (till exempel skapa en magisk sköld och sedan trycka den mot fienden). Anledningen till det är förstås att den här sortens magi inte lämpar sig särskilt bra för aggressioner"

Man skulle kunna använda magin för att skapa missväxt och dåligt väder för sina motståndare.

Hur är gudarnas relationer till människor? Ser de dem bara som roliga leksaker eller ömtåliga varelser som de måste beskydda? Hur är deras uppförande? Drabbas de av passioner, intrigerar de mot varandra, slåss de med varandra?

"Jag tänker mig någon sorts mysrysare med komiska inslag. Det har inte de klassiska alverna och dvärgarna, utan mina egna påhitt "

Kan du kanske berätta lite mer om dem? Hur skiljer de sig ifrån människor och hur vanliga är de?

 

[Insignia]

"Har du funderat på att ha alla magier i form av konstarter?"

Du, där sade du något... Ska tänka på det

"Det finns en intressant bok av Harry Turtledove (tror jag han hette) där gudarna lever på jorden. Några är härskare i olika städer där de tvingar folket till dyrkan. Boken är väl ingen höjdare men idéerna är häftiga, jag kan leta fram namnet om det är intressant."

Jättegärna! Det låter intresant

"Jag tror att det behövs mer stöd för SL."

Det tror jag också

 

[Faehrengaust]

"Det finns en intressant bok av Harry Turtledove (tror jag han hette) där gudarna lever på jorden. Några är härskare i olika städer där de tvingar folket till dyrkan. Boken är väl ingen höjdare men idéerna är häftiga, jag kan leta fram namnet om det är intressant."

Jättegärna! Det låter intresant

"Between the Rivers" av Harry Turtledove (Tor Books; ISBN: 0812545206, från 1999).

Finns bland annat i Amazon där du kan läsa recensioner av andra läsare. De flesta verkar dock ge boken långt bättre betyg än jag skulle ha gjort. Jag gillade idéerna men inte storyn som är för enkelspårig.

 

[Storuggla]

Ja du, om du nu cyklar så har du iallafall inte punktering ännu. ^_^

Erfarenhet och Kobolder? Jag hör redan deras ilsna gnylanden för att de inte får höja sin Hackapåalltsomrörsigochdessfaster-färdighet.

Gudar som vandrar runt o dyl alltså? Hm. Kul. Lite Gloranthianskt över det hela. kan vara najs. Torde finnas en drös folk som tror sig vara gudar eller charlantaner också. Najs.

Magi. Så vi utan gehör får söka oss till en annan magi? Jaha, tack för den. Får väl ta spasmiskt ryckande magi istället ^^; Nåja, det låter intressant. Cykla på du bara!


Storuggla, har sett BRA anime nu

 

[Insignia]

Raser

Gudarnas beteende och relationer är ganska svåra att formulera - jag håller på att försöka sammanfatta mina lösa anteckningar och ska bifoga filen när den börjar se begriplig ut

Men här är lite info om några raser (jag använder de klassiska namnen därför att jag inte har kommit på några bättre). Ingen ras betraktas av någon annan som ond, men kan mycket väl betraktas som konstig:

Alver - I genomsnitt något kortare än människor. Stora ögon som är helt enfärgade (inga ögonvitor) och lyser svagt i mörker. Alver är varken dag- eller nattvarelser, utan sover när de är trötta. De är lätta och smidiga och kan springa fortare än de flesta raser - vilket de gärna gör när något börjar se farligt ut (bättre på att undvika är på att slåss). Deras kultur har inga krav på hjältemod. Andra raser har en tendens att bli illa till mods i sällskap med alver, eftersom deras blanka ögon gör det svårt att se vilket håll de tittar åt.

Dvärgar - Omkring en meter långa humanoider. Deras hemland är till stor del täckt av underliga klippformationer - pelare, platåer, utskjutande stenblock, alla möjliga former och storlekar. Om man är för lång kan det vara svårt att ta sig fram, eftersom vissa ställen i princip har tak. De enda större varelser som inte får problem är alver, i och med att de är så smidiga. Den största guden i området är en urgammal stengud som har utvecklat sin konstärliga sida. Dvärgarna bygger byar på stenplatåer eller genom att resa väggar mellan klipporna. Öppna platser brukar användas till odlingar.

Troll - Det finns flera olika sorters troll, som inte är så detaljerade ännu, men den vanligaste sorten är något större och kraftigare än människor. De har spetsiga öron och strävt hår, och det finns något "vilt" hos dem som gör att andra folk lätt misstror dem. De bygger sällan hus, utan föredrar grottor eller enkla hyddor (eller helt enkelt en gran som vindskydd) beroende på ras och omgivning.

 

[Insignia]

"Lite Gloranthianskt över det hela."

Det vet jag inget om ;_;

"finnas en drös folk som tror sig vara gudar eller charlantaner också."

Mwa-ha-ha! >

"Så vi utan gehör får söka oss till en annan magi? Jaha, tack för den."

Nejdå, gehör ingår i utbildningen ^_^

"Storuggla, har sett BRA anime nu"

Wai! ^_^

 

[Insignia]

Tack ^_^ [nt]

NT = No Text (Ingen text)