Lejonparten av alla magiker är snarare forskare och lärda män än magiker. Dessa håller ihop i magikersällskap, typ Kabala och Legio Colonan och använder sällan magin i praktiska syften. Om de skulle hyras för att göra det skulle det kosta skjortan. I krig kan dessa mycklet väl 'kallas in' som krigarmagiker. Universitetsmagiker ser i de flesta fall ner på sådana som itne förstår magin, eller som använder den i enkla praktiska syften. Vanligt folk har fota inte mycket att göra med dessa magiker.
Sedan finns det, främst i <B>Asharien</B> oberoende magiker som försöker överleva på sin magi. Dessa kan vara alkemister eller magiker som använder sig av lite olika praktiska amgier. Dessa vet ofta inte om så mycket om teorin bakom, då de inte måste ha läst på universitet eller dylikt, utan kanske lärt sig genom muntlig tradition. Dessa har god kontakt med folket, och är väl de som gjort magin mest vardaglig. Folk tycker förstås att det är underliga saker som de håller på med, men oftast inte så mycket mer.
Det finns även folk, som trollgummor och -gubbar, som kan magi fast de knappast skulle kalla det magi, och de skulle inte kunna identifera sig med t.ex. magiker i magikersällskap. De har t.ex. biotropi och hjälper folk med skörden eller fertiliteten, kanske göra elixir eller liknande. Till dessa kan de primitiva magikerna höra, även om trollgummor inte behöver vara just primitiva. Dessa har nära kontakt med folket, men folket betraktar dem sällan som magiker, utan snarare som visa gamla människor, som kan lite tjuvknep...
Sist finns det de överblivande magikerna. Det kan vara de som vill missionera med magin, de som vill hjälpa allt och alla med sin magi, de som sjäölva utan universitet använder sin magi för högst personliga syften, det fåtalet som hyr ut sina tjänster som krigarmagiker och några fler udda kategorier. Dessa betraktas ofta som underliga, som svartkonstnärer eller likannde, som vanligt folk bör undvika.
/RipperDoc