Terror på 200 meter
Det är ett The Great Gatsby party på en Zeppelinare på väg över Atlanten där en fruktansvärd utomdimensionell varelse plötsligt föds och börjar förgöra sinnen och kroppar. Så på en fest för den kapitalistiska och sociala ultraeliten i en explosivt brandfarlig farkost över havet mitt i en oväntad storm introduceras en effekt som driver människor till vansinne och som dödar dem fruktansvärt. Det finns personliga saker att lösa här, systern till mannen som håller festen och som karaktärerna alla känner är försvunnen och har vissa svar, här finns logistiska problem (kan man hålla alla lugna?), här finns något som dödar folk i mörkret, här finns en allt mer ökande press och ett med största sannolikhet explosivt slut över Atlanten. Det är kanske inte Gatsby utan mer The Masque of Red Death…
Det här är det socialaste av äventyren i boken med ett fokus på att prata med NPC:er och de samma är dessutom ett av de större hoten i scenariot. Om panik sätter in är antagligen alla dömda för man är i en isolerad farkost tillsammans. Det är som att det är Mordet på Orientexpressen under en Alien film.
Jag måste nog sluta med referenserna nu men det är svårt. Det här är ett smörgåsbord av handlingselement ihopbakade till en enhet. Okej en till. Det här är ett klaustrofobiskt sci-fi detektivscenario på en isolerad plats precis som The Thing, utan att någon enda del är samma.
Vi är längst från Lovecraft vi kommer i boken här, vi har lämnat platserna hans berättelser utspelade sig på och det känns mycket mer Jazzåldern är Lovecraft. Jazzåldern PRECIS innan börskraschen. Att playboyen som håller i festen lämnar New York för det betydligt svängigare Berlin där han kan vara mer dekadent är allt uppbyggande till apokalypsen som är påväg. Depressionen kommer krascha ekonomi och dekadensen. Nazisterna kommer förstöra Berlin. Allt det finns i ett microcosm på zeppelinaren som kommer gå under.
Okej, så man kan tekniskt sett rädda alla. Det är min enda riktiga kritik när det kommer till scenariot. Alla borde vara dömda. Men som det är skrivet finns det tre slut:
1: Zeppelinaren landar och en mardrömslik fasa släpps loss som kanske förgör mänskligheten.
2: Karaktärerna spränger zeppelinaren över havet vilket dödar alla ombord men kanske, kanske förgör hotet.
3: Karaktärerna använder sci-fi vetenskap och kanske någon som offrar sig till att besegra varelsen.
När jag kommer spelleda det här kommer jag stryka slut 3…
Det här äventyret är ett riktigt bra slut på en bok som är en mer humanistisk version av Lovecrafts kosmiska fasa. En mänsklig katastrof påskyndad av att universum inte bryr sig om oss. Saker farligare än till och med plutonium som leks med av knappt utvecklade apor medan mänskliga system gör det värre. Är något egentligen värre än att vara isolerad med andra människor som sällskap i det här universumet?
5 av 5