Krille
Super Moderator
Fast då är man ändå inte helt rätt på det som jag menar. Jag hävdar inte att njutningen är allt, utan helt enkelt att man inte ska krångla till det i onödan.Rising said:Kortfattat - och på nördspråk - kan man säga att Nozick menade att hedonister var som Cypher i Matrix. Alltså sådana som vill ta det blå pillret, om man bara tillför lite socker i det.
Ett "keep it simple, stupid!"-argument, helt enkelt. Och bakgrunden är nämligen att filosofin har ett stort problem (som det har gemensamt med vetenskapen), nämligen kass PR. Filosofer och vetenskapare är alldeles för förtjusta i att namedroppa och vältra sig i akademika. Man får väldigt lätt en känsla av att de verkligen vill vara fisförnäma och överlägsen pöbeln, och framförallt har de svårt att förklara vad de är till för, utöver att dunka varandra i ryggen och se ner på pöbeln, förstås.
Vetenskapare har åtminstone populärvetenskapare som sköter PR-jobbet åt dem, men filosofer lider en allvarlig brist på populärfilosofer (utöver vem det nu var som skrev Sofies värld).
Och så länge som jag inte hänger med i diskussionen och filosofer (även hobbydito) namedroppar och sträcker näsan i vädret så fortsätter jag med min halvhedonistiska halvutilitaristiska halvwhatever grisfilosofi: "varför kan man inte vara nöjd med en helt vanlig vardag utan att krångla till det?"
...och det är väl ungefär det jag vill säga med mitt svar till originalposten.