Nekromanti Mhîmrätten

[Ymir]

Jag var personligen inte förtjust i greppet i 'Cirefalier', där många texter saxades rakt av ur tidigare utgivna moduler. För 'Västlanden' blir det ett problem när jag kommer till kapitlet 'Religion och Mystik'. Jag kan ju inte beskriva religionerna så utförligt att Religioner-modulen blir överflödig, och det vore meningslöst att bara saxa valda bitar ur den modulen. Så jag behöver hitta en annan infallsvinkel att beskriva främst Mhîmrätten ur.

Jag har börjat skissa lite på det hela, och hittils har jag försökt beskriva religionens grund på ett tydligare sätt än i 'Religioner', och förtydliga vad Mhîmrätten egentligen går ut på. Det första stycket heter 'Gudar', och förklarar förhållandet mellan Himlen, Stamfadern Mhîm och Gudahärskaren Mhîm.
Det andra stycket heter 'Världsbild', och går kortfattat in på Mhîmrättens skapelse- och undergångsidéer, och uppfattningen om hur världen är beskaffad och varför man bör sträva efter att följa religionens bud.

Sedan har jag funderat på ett stycke som heter 'Grundpelare' eller något liknande, där religionens mest fundamentala seder och bruk tas upp. Ett stycke om hur religionen påverkar vardagslivet, moralen och etiken vore kanske högst relevant i en modul som denna? Jag har tänkt mig ett stycke om Mhîmrättens spridning i Mûhad och utanför Mûhad, också, och en förklaring bakom varför den aldrig spritt sig utanför zhanernas kultursfär.

Sedan skulle jag ha en text om Mhîmrättens helgon, en om Fata'a, några citat ur denna bok, och ett stycke, kanske en separat del av kapitlet, om Mhîmrättens mystik, dvs alternativa tolkningar, frågeställningar och ockultistiska och magiteoretiska föreställningar kring religionen. Eftersom kapitlet heter "Religion och Mystik" planerar jag att dedikera en sida åt att förklara den mûhadinska magiteorin, och kanske gå in lite på Sungs, även om den beskrevs redan i Magiboken.

En annan del i samma kapitel, "Andar, demoner och gudar" tar upp den fornzhaniska religionen och andra gudar i området - en del av dem är högst relevanta för Mhîmrättens myter, andra anses direkt blasfemiska i Mûhad och dyrkas mest i Momolan eller Tarkas. Texter om Sungs lära och Mamolanismen kommer givetvis också att finnas med. Men hur jag ska lägga upp den biten är jag mer säker på.

Men hur ska jag lägga upp beskrivningarna av Mhîmrätten, 'Asawismen och Mamolanismen så att de förhåller sig till 'Religioner' på ett vettigt sätt? Vad vill ni veta? Vad bör finnas med? Hur mycket utrymme förtjänar det? Och vad tycktes om mina idéer på upplägget så långt?

Den som har ytterligare idéer kring religionerna som sådana kan givetvis dela med sig av dem också, även om jag är rätt säker på vad jag ska göra med Mhîmrätten. Är någon sugen på att försöka snickra ihop något stycke av Fata'a på något kryptiskt versmått är de väldigt välkomna, själv suger jag som diktare. Den här, som jag förvisso är nöjd med även om finslipning krävs, lyckades jag åstadkomma enbart genom en osubtil ripp av en tysk dikt från 1500-talet:

”Så sade Mhîm; världen är min. Allt som blommar, och fåglarnas sjunger mitt namn. Jag är dagsljuset, och solens sken. Så sade Mhîm; världen är min”.
”Så sade Erlik; världen är min. Ditt dagsljus är blott förgänglig prakt, sänkt av stjärnor och måne under evig natt. Så sade Erlik; världen är min”.
”Så sade Mhîm; världen är min. Du kan mejsla sorger i marmor och sten, men över kärleken rår du aldrig. Så sade Mhîm; världen är min”.
”Så sade Erlik; världen är min. Jag har grävt åt människan en diger grav. Jag har skapat farsot, och krig. Så sade Erlik; världen är min”.
”Så sade Mhîm; världen är min. För var grav är ett stycke land, där mitt eviga frö kan gro. Så sade Mhîm; världen är min”.

- Okänd diktare, Zahal-dynastin

- Ymir, försöker skapa ett fängslande och spännande Västland

 

[Durin]

Jag tycker att du borde lägga stor vikt vid att beskriva hur religionen påverkar de troende.

T.ex. hur ser en vanlig dag ut för en mûhadinsk arbetare? Hur ser den ut för en adlig person? Och för en präst?

Hur uppträder dom mot utlänningar? (med andra ord icke-troende)

Hur fungerar en troende mentalt? Tror dom att allt gott är Mhîms verk ("Mhîm vare lovad! Jag hittade en dirham på gatan!") eller tror dom på slumpen? Är Mhîm ständigt närvaranade i deras tankegång? (naturligtvis finns det mer eller mindre troende personer, men rent generellt) Sånna saker.

Om man vet sånt så är det mycket lättare att skapa rätt sorts stämning som SL när rollpersonerna besöker Mûhad. Visst, en massa religionshistoria och mytologi är också bra, men för själva rollspelandet tycker iallafall jag att det viktigaste är att man vet hur religionen påverkar gemene man, och hur den påverkar samhället i stort. Hur det är att vistas i Mûhad helt enkelt.

 

[Bunny]

"Jag var personligen inte förtjust i greppet i 'Cirefalier', där många texter saxades rakt av ur tidigare utgivna moduler."

Jag har inga problem med det greppet. Det blir så mycket enklare att finna den uppgift man söker utan att behöva ha närmare 6 moduler framför sig. Det underlättar något oerhört.

Sedan så får du akta dig för att se modulerna allt för mycket som skönlitterära verk. Visst ska de vara intressanta att läsa, men det finns gränser. En viktig uppgift för modulförfattaren är att entusiasmera läsaren, men då läsaren i allra flesta fall är spelledaren så kan det hela bli lite snedvridet. Som det här med historia. Jag vet att både du och jag diggar historia mycket, och själv tänder jag rätt mycket på en schysst och utveklad sådan. Men sedan kommer man till den praktiska nyttan. Hur ska jag få med allt detta i mitt spelledande? Det är inte enkelt när den vanlige rollpersonen vet mycket lite om sitt folks bakgrund annat än som legender och myter.

Som jag ser det så finns det alltså en diff där. Den mellan att fylla sida upp och sida ner med något som får spelledaren att tycka "fan va coolt!" och att faktiskt presentera för honom något som är användbart att använda. Det går inte alltid ihop. När det kommer till historia (mitt lilla stickspår i tråden) så tycker jag det är intressant som spelledare att veta vad rollpersonerna kan tänkas kunna samt vad de kan tänkas få reda på. De böcker du presenterat på Drunoks Drängar och Neo-wikin gör detta ganska bra, men jag har inte heller något emot att den officiella varianten av historien skiljer sig från den korrekta. Det har varit så i vår historia, ända sedan Olof Rudbeckius och sedan "Fänrik Ståhls Sägner" (som kuriosa kan jag berätta att min morfar läste den som en hitsoriebok över vad som hände i kriget då Sverige förlorade Finland till Ryssland ).

Så till religion. Som Durin skriver så tycker jag att du ska vinkla det ganska starkt ur grodperspektiv. Ur rollspelssynpunkt så är behovet av en generell beskrivning, en beskrivning ur ögonen på de högst uppsatta, en djuplodad teologisk beskrivning eller en beskrivning ur ett historiskt perspektiv ganska begränsad. Vill du ge spelledare och spelare rejäl hjälp att gestalta vanliga mûhadiner; deras slavar, lärda, krigare och liknande så är det givetvis ur deras vinkel du ska beskriva det hela. Mycket lite av detta finns med i "Religioner: Gudarnas Kamp". Våga ta steget som inte "Religioner" på allvar tog och du har något som är helt tydligt annorlunda än denne.

"Är någon sugen på att försöka snickra ihop något stycke av Fata'a på något kryptiskt versmått är de väldigt välkomna, själv suger jag som diktare."

Ah, men då kommer man till diktmått, fonetiska regler, fötter och liknande. Har du över huvudtaget tänkt på allt detta? Jag hade det inte när jag skrev det här en gång i tiden.

 

[Tell]

uppmaning (min subjektiva, nb)

En sak jag BER dig att tänka på är att ignorera alla tankar om helveten eller dyligt när du skriver modulen. Det spelar ingen roll huruvida det är stackare som rullar upp stenar för berg, kvinnor som tvingas krama om glödgade pelare eller ett endlöst eldhav, med x steg och demonen y tuggande på några förädare på botten. Mundana har dödsskräcksinflation - till och med i Cirefalierboken (ja jag har läst den nu - och du har rätt angående modet, bysans är närmast) finns skildringar av skuggskräck med.

Så, gode författare, inga excesser i djävlar och eldhagel?
tack på förhand!

 

[Sebastian Andersson]

Flera helvetens massa dödsångest

En sak jag BER dig att tänka på är att ignorera alla tankar om helveten eller dyligt när du skriver modulen. Det spelar ingen roll huruvida det är stackare som rullar upp stenar för berg, kvinnor som tvingas krama om glödgade pelare eller ett endlöst eldhav, med x steg och demonen y tuggande på några förädare på botten. Mundana har dödsskräcksinflation - till och med i Cirefalierboken (ja jag har läst den nu - och du har rätt angående modet, bysans är närmast) finns skildringar av skuggskräck med.

På sätt och vis håller jag med dig i det du säger. Det finns en hel del dödsskräck i Mundana och i egenskap av att vara en värld som hämtar inspiration från medeltiden (bla.) så ger det en inte helt korrekt bild (av medeltiden iallafall). Synen på döden då var i mångt och mycket mycket mer avslappnad än vad den är i dag. Man hade en helt annan närhet till döden och således var den inte lika främande eller skrämande. Ej heller var döden något gemene man gick omkring och oroade sig för särskilt mycket.
Å andra sidan kan man hävda att Mundana inte har med vår medeltid att göra men då återstår likväl faktumet att där finns en hel del dödsångest i Mundana. Om detta är bra eller inte är upp till var och en men personligen gillar jag det inte av just den anledningen att jag ser flera andra kopplingar mellan vår världs svunna historia och Mundana.
MEN vad gäller just Mhîmrätten så finns där ju ett redan ett tydligt omnämnt himmelrike - Mhâm'a (Religioner sidan 54). Där finns också ett tydligt definerat öde för syndarna (typ helvete) dvs. att förvandlas till sand och utstå smärtan av att vinden splittrar ens väsen.
Att strunta i dessa begrepp vore således att motsäga redan skrivet material. Dock så kan man givetivs tona ner vikten av dem och den verkan de har i det vardagliga livet och på vilket sätt de färgar var mans syn på döden i exempelvis Mûhad.

Sebastian - som inte gillar osynkad information inom ett enhetligt spels ramar

 

[Tell]

jag måste säga att jag beundrar ditt val av sufix.

åh? jag måste medge att jag i så fall läst på dåligt. Jag hade noterat himmelriket, men inte det där extraödet - kreativt beskrivet dock.

Skulle man inte kunna göra någon poäng av att detta öde enbart är tillfälligt - någon slags reinkarnation-efter-purgatorium-variant? I så fall skulle fortfarande den eviga plågan undvikas.

respektfullt - t

 

[Ymir]

Nejdå

Det finns inget helvete i Mhîmrätten. Däremot finns det en slags skärseld i form av ökensand som blåser itu ens väsen, men efter den reningen är alla välkomna att återfödas. (Och vistas i Himlen en stund). Möjligtvis skulle de värsta tänkbara syndarna kunna förpassas till de gamla gudarnas övergivna dödsrike, eller dömas att vandra på jorden i evighet. Oddsen är att Skugglandet i Västlandens folktro förknippas med de gamla gudarnas hemvist dock, och där lär ingå ett mindre pittoreskt dödsrike av något slag.

Men inget helvete, inget Malfeas, inget Cocytus och ingen Maleobolg. Inga eldhav och inga piskor. Inte i Mhîmrätten, och inte heller i zhanernas fornreligion. Trots att helvetesmyterna i vår värld knappast är unika för judeo-kristendomen eller så - buddismens har åtminstone åtta helveten, tillochmed.

Den oerhört töntiga sekten 'Azradeus barn' vet jag inte hur mycket jag kan göra åt dock. I'll do my best.

- Ymir, lugnar

 

[Ymir]

Re: Flera helvetens massa dödsångest

Där finns också ett tydligt definerat öde för syndarna (typ helvete) dvs. att förvandlas till sand och utstå smärtan av att vinden splittrar ens väsen.

Det är inget helvete, bara en skärseld. Det framgår tydligt i 'Religioner' att straffet inte är evigt - när man betalat för sina synder får man tillträde till Mhâma'a för att senare återfödas som alla andra, fri från skuld. Jag funderar på att införa någon slags karmisk skuld i Mhîmrätten dock - det rimmar väl med återfödelsekonceptet, och är helt enkelt ett så skönt koncept.

- Ymir, nära att plugga islamologi

 

[Tell]

tackar.

jag är lugnad... åtminstone delvis.
men apropå den där sekten (syftar på Az-outtalbartguturaltläte barn) - vad tänker du göra åt den?
några planer?

orfeus - för ivrig för att uppfylla ens basala artighetskrav.

 

[Ymir]

Re: Handlingsplan

Ge Azradeus ett namn som passar in med västerlandets språkklang och förknippa honom med mytologierna hos landets fornfolk. Sedan tänkte jag mest nämna sekten som sådan ganska sporadiskt - det finns ju redan en uppsjö av Dibukkulter, vampyrsekter, Skuggkulter och Raptaridyrkare i Västlanden, och det är främst de senare som behöver plats - alla andra är ju redan beskrivna någonstans.

Så här skrev jag i uppräkningen av Västlandens gamla gudar i Religion & Mytologi-kapitlet:

Azhram är ett uråldrigt väsen av oklart ursprung, blodets och kraftens gud och eldens och svavlets herre. Han tillbeds av en fanatisk kult vid Helveteshålet i Momolan, och är känd i österlandet under sitt jargiska namn ”Azradeus”.

- Ymir, har platsbrist redan som det är

 

[Sebastian Andersson]

Mer karma åt folket!

Det är inget helvete, bara en skärseld. Det framgår tydligt i 'Religioner' att straffet inte är evigt - när man betalat för sina synder får man tillträde till Mhâma'a för att senare återfödas som alla andra, fri från skuld.

Ok, slarvigt nyttjad terminologi från min sida - typ Skärseld skall det ju givetvis vara. Låt oss inte spä på den vanliga massupfittningen att de är ett och samma öde.

Jag funderar på att införa någon slags karmisk skuld i Mhîmrätten dock - det rimmar väl med återfödelsekonceptet, och är helt enkelt ett så skönt koncept.

Tycker jag låter som en mycket sund idé. Om inte annat så krossar den ju ännu mer illusionen av att Mhîmrätten skulle vara ett slags pseudoislam...

Sebastian - som för övrigt faktiskt tror på karma (i egenskap av att vara orsak och verkan i någons öde) även om han inte anser sig tillhöra någon av de stora världsreligionerna som gör anspråk på termen

 

[Tell]

synd. ang. platsbristen menar jag.

den där demonen hade potential. tillexempel som ickeexisterande. men men.

tack för förhandsinformationen.

 

[Ceram]

Överflödighet.

Jag kan ju inte beskriva religionerna så utförligt att Religioner-modulen blir överflödig, och det vore meningslöst att bara saxa valda bitar ur den modulen. Så jag behöver hitta en annan infallsvinkel att beskriva främst Mhîmrätten ur.

Jag skulle gärna se att eligionerna beskrivs så att religionsboken blir överföldig. Mycket som skrivs i den boken verkar vara halvfärdigt, en idé som börjat jobbas på men inte utvecklats till något unikt och tankeväckande utan stannat på halvnivå.

Som någon skrev vill även jag gärna ha mer folkus på hur personerna påverkas istället för att få veta vad mhîm gjorde för tusentals år sedan. Jag hoppas också på att religionerna inte framsställs som alternativ till den enda och goda ateismen och ett opium för folket utan som mer personligt än en maktapparat.

/Ceram, är osäker på om han fick det där rätt men religoner bör utformas bra

 

[Wictor]

Re: Flera helvetens massa dödsångest

Nu har jag inte så jättekoll på om detta redan finns, men jag tycker att det vore lite intressant och ge folk olika förpliktelser beroende på hur högt de står i samhället, en härskare kanske måste be och tacka Mhim för sin ställning mycket oftare än en slav som trots allt inte fått så mycket och knappt behöver be. Bara en lös tanke, just religioner i Mundana är något jag har väldigt dålig koll på.

 

[Pendragon]

Something completely different... (Halv-OT)

Är inte "Erlik" en R.E.H.-ripp ungefär lika subtil som en Rödhårig Eyren vid namn Sonja?

/Joel - utgår från att de flesta fantasyfiler åtminstone bläddrat i en Conan-tidning nån gång.

 

[Ymir]

Re: Something completely different... (Halv-OT)

Nej, Erlik är ondskans ande i sibiriska myter. Mitt användande av det är givetvis ett litet homagé till Howard - hans orientaliskt och centralasiatisk influerade fantasyvärld är en stor inspirationskälla till Mûhad. Framförallt ville jag dock ha ett alternativt namn på 'Raptari' som låg mer i linje med mûhadinskt språkbruk, och Erlik var precis rätt gestalt att sno från vår världs mytologier för det.

- Ymir, passar på att påpeka att nästan varenda namn i REHs verk är en ripp

 

[Pendragon]

Re: Something completely different... (Halv-OT)

Nej, Erlik är ondskans ande i sibiriska myter. Mitt användande av det är givetvis ett litet homagé till Howard - hans orientaliskt och centralasiatisk influerade fantasyvärld är en stor inspirationskälla till Mûhad. Framförallt ville jag dock ha ett alternativt namn på 'Raptari' som låg mer i linje med mûhadinskt språkbruk, och Erlik var precis rätt gestalt att sno från vår världs mytologier för det.

Det hör ju egentligen inte till saken. Visst, den riktige Erlik är asobskyr, men tack vare Conan är namnet lika välkänt som Crom. Skulle du använda namnen Crom, Conan eller Kull om de var asobskyra gudar? Att kalla nån Timur Lenk hade liksom varit en bättre idé.

/Joel - tycker Erlik är en skitdålig ripp.

 

[Ceram]

Namnrippar (Halv-OT)

men tack vare Conan är namnet lika välkänt som Crom. Skulle du använda namnen Crom, Conan eller Kull om de var asobskyra gudar? Att kalla nån Timur Lenk hade liksom varit en bättre idé.

Det är nog tur att jag inte sett Conan eller andra stilbildande filmer så att jag inte reagerar på namnrippar. Samma grej med persisk mytologi och klassiska böcker. Själv rippar jag gärna från bibeln, namnen är jättebra och ingen reagerar på det. Jag använder inte Jesus, Lusifer eller JHV men massa andra namn använder jag gärna

/Ceram, rippar annars från närmaste bokrygg och modifierar lite lätt, sämmre men snabbt...

 

[Pendragon]

Re: Namnrippar (Halv-OT)

Det är nog tur att jag inte sett Conan eller andra stilbildande filmer

Nja, jag drar mig nog för att kalla Conan stilbildande inom filmen, men för alla som nån gång bläddrat i en Conantidning så lär nog frasen "Erlik tage dig!" låta bekant. Det är nämligen ett vår favoritbarbars mest använda kraftuttryck. Märkligt nog verkar det inte alls förekomma lika ofta böckerna, även om Erlik nämns titt som tätt där med. Vanligtvis vid uttryckande av missnöje, ilska, besvikelse eller andra negativa känslor på ett kraftfullt manér.

/Joel

 

[walium]

Jag tycker att du ska göra vad du kan för att upprätthålla mystiken kring religionen. Inte så många säkra fakta utan mer av traditioner, folktro och vidskepelse. Men kanske även lokala skillnader i dyrkande? Exempel på populära dikter eller sedeslärande berättelser är alltid välkomna. Att du ställer frågor och låter forumfolket få insyn i beslutsprocessen tycker jag är mycket bra och väldigt trevligt dessutom.