G
Guest
Guest
Jag har sedan i måndags och försökt skriva det äventyret som vi skall spela senare i dag här är min bäretelse om dessa underliga dagar som gåt.
I fem dagar har jag ändast varit i kontakt med omvärlden genom telefon och internet, jag har endast gåt ut två gånger om dagen, en för att åka till jobbet och en för att åka hem från jobbet.
Vad har jag gjort ? Jag har försökt skriva ett äventyr, eller rätare sagt, jag har försökt hitta motivationen till att skriva nåt, men jag har inte hitat den. I fem dagar tänkande och inte så mycket skrivande, "pappret har varit tomt". Idér som har kommit och snabt förkastats som dåliga av diverse anledningar.
Men i onsdags så viste jag att motivationen skulle komma, intriger, miljöer, intresanta senarion började göra sig på minda i huvet, presis som för i tiden då, hjärnan ständigt blöde ut saftiga äventyr och intriger.
Och som haten säger "tro det eller ej" i sjunde timen så kom jag på det, jag såg allt klart fram för mig och hjärnan ladi i en högre växel och idérna fulkomligt sprutade ut och allt föl på plats. Jag såg hur varanda bitt av allt det jag gåt och krublat på lade sig till rätta likt ett pussel, på bara några minuter stog allt klart.
Men varför är det så att man, presis innan sin "dead line" kommer på alla idér, varför kunde man inte ha fåt dem tidigare (?), då skulle jag ju haft mer tid till att arbeta med dem.
Eller var det så att, jag själv, genom att ha varit inlåst i dessa dagar tvingat fram motivationen?
Kan man värkligen tvinga fram sin motivation? Eller kommer alla idér bara för att man tänker klarare när man är under pres? Är det som i det där ord språket "Nöden har ingen lag"?
Det inebär att det inte spelar någon roll (ha ha roll, rollspel) om man börjar med sitt äventyr flera månader i för väg, då räcker det med att bästemer ett datum där man spelar oavsät om man har ett äventyr klart eller inte, för man vet att äventyret kommer att finnas där, lagom tills det är dags att börja spela.Nu så här påmorgon kvisten så börjar jag fundera om det karnse är så att det finns en rollspels gud.
Rollspels guden sätter in alla äventyren i spelledarnas huvuden, alltså behöver man inte gå runt och grubla på en massa äventyr, det räcker med att offra nån gamal spel bok till rollspels guden. Så nästa gång ni försöker finna idén eller motivationen till ett äventyr, spar er allt grublande och sömnlösa nätter. Gör som jag riv fram ett gamalt olydigt äventyr ur bokhylan, tänd några rökelser, ta fram offer kniven och be till rollspels guden!
I fem dagar har jag ändast varit i kontakt med omvärlden genom telefon och internet, jag har endast gåt ut två gånger om dagen, en för att åka till jobbet och en för att åka hem från jobbet.
Vad har jag gjort ? Jag har försökt skriva ett äventyr, eller rätare sagt, jag har försökt hitta motivationen till att skriva nåt, men jag har inte hitat den. I fem dagar tänkande och inte så mycket skrivande, "pappret har varit tomt". Idér som har kommit och snabt förkastats som dåliga av diverse anledningar.
Men i onsdags så viste jag att motivationen skulle komma, intriger, miljöer, intresanta senarion började göra sig på minda i huvet, presis som för i tiden då, hjärnan ständigt blöde ut saftiga äventyr och intriger.
Och som haten säger "tro det eller ej" i sjunde timen så kom jag på det, jag såg allt klart fram för mig och hjärnan ladi i en högre växel och idérna fulkomligt sprutade ut och allt föl på plats. Jag såg hur varanda bitt av allt det jag gåt och krublat på lade sig till rätta likt ett pussel, på bara några minuter stog allt klart.
Men varför är det så att man, presis innan sin "dead line" kommer på alla idér, varför kunde man inte ha fåt dem tidigare (?), då skulle jag ju haft mer tid till att arbeta med dem.
Eller var det så att, jag själv, genom att ha varit inlåst i dessa dagar tvingat fram motivationen?
Kan man värkligen tvinga fram sin motivation? Eller kommer alla idér bara för att man tänker klarare när man är under pres? Är det som i det där ord språket "Nöden har ingen lag"?
Det inebär att det inte spelar någon roll (ha ha roll, rollspel) om man börjar med sitt äventyr flera månader i för väg, då räcker det med att bästemer ett datum där man spelar oavsät om man har ett äventyr klart eller inte, för man vet att äventyret kommer att finnas där, lagom tills det är dags att börja spela.Nu så här påmorgon kvisten så börjar jag fundera om det karnse är så att det finns en rollspels gud.
Rollspels guden sätter in alla äventyren i spelledarnas huvuden, alltså behöver man inte gå runt och grubla på en massa äventyr, det räcker med att offra nån gamal spel bok till rollspels guden. Så nästa gång ni försöker finna idén eller motivationen till ett äventyr, spar er allt grublande och sömnlösa nätter. Gör som jag riv fram ett gamalt olydigt äventyr ur bokhylan, tänd några rökelser, ta fram offer kniven och be till rollspels guden!
