Nekromanti Muppiga gubbar..

[-BoNe-]

hmm.. Ja spelar dungeons and dragons och har 3 st olika karaktärer..

1: En caotic god alv som är en ranger tror ja de va.
Min första karaktär och blev nöjd med honom.

2: En half-elf ninja of the cresent moon. Ja vet att det är lite flummigt med det men ändå.. Ja ville verkligen..

3: EN MIND FLAYER!!!! man kan verkligen vara en mind flayer.. O så just chansen att bli en ilitharid savant.. Caotic evil självklart..

Så nu till meningen.. Vilken karaktär som ni någonsin har gjort är den flummigaste/mest oseriösa/ och liknande..

 

[Härolden]

Tja, oseriös hur? Den jag lade ner minst 'energi' på var nog en Gnome Buffoon (jag översatte raskt Buffoon=Fjant). Han hade nog inga vettiga besvärjelser alls; den jag använde mest var Grease. Det kan ju också ha att göra med att jag mest ägnade mig åt att kläcka dumma skämt, så folk fick nåt mordiskt i blicken lite då och då...

Annars är den mest udda jag har spelat nog en mumifierad paladin (av Osiris). Men det var en rätt seriös rollperson, han var mest udda. Men i Planescape funkar ju i princip vad som helst.

 

[Duddmannen]

Muppig och muppig men...

Shrukk Drakdräparen var en riktigt rolig filur som jag gjorde till en seriöst high-powered kampanj. Han var Half-orc/Half-Red Dragon Fighter/Barbarian. Av någon anledning så spelade jag honom som en blandning av en Klingon och Animal (trummisen i Mupparna). Ni vet, stort rött skägg, buskiga ögonbryn, konstiga fjäll i pannan, seriös hederskod och pratade med gutturala väsanden.

En annan cool filur var Xicolinn. Jag gjorde honom som en NPC till en annan kampanj. Han var en Paragon Death Slaad Rogue/Assassin som var TOTALT galen. Alltså inte galen i betydelsen "dödar allt utan samvetskval" utan galen i betydelsen "pratar med blommor om nycklarnas konspiration mot undulaterna". Sån't är skoj.

 

[Ithaqua]

*Asg* Ungefär hälften av alla jag någonsin spelat..

Kan väl ta min karaktär från Dragonlance som exempel: jag spelade en Irda, Warrior / Mage, dock konstant shapechangad till en Kender.. Retade gallfeber på samtliga spelare med att konstant förändra utseénde, hudfärg och slutligen bytte jag också kön. Från Dildo Dagger till Dilda Dagger. (jupp, så hette jag!) Det var väl fint? De fick aldrig någonsin reda på vad jag egentligen var..

 

[anth]

Dridern Dräggula Hårboll var väl inte allför seriös...
...men det var inte den kampanjen heller, jag har för mig att en av mina medspelare var en Dryorch.

 

[jimpe]

Spelade en stor stark smed i en Shadowworld kampanj som vände och gick hem så fort saker blev för hemska. Han var löjligt vidskeplig och knasade till en hel kampanj för min stackars SL Jonas Cedher har jag för mig... eller om det var Daniel Gråhns... förlåt mig snälla! Förlåt! Får jag komma tillbaka nu?

 

[Melkor]

Äntligen!!!

//Galastro

En av de som aldrig fick reda på vad han var

 

[anth]

knasade till en hel kampanj för min stackars SL

Bah!
Jag ska berätta om en karaktär som knasade till MIN kampanj!

Moses Oren Grumsh
En Halfling med orc-blod i ådrorna.
Han var en "Soldat/Hypnotist" (försök räkna ut vilken klasskombination)
Han var beväpnat med en åra och tio grisar.
Grisarna ställde han upp i en grisfylking* och red sedan på en gris och slogs med åran (som gick av med jämna mellanrum).

Det första han skulle göra var att meddela en dvärgfamilj att de köpt mjöl med mjölbaggar i.
(ett uppdrag han fått av köpmannen)
Så han rider iväg med sin grisfylking.
Väl framme visar det sig att dvärgarna är kidnappade av ett par onda dvärgar (och tanken är givetvis att han ska befria dvärgfamiljen).
Vad gör han?
Slår ihjäl dvärgkidnapparna.
När den befriade dvärgfamiljen ska tacka honom slår han ihjäl dem också.
Sedan tar han deras skatter - men BARA koppar-mynten (han skiter i guld och silver).
När han tagit sig halvvägs igenom nästa "dungeon" som jag kastade på honom så sa han: "nu går jag".
"Va?? M-m-men det kan du ju inte göra, du är ju mitt i en dungeon ju!"
"Jo, jag går och hämtar resten av dvärgaskatten..."

Jag tror jag fick mina första gråa hår då.

*För er som inte vet vad en grisfylking är:
tänk er tio uppställda bowlingkäglor, byt ut dem mot tio vildsinta svin, sätt en tokig halfling på det främsta svinet - "anfall ! ! !"

 

[Ithaqua]

Grisarna ställde han upp i en grisfylking* och red sedan på en gris

Ähmm, hmm; some corrections are actually in order here..*S*

Han red faktiskt på tjurar (eller kor, där minns jag inte riktigt) och han ställde upp dem i en taktisk liten formation kallad "Svinfylking".. Ser ut ungefär som en spjutspets. Annars var det ganska korrekt återberättat!

 

[Ithaqua]

Well, now you finally got to know..

..Och det kanske var på tiden?