Ännu en spelsession av Mystik har ägt rum och våra hjältar blir allt mer insyltade i den stora maktkampen om staden.
Del 1 och 2 hittar du här.
Hjältarna har skrivit ett blodskontrakt med Elementarmästarinna Vili som innebär att häxmästaren ska ges en plats i magikerakademins råd i utbyte mot att Vili får det föremål som finns på gruvschaktets tredje nivå. När denna session börjar är hjältarna på väg ned i gruvan ännu en gång.
Del 3
Vi gick igenom de nya reglerna och sedan lät jag spelarna göra lite PREP / Situationsgenerering. Alla spelare fick först komma på varsin plats som de ville inkludera i äventyret. Vi har tre spelare och således blev det tre platser:
Skogen (börjar i utkanten av skogen, nära magikerakademin)
Katakomberna (de går överallt under staden och är på vissa ställen anslutna till kloaksystemet)
Hertiginnans herrgård (den här var redan utritad på vår karta, men vi har aldrig använt den pga att jag inte riktigt har vetat hur jag på bästa sätt kan använda PREP)
Sedan fick varje spelare komma på varsin händelse som var kopplad till någon av de andras spelarnas platser. Så här blev det:
Hertiginnans herrgård - En del av herrgården exploderar, och en eller två personer dör i explosionen.
Katakomberna - Hertiginnans dotter har setts gå ned själv i katakomberna. Ryktet säger att hon har varit där förr.
Skogen - Tre jägare har hittats döda i skogen.
Dessvärre hann vi inte använda särskilt mycket av denna PREP, för vi hade redan en utstakad story som skulle tas itu med, men de här grejerna kommer användas vid senare speltillfällen.
Äventyret
Hjältarna möts upp utanför gruvan och ser några stadsvakter, citadellvakter och nekromantikern Odd med sitt lärlingsfölje hålla vakt så att ingen kan ta sig in.
Jag: PANG! Ni hör en enorm smäll som tycks komma från torget (grevinnans herrgård ligger i anslutning till torget).
Häxan Laura Korpmåne: Jag smutsar ned mitt ansikte med grus och lera från marken. Sedan springer jag fram till vakterna och skriker "Torget! Explosion! Alla måste dit! Hjälp!"
Jag: Awesome! Vakterna samlar ihop det mest nödvändiga och störtar iväg i riktning mot torget. Nekromantikern Odd ser granskande på dig, men avlägsnar sig också väldigt hastigt.
Laura: Kom, skynda er in i gruvan medan de är uppehållna!
Tjuven Sem Daggblad: Jag slänger ett snabbt öga för att se om de har lämnat kvar något värdefullt.
Jag: Har de det?
Sem: ...mnae... det kan de andra få avgöra.
Riddare Karto af Halgrim: Inget alltför värdefullt... men nånting borde finnas där. Ett vattenskinn ligger där.
Sem: ahh, men vad ska jag med det till.. nä...
Jag: Det är ett fint skinn som inte verkar ingå i vakternas mundering. Det är förmodligen medtaget för att nån vakt ville visa upp sig lite. Det ser värdefullt ut.
Sem: ahh! Jag plockar på mig det i farten och skyndar mig in i gruvan.
Jag: Gruvan är mer upplyst dagtid, men det blir mörkt ett par hundra meter in.
Karto: Vi tar oss till hissburen som går ned till andra planet.
Jag: Hissen är uppe.
Sem: Bra, då är det förmodligen ingen där nere. Vi börjar fira ned oss.
Jag: Ni är på det andra planet, där ni hittade sprängmedlet och kartan sist.
Laura: mm. Vi håller ett vakande öga medan vi går, men vi kan lika gärna ta oss till tredje planet direkt.
Jag: När ni kommer fram till hisschaktet som leder ned till det tredje planet så finns det givetvis ingen hiss där. Den hade ni ju sönder sist ni var här.
Sem: Just ja! Jag kikar ned genom schaktet för att se hur det ser ut.
Jag: Det verkar ha blivit igentäppt, för det är kolsvart och ni kan inte se ned. En mängd stenar blockerar vägen ut från schaktet.
Laura: Jag vill ta mig förbi stenarna med hjälp av Bildning och det där sprängmedlet vi kom över sist!
Jag: Ja! Bra. Slå! [hon misslyckas och hisschaktet lyckas]... Ajdå... När du har tänt stubinen och ska sparka iväg med kvasten för att flyga upp trampar du snett och åker in i en vägg. Där smäller explosionen, samtidigt som du lyckas göra ett avstamp med foten mot väggen. Tryckvågen och din okontrollerade manöver med kvasten kastar dig upp och du slår dig illa (-1 Skadepoäng) när du landar. Ett gigantiskt rökmoln gör att ni inte ser någonting och det ringer i era öron.
Laura: Aj!
Sem: Jaha... det där gick ju inte så bra... Jag vill ta mig ned med hjälp av Akrobatik. [misslyckas].
Jag: Hur går du tillväga?
Sem: Jag letar upp ett rep från en av lådorna vid den där matsalen där vi hittade sprängämnet, och sedan binder jag fast det i hissanordningen. Sedan klättrar jag ned.
Laura: Jag har en jättebra konsekvens!
Jag: Shoot.
Laura: Hissanordningen går sönder.
Jag: Ehh... aj. Så han störtar rakt ned typ 100 meter? Nä, nåt mer händer.
Karto: Jag fångar repet och håller fast det.
Jag: Gött! Där hänger tjuven Sem och dinglar medan ni febrilt kämpar för att hålla honom kvar. Under Sem hörs grymtanden som starkt påminner om de där varelserna som ni träffade på här nere sist. Sem märker även hur hans turmynt blänker till på marken nedanför hans fötter.
Sem: haha, fan!
Jag: Du ser en arm leta sig in genom en öppning...
Sem: jag... ehh...
Jag: Sedan kommer ett huvud. Den här varelsen ser likadan ut som de som ni träffade på sist.
Sem: Laura! Kan jag flyga på din kvast?
Jag: En bröstkorg kommer fram,
Laura: Ja... det borde nog gå. Det är kvasten som är magisk.
Jag: Gött, men vad säger häxornas kodex om att låna ut sina kvastar?
Laura: Nä... det skulle de inte gilla. Men det här är ett nödfall, så det skiter jag i. Jag kastar ned kvasten.
Jag: Nu har hela varelsen krupit fram.
Sem: Jag vill ta mig upp med hjälp av Akrobatik! [misslyckas]
Jag: Du fångar kvasten, hoppar upp på den, men inser att den inte alls lyder dig. Du far in i väggen, studsar fram och tillbaka. Laura börjar mumla lite formler för att tillkalla sig kvasten och du stiger sakta uppåt. Tre varelser till kommer utkrypandes ur hålet nedanför och två av dem börjar klättra uppför schaktet med otrolig vighet och snabbhet. Du hinner precis komma upp ur hisschaktet när en av varelsernas händer griper tag om din fot.
Karto: Jag vill spöa skiten ur dem.
Jag: Strid. Alla som vill vara med kan spendera resurser och slå en tärning. Ni som inte har något färdighetsvärde i Strid kan spendera en resurspoäng för att få 3 i Strid under den här scenen.
Laura och Sem spenderar varsin poäng för att få ett stridsvärde. Striden blir blodig och farlig, mest för att spelarna slår som krattor och jag råkar slå bra, men det blir en fartfylld strid där två sekvenser tåls att beskrivas mer ingående:
Sem: Jag vill spendera en resurspoäng från Inflytande innan jag slår mitt Stridsslag. [slaget misslyckas tyvärr]
Jag: Vad hade du tänkt dig?
Sem: Precis när den där vätten eller vad det nu är hugger mot mig med sitt kortsvärd faller en stalaktit ned från taket och vi båda hoppar undan, jag faller till marken när jag slänger mig undan.
Jag: Awesome. Synd att slaget misslyckades. Det där var ett ascoolt sätt att använda Inflytande på!
------
Jag: Varelsen ska dela ut sin skada. Den hoppar upp på väggen och sparkar ifrån, hänger sig i en stalaktit i taket och bryter av den. Laura får stalaktiten och varelsen över sig [3 KP i skada].
De två vättarna besegras efter den blodiga striden och våra hjältar mår sådär.
Sem: Jag vill ta mig ned till plan tre med hjälp av Lönndom [misslyckas].
Jag: De vet att ni är där uppe och ni har deras odelade uppmärksamhet. Det verkar vara två stycken, men de ser inte ut att vara lika tungt beväpnade som de ni precis nedgjorde.
Laura: Jag vill använda Läkekonst och Tillgångar för att söva dem. [misslyckas]
Jag: Hur tänkte du?
Laura: Jag tar upp ett flytande sömnmedel, typ kloroform, och häller ned på varelserna.
Jag: ahh! De hinner ta sig ut från gruvschaktet innan de andas in sömnmedlet.
Karto: Nä, fan... jag försöker ta mig ned och sedan ska jag slå ned dem.
Jag: Du behöver bara göra ett slag för strid för att utmanövrera dem. Målet att ta sig ned är på tok för kort, för ni har kämpat så länge med just det nu. [slaget lyckas]
Karto: Jag klättrar ned med hjälp av repet, sätter en pil i en av dem utan att den riktigt hinner reagera. Jag rusar fram mot den sista varelsen och slår den flera gånger med bredsidan och avväpnar den.
Sem: Vi tar oss ned, jag plockar upp mitt turmynt och sedan binder vi fast den där varelsen vid ett litet klippblock.
Jag: Gött. Ni befinner er i den där stooora grottan med en naturlig bro över ett till synes ändlöst stup. På andra sidan bro finns en port, utformad som ett valv. Det märks att det inte är ett naturligt valv.
Laura: Vi börjar gå över bron.
Jag: När ni kommer fram till det gigantiska valvet kan ni se in genom det. Vad ser ni?
Karto: Det är ett stort rum.
Jag: Vad finns i rummet?
Karto: Det finns en stor sfär i rummet. En kula.
Jag: Awesome. Det är den här sfären som Vili vill ha. Den glimmar av silver och vitt ljus. Var befinner sig sfären?
Sem: Den befinner sig nära väggen, mittemot valvporten.
Jag: Finns det något mer i rummet?
Laura: Inskriptioner!
Karto: Ett vapenställ med gamla vapen
Jag: De ser inte ut att ha använts på väldigt länge, för de är täckta av spindelväv och damm. Vad är det för inskriptioner?
Sem: Det är en berättelse av något slag. Det är bilder av de här varelserna.
Laura: men också av människor.
Jag: Är den här sfären avbildad på väggen?
Sem: Ja, och varelserna och människorna tycks slåss om den här sfären.
Laura: Berättelsen börjar med att människorna tog sfären och sedan återförde varelserna den hit.
Jag: Awesome. Rummet är runt och bilderna börjar till höger om sfären och slutar precis till vänster om sfären. Som om hela berättelsen börjar och slutar med sfären på det här podiet. Finns det nåt mer i rummet?
Sem: Det finns några stängda portar.
Laura: Med inskriptioner ovanfrån.
Jag: Sweet. Vad säger de inskriptionerna.
Laura: Nä, det verkar mest vara symboler som vi inte har nån aning om.
Karto: Jag tar upp en sköld som ligger vid sidan av vapenstället, och sedan drar jag upp ett svärd från vapenstället.
Jag: Vad händer när du gör det?
Karto: umm... Jag vet inte.
Laura: Vi hör ett dån från en av portarna.
Sem: Och inskriptionen på den porten börjar blekna, suddas ut liksom.
Jag: hehe. Oookej!
Karto: umm...
Laura: "Sätt tillbaka svärdet!"
Karto: Äh! Nä. Jag drar ut svärdet.
Jag: Dånet blir högre och någonting från den där porten är på väg rakt mot det här rummet.
Sem: Jag springer fram till sfären och rullar in den i min mantel, utan att nudda den. Nu springer vi härifrån!
Jag: Hela gruvan börjar skaka och mullra när du tar sfären. Allting blir ostadigt. Precis när ni börjar springa ut ur rummet hörs ett brak och inskriptionen på porten har helt suddats ut. Porten brakar sönder och ut kommer någon jättelik varelse som tycks bestå av muskler och vrede. Det ser ut som ett gigantiskt grottroll. Ni börjar springa ut mot bron med det här gigantiska monstret flåsande och vrålandes bakom er! Ni kommer ut på bron, och den börjar falla sönder.
Laura: Jag vill hålla ihop bron med hjälp av bildning och Inflytande [Lyckas]. Jag börjar väva magiska effekter som stärker bron. Bron framför oss lyser upp av något vitt magiskt skimmer som håller ihop vägen vi behöver ta. Jag koncentrerar mig hela tiden på den här besvärjelsen och mumlar ord för att hålla kvar den. Men jag orkar inte hålla hela bron, så fort vi har sprungit på ett vitt område slutar det vara vitt och det rasar istället ned i avgrunden.
Jag: Sweet! När ni kommer över till plattformen hisschaktet är på ser ni det jättelika monstret på andra sidan, vrålandes i vredesmod med blicken fästa på er.
Sem: Vätten! Vi kanske ska hjälpa den där varelsen som vi band fast ut!
Laura: Ja.
Karto. Skit i den. Vi måste ta oss ut, gruvan håller på att rasa igen ju!
Sem: Jag går fram till vätten och tittar på den för att se hur den reagerar.
Jag: Den tittar på dig, helt paralyserad verkar det som. Sedan kommer en stadig hand som greppar tag om ditt ben. Den andra handen sträcks vädjande fram mot sfären.
Sem: ehh... Jag tar upp min dolk.
Jag: Varelsen verkar inte bry sig. Ögonen utstrålar hat, sorg och uppgivenhet.
Sem: Nä, du får den inte. Vi behöver den... Vad ska vi göra med den här. Jag försöker rycka loss mitt ben från hans hand.
Jag: Varelsen håller fast dig, fast besluten att inte släppa taget.
Sem: Jag suckar. Böjer mig ned och skär halsen av varelsen.
Jag: Varelsens sista blick etsar sig fast i ditt inre. Du har både släckt varelsens hopp och liv.
Karto: Vi börjar klättra upp och tar oss till första planet.
Sem: Jag vill bilda förtrupp och se till så att vi inte blir upptäckta.
Jag: Slå för Lönndom [misslyckas]
Jag: Ni knallar på, och bakom Karto och Laura smyger det ut två svartklädda män från skuggorna. Framför Sem stiger det fram två ssvartklädda figurer, en man och en kvinna. De visar med fingret mot läpparna att ni ska vara tysta. En av dem tar till orda och säger att ni gör bäst i att följa med dem ut.
Laura: Öh... nä... eller hur vet de att det är säkert att gå ut ur gruvan?!
Jag: En av dem förklarar att det stod några magiker utanför gruvan, men de utgör inget hot längre. Sem, vad heter högsta hönset i tjuvgillet?
Sem: Ja, det vet ju inte jag... nåt kodord har jag kanske hört iofs. Maximus?
Jag: Perfekt. "Maximus vill träffa er" säger en av dem.
Sem: Gulp! Hörrni, vi går med lugnt och stilla.
Jag: De leder ut er och sedan för de er kvickt till den där bordellen som ni besökte igår. Där pratar de med bordellmamman som släpper in er i ett mörkt skafferi, de drar undan en matta som täcker en lucka i golvet och ber er att gå ned. Väl där nere tvingar de er att ta på er ögonbindlar och lotsar er genom katakomberna.
Jag: Till slut tvingas ni klättra upp för en stege, en dörr öppnas och ni leds in genom den. När den har stängts tar de av er ögonbindlarna. Vad ser ni?
Karto: Ett ganska stort rum, med ett fint skrivbord.
Laura: och en eldstad
Jag: Bakom skrivbordet sitter en 40-årig kvinna som ler vänligt mot er. Hon ber er att sätta er på några stolar på andra sidan skrivbordet. Hon presenterar sig som Lilja.
Sem: Har jag hört talas om henne tidigare?
Jag: Har du det?
Sem: Jag har hört kodnamnet och vet att det är en högt uppsatt medlem av tjuvgillet, men mer än så vet jag inte.
Jag: Ok. Lilja verkar inte lägga särskilt stor vikt vid det där som finns i den inrullade manteln, utan frågar er istället om gruvan.
Diskussionen mynnar till slut ut i att tjuvgillet ser fördelar med att tillsätta häxmästaren, så hjältarna får behålla sfären tills vidare. Ett nytt kontrakt har slutits där hjältarna förbinder sig att ge Lilja sfären efter att Vili har fått den och tillsatt häxmästaren. I utbyte har Lilja lovat att ge Riddare Karto ett arrangerat äktenskap med grevinnans dotter och tjuven Sems skulder till tjuvgillet stryks och dessutom kommer han få en högre position i tjuvgillet. Häxan Laura är lovad att få all kunskap som Lilja kan hitta om sfären. Det var väldigt mycket dialog och mötet med Lilja gav karaktärerna ännu mer att kämpa för och i den här dialogen utvecklades alla karaktärers mål på ett tillfredställande sätt:
Riddare Karto: Vill få sin släkt att styra istället för hertiginnan. Med hjälp av ett giftermål stärker han sin släkts position.
Tjuven Sem: Ville från början betala tillbaks skulderna till tjuvgillet, men är nu intresserad av att ta sig så långt upp i hierarkin som möjligt.
Häxan Laura: Vill en dag ta häxmästarens plats, och för att kunna göra det måste hon skaffa sig mer kunskap om mäktig magi. Den här sfären är en pusselbit i det.
Spelsessionen avslutades med att spelarna blev utslussade från katakomberna och ut på torget.
Del 1 och 2 hittar du här.
Hjältarna har skrivit ett blodskontrakt med Elementarmästarinna Vili som innebär att häxmästaren ska ges en plats i magikerakademins råd i utbyte mot att Vili får det föremål som finns på gruvschaktets tredje nivå. När denna session börjar är hjältarna på väg ned i gruvan ännu en gång.
Del 3
Vi gick igenom de nya reglerna och sedan lät jag spelarna göra lite PREP / Situationsgenerering. Alla spelare fick först komma på varsin plats som de ville inkludera i äventyret. Vi har tre spelare och således blev det tre platser:
Skogen (börjar i utkanten av skogen, nära magikerakademin)
Katakomberna (de går överallt under staden och är på vissa ställen anslutna till kloaksystemet)
Hertiginnans herrgård (den här var redan utritad på vår karta, men vi har aldrig använt den pga att jag inte riktigt har vetat hur jag på bästa sätt kan använda PREP)
Sedan fick varje spelare komma på varsin händelse som var kopplad till någon av de andras spelarnas platser. Så här blev det:
Hertiginnans herrgård - En del av herrgården exploderar, och en eller två personer dör i explosionen.
Katakomberna - Hertiginnans dotter har setts gå ned själv i katakomberna. Ryktet säger att hon har varit där förr.
Skogen - Tre jägare har hittats döda i skogen.
Dessvärre hann vi inte använda särskilt mycket av denna PREP, för vi hade redan en utstakad story som skulle tas itu med, men de här grejerna kommer användas vid senare speltillfällen.
Äventyret
Hjältarna möts upp utanför gruvan och ser några stadsvakter, citadellvakter och nekromantikern Odd med sitt lärlingsfölje hålla vakt så att ingen kan ta sig in.
Jag: PANG! Ni hör en enorm smäll som tycks komma från torget (grevinnans herrgård ligger i anslutning till torget).
Häxan Laura Korpmåne: Jag smutsar ned mitt ansikte med grus och lera från marken. Sedan springer jag fram till vakterna och skriker "Torget! Explosion! Alla måste dit! Hjälp!"
Jag: Awesome! Vakterna samlar ihop det mest nödvändiga och störtar iväg i riktning mot torget. Nekromantikern Odd ser granskande på dig, men avlägsnar sig också väldigt hastigt.
Laura: Kom, skynda er in i gruvan medan de är uppehållna!
Tjuven Sem Daggblad: Jag slänger ett snabbt öga för att se om de har lämnat kvar något värdefullt.
Jag: Har de det?
Sem: ...mnae... det kan de andra få avgöra.
Riddare Karto af Halgrim: Inget alltför värdefullt... men nånting borde finnas där. Ett vattenskinn ligger där.
Sem: ahh, men vad ska jag med det till.. nä...
Jag: Det är ett fint skinn som inte verkar ingå i vakternas mundering. Det är förmodligen medtaget för att nån vakt ville visa upp sig lite. Det ser värdefullt ut.
Sem: ahh! Jag plockar på mig det i farten och skyndar mig in i gruvan.
Jag: Gruvan är mer upplyst dagtid, men det blir mörkt ett par hundra meter in.
Karto: Vi tar oss till hissburen som går ned till andra planet.
Jag: Hissen är uppe.
Sem: Bra, då är det förmodligen ingen där nere. Vi börjar fira ned oss.
Jag: Ni är på det andra planet, där ni hittade sprängmedlet och kartan sist.
Laura: mm. Vi håller ett vakande öga medan vi går, men vi kan lika gärna ta oss till tredje planet direkt.
Jag: När ni kommer fram till hisschaktet som leder ned till det tredje planet så finns det givetvis ingen hiss där. Den hade ni ju sönder sist ni var här.
Sem: Just ja! Jag kikar ned genom schaktet för att se hur det ser ut.
Jag: Det verkar ha blivit igentäppt, för det är kolsvart och ni kan inte se ned. En mängd stenar blockerar vägen ut från schaktet.
Laura: Jag vill ta mig förbi stenarna med hjälp av Bildning och det där sprängmedlet vi kom över sist!
Jag: Ja! Bra. Slå! [hon misslyckas och hisschaktet lyckas]... Ajdå... När du har tänt stubinen och ska sparka iväg med kvasten för att flyga upp trampar du snett och åker in i en vägg. Där smäller explosionen, samtidigt som du lyckas göra ett avstamp med foten mot väggen. Tryckvågen och din okontrollerade manöver med kvasten kastar dig upp och du slår dig illa (-1 Skadepoäng) när du landar. Ett gigantiskt rökmoln gör att ni inte ser någonting och det ringer i era öron.
Laura: Aj!
Sem: Jaha... det där gick ju inte så bra... Jag vill ta mig ned med hjälp av Akrobatik. [misslyckas].
Jag: Hur går du tillväga?
Sem: Jag letar upp ett rep från en av lådorna vid den där matsalen där vi hittade sprängämnet, och sedan binder jag fast det i hissanordningen. Sedan klättrar jag ned.
Laura: Jag har en jättebra konsekvens!
Jag: Shoot.
Laura: Hissanordningen går sönder.
Jag: Ehh... aj. Så han störtar rakt ned typ 100 meter? Nä, nåt mer händer.
Karto: Jag fångar repet och håller fast det.
Jag: Gött! Där hänger tjuven Sem och dinglar medan ni febrilt kämpar för att hålla honom kvar. Under Sem hörs grymtanden som starkt påminner om de där varelserna som ni träffade på här nere sist. Sem märker även hur hans turmynt blänker till på marken nedanför hans fötter.
Sem: haha, fan!
Jag: Du ser en arm leta sig in genom en öppning...
Sem: jag... ehh...
Jag: Sedan kommer ett huvud. Den här varelsen ser likadan ut som de som ni träffade på sist.
Sem: Laura! Kan jag flyga på din kvast?
Jag: En bröstkorg kommer fram,
Laura: Ja... det borde nog gå. Det är kvasten som är magisk.
Jag: Gött, men vad säger häxornas kodex om att låna ut sina kvastar?
Laura: Nä... det skulle de inte gilla. Men det här är ett nödfall, så det skiter jag i. Jag kastar ned kvasten.
Jag: Nu har hela varelsen krupit fram.
Sem: Jag vill ta mig upp med hjälp av Akrobatik! [misslyckas]
Jag: Du fångar kvasten, hoppar upp på den, men inser att den inte alls lyder dig. Du far in i väggen, studsar fram och tillbaka. Laura börjar mumla lite formler för att tillkalla sig kvasten och du stiger sakta uppåt. Tre varelser till kommer utkrypandes ur hålet nedanför och två av dem börjar klättra uppför schaktet med otrolig vighet och snabbhet. Du hinner precis komma upp ur hisschaktet när en av varelsernas händer griper tag om din fot.
Karto: Jag vill spöa skiten ur dem.
Jag: Strid. Alla som vill vara med kan spendera resurser och slå en tärning. Ni som inte har något färdighetsvärde i Strid kan spendera en resurspoäng för att få 3 i Strid under den här scenen.
Laura och Sem spenderar varsin poäng för att få ett stridsvärde. Striden blir blodig och farlig, mest för att spelarna slår som krattor och jag råkar slå bra, men det blir en fartfylld strid där två sekvenser tåls att beskrivas mer ingående:
Sem: Jag vill spendera en resurspoäng från Inflytande innan jag slår mitt Stridsslag. [slaget misslyckas tyvärr]
Jag: Vad hade du tänkt dig?
Sem: Precis när den där vätten eller vad det nu är hugger mot mig med sitt kortsvärd faller en stalaktit ned från taket och vi båda hoppar undan, jag faller till marken när jag slänger mig undan.
Jag: Awesome. Synd att slaget misslyckades. Det där var ett ascoolt sätt att använda Inflytande på!
------
Jag: Varelsen ska dela ut sin skada. Den hoppar upp på väggen och sparkar ifrån, hänger sig i en stalaktit i taket och bryter av den. Laura får stalaktiten och varelsen över sig [3 KP i skada].
De två vättarna besegras efter den blodiga striden och våra hjältar mår sådär.
Sem: Jag vill ta mig ned till plan tre med hjälp av Lönndom [misslyckas].
Jag: De vet att ni är där uppe och ni har deras odelade uppmärksamhet. Det verkar vara två stycken, men de ser inte ut att vara lika tungt beväpnade som de ni precis nedgjorde.
Laura: Jag vill använda Läkekonst och Tillgångar för att söva dem. [misslyckas]
Jag: Hur tänkte du?
Laura: Jag tar upp ett flytande sömnmedel, typ kloroform, och häller ned på varelserna.
Jag: ahh! De hinner ta sig ut från gruvschaktet innan de andas in sömnmedlet.
Karto: Nä, fan... jag försöker ta mig ned och sedan ska jag slå ned dem.
Jag: Du behöver bara göra ett slag för strid för att utmanövrera dem. Målet att ta sig ned är på tok för kort, för ni har kämpat så länge med just det nu. [slaget lyckas]
Karto: Jag klättrar ned med hjälp av repet, sätter en pil i en av dem utan att den riktigt hinner reagera. Jag rusar fram mot den sista varelsen och slår den flera gånger med bredsidan och avväpnar den.
Sem: Vi tar oss ned, jag plockar upp mitt turmynt och sedan binder vi fast den där varelsen vid ett litet klippblock.
Jag: Gött. Ni befinner er i den där stooora grottan med en naturlig bro över ett till synes ändlöst stup. På andra sidan bro finns en port, utformad som ett valv. Det märks att det inte är ett naturligt valv.
Laura: Vi börjar gå över bron.
Jag: När ni kommer fram till det gigantiska valvet kan ni se in genom det. Vad ser ni?
Karto: Det är ett stort rum.
Jag: Vad finns i rummet?
Karto: Det finns en stor sfär i rummet. En kula.
Jag: Awesome. Det är den här sfären som Vili vill ha. Den glimmar av silver och vitt ljus. Var befinner sig sfären?
Sem: Den befinner sig nära väggen, mittemot valvporten.
Jag: Finns det något mer i rummet?
Laura: Inskriptioner!
Karto: Ett vapenställ med gamla vapen
Jag: De ser inte ut att ha använts på väldigt länge, för de är täckta av spindelväv och damm. Vad är det för inskriptioner?
Sem: Det är en berättelse av något slag. Det är bilder av de här varelserna.
Laura: men också av människor.
Jag: Är den här sfären avbildad på väggen?
Sem: Ja, och varelserna och människorna tycks slåss om den här sfären.
Laura: Berättelsen börjar med att människorna tog sfären och sedan återförde varelserna den hit.
Jag: Awesome. Rummet är runt och bilderna börjar till höger om sfären och slutar precis till vänster om sfären. Som om hela berättelsen börjar och slutar med sfären på det här podiet. Finns det nåt mer i rummet?
Sem: Det finns några stängda portar.
Laura: Med inskriptioner ovanfrån.
Jag: Sweet. Vad säger de inskriptionerna.
Laura: Nä, det verkar mest vara symboler som vi inte har nån aning om.
Karto: Jag tar upp en sköld som ligger vid sidan av vapenstället, och sedan drar jag upp ett svärd från vapenstället.
Jag: Vad händer när du gör det?
Karto: umm... Jag vet inte.
Laura: Vi hör ett dån från en av portarna.
Sem: Och inskriptionen på den porten börjar blekna, suddas ut liksom.
Jag: hehe. Oookej!
Karto: umm...
Laura: "Sätt tillbaka svärdet!"
Karto: Äh! Nä. Jag drar ut svärdet.
Jag: Dånet blir högre och någonting från den där porten är på väg rakt mot det här rummet.
Sem: Jag springer fram till sfären och rullar in den i min mantel, utan att nudda den. Nu springer vi härifrån!
Jag: Hela gruvan börjar skaka och mullra när du tar sfären. Allting blir ostadigt. Precis när ni börjar springa ut ur rummet hörs ett brak och inskriptionen på porten har helt suddats ut. Porten brakar sönder och ut kommer någon jättelik varelse som tycks bestå av muskler och vrede. Det ser ut som ett gigantiskt grottroll. Ni börjar springa ut mot bron med det här gigantiska monstret flåsande och vrålandes bakom er! Ni kommer ut på bron, och den börjar falla sönder.
Laura: Jag vill hålla ihop bron med hjälp av bildning och Inflytande [Lyckas]. Jag börjar väva magiska effekter som stärker bron. Bron framför oss lyser upp av något vitt magiskt skimmer som håller ihop vägen vi behöver ta. Jag koncentrerar mig hela tiden på den här besvärjelsen och mumlar ord för att hålla kvar den. Men jag orkar inte hålla hela bron, så fort vi har sprungit på ett vitt område slutar det vara vitt och det rasar istället ned i avgrunden.
Jag: Sweet! När ni kommer över till plattformen hisschaktet är på ser ni det jättelika monstret på andra sidan, vrålandes i vredesmod med blicken fästa på er.
Sem: Vätten! Vi kanske ska hjälpa den där varelsen som vi band fast ut!
Laura: Ja.
Karto. Skit i den. Vi måste ta oss ut, gruvan håller på att rasa igen ju!
Sem: Jag går fram till vätten och tittar på den för att se hur den reagerar.
Jag: Den tittar på dig, helt paralyserad verkar det som. Sedan kommer en stadig hand som greppar tag om ditt ben. Den andra handen sträcks vädjande fram mot sfären.
Sem: ehh... Jag tar upp min dolk.
Jag: Varelsen verkar inte bry sig. Ögonen utstrålar hat, sorg och uppgivenhet.
Sem: Nä, du får den inte. Vi behöver den... Vad ska vi göra med den här. Jag försöker rycka loss mitt ben från hans hand.
Jag: Varelsen håller fast dig, fast besluten att inte släppa taget.
Sem: Jag suckar. Böjer mig ned och skär halsen av varelsen.
Jag: Varelsens sista blick etsar sig fast i ditt inre. Du har både släckt varelsens hopp och liv.
Karto: Vi börjar klättra upp och tar oss till första planet.
Sem: Jag vill bilda förtrupp och se till så att vi inte blir upptäckta.
Jag: Slå för Lönndom [misslyckas]
Jag: Ni knallar på, och bakom Karto och Laura smyger det ut två svartklädda män från skuggorna. Framför Sem stiger det fram två ssvartklädda figurer, en man och en kvinna. De visar med fingret mot läpparna att ni ska vara tysta. En av dem tar till orda och säger att ni gör bäst i att följa med dem ut.
Laura: Öh... nä... eller hur vet de att det är säkert att gå ut ur gruvan?!
Jag: En av dem förklarar att det stod några magiker utanför gruvan, men de utgör inget hot längre. Sem, vad heter högsta hönset i tjuvgillet?
Sem: Ja, det vet ju inte jag... nåt kodord har jag kanske hört iofs. Maximus?
Jag: Perfekt. "Maximus vill träffa er" säger en av dem.
Sem: Gulp! Hörrni, vi går med lugnt och stilla.
Jag: De leder ut er och sedan för de er kvickt till den där bordellen som ni besökte igår. Där pratar de med bordellmamman som släpper in er i ett mörkt skafferi, de drar undan en matta som täcker en lucka i golvet och ber er att gå ned. Väl där nere tvingar de er att ta på er ögonbindlar och lotsar er genom katakomberna.
Jag: Till slut tvingas ni klättra upp för en stege, en dörr öppnas och ni leds in genom den. När den har stängts tar de av er ögonbindlarna. Vad ser ni?
Karto: Ett ganska stort rum, med ett fint skrivbord.
Laura: och en eldstad
Jag: Bakom skrivbordet sitter en 40-årig kvinna som ler vänligt mot er. Hon ber er att sätta er på några stolar på andra sidan skrivbordet. Hon presenterar sig som Lilja.
Sem: Har jag hört talas om henne tidigare?
Jag: Har du det?
Sem: Jag har hört kodnamnet och vet att det är en högt uppsatt medlem av tjuvgillet, men mer än så vet jag inte.
Jag: Ok. Lilja verkar inte lägga särskilt stor vikt vid det där som finns i den inrullade manteln, utan frågar er istället om gruvan.
Diskussionen mynnar till slut ut i att tjuvgillet ser fördelar med att tillsätta häxmästaren, så hjältarna får behålla sfären tills vidare. Ett nytt kontrakt har slutits där hjältarna förbinder sig att ge Lilja sfären efter att Vili har fått den och tillsatt häxmästaren. I utbyte har Lilja lovat att ge Riddare Karto ett arrangerat äktenskap med grevinnans dotter och tjuven Sems skulder till tjuvgillet stryks och dessutom kommer han få en högre position i tjuvgillet. Häxan Laura är lovad att få all kunskap som Lilja kan hitta om sfären. Det var väldigt mycket dialog och mötet med Lilja gav karaktärerna ännu mer att kämpa för och i den här dialogen utvecklades alla karaktärers mål på ett tillfredställande sätt:
Riddare Karto: Vill få sin släkt att styra istället för hertiginnan. Med hjälp av ett giftermål stärker han sin släkts position.
Tjuven Sem: Ville från början betala tillbaks skulderna till tjuvgillet, men är nu intresserad av att ta sig så långt upp i hierarkin som möjligt.
Häxan Laura: Vill en dag ta häxmästarens plats, och för att kunna göra det måste hon skaffa sig mer kunskap om mäktig magi. Den här sfären är en pusselbit i det.
Spelsessionen avslutades med att spelarna blev utslussade från katakomberna och ut på torget.
.