Nekromanti Okonventionella äventyr

[walium]

Under min aktiva tid som spelledare så har jag både spelat och spellett en hel del köpeäventyr. Och de flesta av dessa har varit tämligen snarlika, åtminstone när det gäller den övergripande strukturen. Ett äventyr som "Oraklets fyra ögon" innehåller mängder av orginella grepp, men huvudstrukturen är ändå välbekant: rollpersonerna ska hitta fyra orakel som finns på fyra olika platser. Samtidigt så är Svavelvintersviten en av de mest orginella äventyr som jag har stött på eftersom de stödjer och inbjuder till att någon extern person sköter viktiga spelledarpersoner (Shagul och Pranz de Kaelve) och det ingår vissa strategiska spelmoment i den sista delen. Warhammer-äventyret "Power behind the throne" är också orginellt så till vida att rollpersonerna ska samla på sig inflytande ifrån viktiga spelledarpersoner för att få tillträde till delar av äventyret. Men dessa två fall är det mest annorlunda som jag har stött på och de är dessutom inlindade i flera lager av väldigt traditionella koncept.

Så min fråga är väl egentligen inte varför det görs så få oorginella äventyr utan varför det är så få som avviker ifrån den klassiska och välbekanta mallen? Är det enbart för att den fungerar bäst på en okänd spelgrupp?

Jag skulle vilja se fler äventyr som blandar olika spelelement och som inbjuder till nya grepp och vinklar.

 

[Genesis]

Det kan nog vara litet som att så gott som alla kommersiella rollspel har en spelledare, ett antal spelare som var och en har en varsin rollperson, som definieras i första hand av ett antal grundegenskaper och färdigheter. Det här är vad folk förväntar sig när de spelar rollspel, precis som att de förväntar sig en viss sorts äventyr. Det gör att det är folk som gillar sån't som söker sig till rollspelshobbyn. Man vet att folk köper sån't här, så då tillverkar man det.

Det är egentligen samma anledning till att dataspel är likadana allihop (inom vissa genrer), att all fantasy smakar likadant, och så vidare. Originalitet är riskfyllt. Att göra som alla andra är det inte, i lika hög grad.

 

[Rising]

Jag tror att konkurrensen från konventsscenarier avskräcker. På konventen finns riktiga eldsjälar som skriver otroligt avancerade och annorlunda äventyr, och dessa äventyr kan dessutom ibland läggas ut gratis på hemsidor eller hamna i fanzin. Att kommersiellt tävla mot dessa eldsjälar är nog väldigt svårt. Även om man har fler resurser än dem så är det svårt att bräcka dem i något avseende som för kunderna gör det värt att betala för något som de annars kan få "gratis" på ett konvent. Jag tror också att konventen stimulerar den efterfråga som finns efter sådana äventyr. Behovet är helt enkelt inte så stort efter kommersiella äventyr av det slaget. Det kan också handla om att de flesta spelledare som kan leda annorlunda äventyr också själva kan skriva sina egna äventyr av den typen.

Vilket betyder att de kommersiella äventyrsskrivarna också skulle tävla mot sina egna presumtiva kunder. Visserligen är ju det alltid fallet (man köper sånt som är bättre än det man kan göra själv) men det ställs kanske på sin spets i det här fallet; eftersom tiden det tar att lära sig äventyr kan vara nästan densamma som tiden det tar att skriva det.

 

[walium]

"Jag tror att konkurrensen från konventsscenarier avskräcker. På konventen finns riktiga eldsjälar som skriver otroligt avancerade och annorlunda äventyr, och dessa äventyr kan dessutom ibland läggas ut gratis på hemsidor eller hamna i fanzin. Att kommersiellt tävla mot dessa eldsjälar är nog väldigt svårt. Även om man har fler resurser än dem så är det svårt att bräcka dem i något avseende som för kunderna gör det värt att betala för något som de annars kan få "gratis" på ett konvent"

Det är lättare att skapa coola scenarion om man har full kontroll över rollpersonerna och det handlar om korta, engångsäventyr. Men tryckta äventyr har för det mesta både mer resurser och mer utrymme till sitt förfogande. De kan även supportas mer med kringmaterial och uppföljare. Att WotC har börjat integrera minis mer i sina äventyr tycker jag till exempel är ett spännande grepp (även om det till stora delar handlar om att få samma människor att betala mer för att spela). Jag tror vidare att du överskattar konventen och konventsscenariona som konkurrenter till de tryckta äventyren. De scenarion som man i efterhand kan komma åt är för det mesta sådana som skrivs för de stora utgivarna och jag betvivlar att en spelgrupp tycker att det räcker med att spela orginella äventyr de två gånger om året som de besöker ett konvent.

Nu resonerar jag främst utifrån svenska förhållanden eftersom de stora amerikanska utgivarna verkar vara duktigare på att kontinuerligt supporta sina spel, jämför till exempel WotC:s hemsida med Neogames (vilket så klart beror på att WotC har helt andra resurser till sitt förfogande).

"Vilket betyder att de kommersiella äventyrsskrivarna också skulle tävla mot sina egna presumtiva kunder. Visserligen är ju det alltid fallet (man köper sånt som är bättre än det man kan göra själv) men det ställs kanske på sin spets i det här fallet; eftersom tiden det tar att lära sig äventyr kan vara nästan densamma som tiden det tar att skriva det."

Jag är inte säker på att äventyr köps enbart för att de antas vara bättre än spelledarens egen fantas eller att alla resonerar som att det tar lika lång tid att anpassa ett scenario som att skriva ett eget. Jag spelleder inte äventyr för att jag tror att någon okänd spelmakare är bättre och mer påhittig än migsjälv. Oftast använder jag dem som instruktioner till nya spel och världar, för att de är långa, spännande och episka eller för att jag är bekväm. Jag menar nog ändå att ett köpeäventyr kräver mindre energi ifrån mig än den flexibla fisktanksstil som jag kör med i vanliga fall.

Men äventyr kan också vara ett sätt att visa upp en hel och komplett bild av spelvärlden. Väldigt många rollspel har någon slags regler för fältslag av olika storlek, ändå finns det nästan inga äventyr som faktiskt låter rollpersonerna styra över eller delta i ett fältslag. Likadant är det med regler för handel och sjöfart. Hur många äventyr handlar om att segla eller handla? Oftast är fartyg ett simpelt transportmedel och krig ett hinder eller en källa till uppdrag och inget som rollpersonerna förväntas delta i på något djupare plan.

Visst, en del saker är lättare för spelledaren att själv sköta, men det är tråkigt att så få ens verkar ha försökt skriva äventyr om annat än att hämta mystiska föremål och/eller döda samvetslösa ondingar.

 

[Vitulv]

Men tryckta äventyr har för det mesta både mer resurser och mer utrymme till sitt förfogande.

Kan du utveckla det lite? Jag tycker snarare att ett pdf-äventyr har mer utrymme till sitt förfogande med tanke på att det inte finns någon direkt gräns, storleksmässigt. En megabyte hit eller dit, liksom. Medan ett tryckt äventyr måste hålla sig på ett visst antal sidor.

- Vulf

 

[walium]

"Kan du utveckla det lite? Jag tycker snarare att ett pdf-äventyr har mer utrymme till sitt förfogande med tanke på att det inte finns någon direkt gräns, storleksmässigt. En megabyte hit eller dit, liksom. Medan ett tryckt äventyr måste hålla sig på ett visst antal sidor."

Nu var det framförallt konventsäventyr och tryckta som jag jämförde med. Ta Hindenburg som exempel, ett konventsscenario hade knappast kunnat vara lika omfattande. Men ett .pdf-scenario kan förstås vara hur stort som helst, med reservation för att det kan bli mindre användbart eftersom det blir dyrt att skriva ut ju större det blir.

 

[Dimfrost]

Jag tror faktiskt inte att de kommersiella rollspelsskribenterna bryr sig om att jämföra sina alster med konventsäventyren. Det känns som att det är ganska åtskilda världar. Jag kan dock ha fel (ja, det har hänt en eller två gånger).


/Dimfrost

 

[Rising]

Jag tror faktiskt inte att de kommersiella rollspelsskribenterna bryr sig om att jämföra sina alster med konventsäventyren.

Vad jag tror är att kommersiella intressen sällan producerar något utan någon efterfrågan. Konventen stimulerar denna efterfrågan, och mer "jämförelse" än så föreställde jag mig inte.

Förmodligen tjänar man dessutom mer pengar på att skriva för konvent (även om man bara får gratis inträde) än vad man skulle göra genom att bedriva det kommersiellt. Personligen ser jag hellre annorlunda äventyr i Fenix än i handeln; ty i den förstnämnda så når den betydligt fler människor, gynnar hobbyn mer och berättar dessutom något om rollspelet det hör till; även om jag själv inte spelar det.

 

[Krille]

Är det enbart för att den fungerar bäst på en okänd spelgrupp?

Nej, men delvis. Ett annat skäl är att okonventionella mallar funkar bara om man har koll på rollpersonerna, men det har man inte som kommersiell äventyrsförfattare.

Ett tredje skäl skulle kunna vara att det helt enkelt inte finns några pengar att göra i de få som uppskattar okonventionella äventyr. Det är tillräckligt svårt som det är med konventionella äventyr.

Ett fjärde skäl kan vara att okonventionella äventyr är svåra att skriva och därför tidsödande. Därmed så blir ersättning per timme ännu lägre än den låga ersättning per timme som äventyr innebär i första rummet.

Ett femte skäl skulle kunna vara att de som ger ut kommersiella rollspel är rätt konventionella av sig, och därför bara skriver konventionella äventyr.

Jag skulle vilja se fler äventyr som blandar olika spelelement och som inbjuder till nya grepp och vinklar.

Det skulle jag också. Vill du skriva ett sådant till Andra Imperiet så tar jag tacksamt emot det.

 

[MrG]

Förmodligen tjänar man dessutom mer pengar på att skriva för konvent (även om man bara får gratis inträde) än vad man skulle göra genom att bedriva det kommersiellt. Personligen ser jag hellre annorlunda äventyr i Fenix än i handeln; ty i den förstnämnda så når den betydligt fler människor, gynnar hobbyn mer och berättar dessutom något om rollspelet det hör till; även om jag själv inte spelar det.

Tjänar pengar på att skriva för konvent? Du menar nog går mindre back (eller så gör jag det väldans annorlunda). Jag får inte ett öre för att skriva för konvent (visst gratis inträde, men jag arbetar ett par pass på konventet för det också), men det blir kostnader på utskrifter, fika till speltestare, vanligtvis reskostnad till konventet...

Jag tycker att frågan är klart intressant, själv skriver jag för konvent för att jag får direkt responce och belöningen av nöjda spelare. Plus konvent har snokat upp mig och frågat, det har aldrig ett förlag gjort... de som jag känt som skrivit för förlag har blivit raggade på att de är kompisar till dem som driver förlagen, medan jag har blivit tillfrågad av konvent via obskyrt långa refenser eller gamla prestationer (och ett par gånger på vänskapssidan, men det har varit i krissituationer). (fast klent att argumentera utifrån sina upplevelser, egentligen).

Argumenten att det är för att orgienlla äventyr skulle vara för svåra att skriva utan att få skriva karaktärerna tycker jag är fantasilöst, det är bara ett par dagar sedan vi ratade en konventsidé för att den inte skulle bli bra med färdiga karaktärer.

Och det kommersiella argumentet känns också lite konstigt, om jag inte missuppfattat saker så har ASF sålt slut på sin box och har fått intrycket att Från Atlantis till Blekinge går bra, och de är knappast standard vad jag hört. Så det verkar gå att sälja sånt också...