Nekromanti Om källhänvisningar

[Anarchclown]

Angående en diskussion som urartade och gick off topic. Jag ville lägga fram mina tankar om källor och källhänvisningar utan att få den tråden att spåra ur.

Notera att i denna tråd kommer vi att undvika att använda exempel ifrån forumets tidigare diskussioner i största möjliga mån och istället hitta på exempel helt utan källor. Vi är ett forum för rollspelare. Lite fantasi har vi väl ändå. Personer som inte kan hålla sig till detta eller som hoppar på andra personer i tråden på det personliga planet kommer jag anse vara off topic.

Här är nu mina åsikter.
Man måste inte ha en källa. Men man får också leva med att inte ha en källa när folk frågar en om den.

Det går att ha en åsikt eller kunskap utan att ha källor eller med källor som man inte längre minns. Fan. Jag vet att USA har 50 stater. Jag har ingen källa på det annat än, det lärde jag mig som liten. Jag kanske kan trolla fram en men jag har ingen på rak arm.

Jag tycker således att det är helt OK att uttrycka åsikter utan källor. Det är dock fortfarande också helt ok att be om källor och på detta sätt misstänkliggöra sagda åsikter. Det tillhör liksom för mig bara god debatt.

Exempel: "SD anger att det finns massinvandring i Sverige och att hundratusentals muslimer kommer in i landet varje år". Att be dem och en källa är inte ett osjysst grepp. Det är ganska brukligt. När deras svar dessutom är SCB och SCBs siffror inte stödjer detta påstående så kan man göra ytterligare poänger på detta. Om deras svar är "det har jag läst på en flashbacktråd" så blir det givetvis ännu mindre trovärdigt. Om deras svar skulle varit "Jag vet det" så kan det vara hur sant som helst. Det ger ändå mindre trovärdighet än andra källor.

 

[Sömniga Isaac]

Jag håller med om att en ska kunna fråga efter källor då detta kan ge den man talar med en bild om varifrån en själv fått sin verklighetsuppfattning men en får inte glömma att egna upplevelser också är en typ av källa, om en svag. Somliga ting är dock svårare att finna källor på och statistik går att vrida åt olika riktningar därav anser jag att statistik ska brukas med försiktighet. Här för några veckor sedan tog vår handledare i ekonomi delen upp statistikens brist då en enligt statistik kan säga "Fler trafikolyckor sker vid grön en röd gubbe" något som är sant enligt statistik. Vad som dock inte tas upp är hur statistiken står mot annan statistik i detta fall och på så sätt har en "sanning" blivit tillämpad utan för att den delen bli förklarad. Ska statistik användas som källa så ser jag med andra ord även att personen som använder den även förklarar hur denne har använt den. I exemplet ovan med trafikljusen är till exempel en förklaring att fler människor går mot grönt något som gör att det finns en sannolikhet att fler människor helt enkelt blir påkörda vid gröngubbe även om det procentuellt kanske är annorlunda. Att läsa statistik och använda det som källa är således en metod som kan vara väldigt förödande i en diskussion om inte alla parter kan läsa statistiken eller tyda den.

Red: Vår handledares poäng med sitt exempel var således att personen som använde statistiken med enkelhet skulle kunna förespråka att det är säkrare att gå mot rödgubbe, även om statistiken på så sätt med tiden skulle ändras och visa på motsatsen förmodligen.

 

[Troberg]

Jag tycker således att det är helt OK att uttrycka åsikter utan källor. Det är dock fortfarande också helt ok att be om källor och på detta sätt misstänkliggöra sagda åsikter. Det tillhör liksom för mig bara god debatt.

Inom rimliga gränser. Ibland får man också acceptera att vissa saker är common knowledge, saker som alla vet och man helt enkelt får acceptera a priori, och som därför inte är föremål för vetenskap. Att i ett sådant läge börja fråga efter källor är bara en fultaktik.

Exempel (dåligt, men jag kommer inte på något bättre just nu): Jag hävdar att merparten av de som föder barn är kvinnor. Att då fråga efter vetenskap som visar på det är bara ett sätt att misstänkliggöra mig när man har fått slut på vettiga argument.

Exempel: "SD anger att det finns massinvandring i Sverige och att hundratusentals muslimer kommer in i landet varje år". Att be dem och en källa är inte ett osjysst grepp.

Det är ett klockrent exempel på när man kan, och bör, fråga om en källa (och sedan slå dem i huvudet med den...).

 

[Arfert]

Jag upplever att tjat om källor lätt blir ett grepp att täppa till truten på diskussionsmotståndare som inte går i skolan eller nyligen gått färdigt. Och har en massa källor i färskt minne. Jag vet en massa saker, heck jag har levt i 51 år, men inte sjutton kan jag hitta en källa på allt på ett ögonblick.

Ber nån om en källa kan man kanske bemöda sig att leta upp den. Om det nu är så livsviktigt. Om man orkar. Men att trycka ner en massa källor i halsen kan lätt bli lite "von oben".

 

[Troberg]

Jag upplever att tjat om källor lätt blir ett grepp att täppa till truten på diskussionsmotståndare som inte går i skolan eller nyligen gått färdigt. Och har en massa källor i färskt minne. Jag vet en massa saker, heck jag har levt i 51 år, men inte sjutton kan jag hitta en källa på allt på ett ögonblick.

Samma för mig (bortsett från att jag bara är 43). Man har också begränsat med tid att lägga på en diskussion, så det är inte säkert att man har tid att gräva genom nätet för att hitta något man läste för 15 år sedan. Heck, jag tror jag lade 20 minuter på att hitta länken till Hans Rosling-videon.

Jag frågar om källor omm (ja, det är en medveten stavning och den är korrekt):

* Jag är övertygad om att motparten pratar i nattmössan (tex SD...).
* Jag är genuint intresserad av att lära mig mer och kommer att lägga tid på att läsa dem.

Jag gör det inte om det bara är för att misstänkliggöra någon.

 

[Anarchclown]

Jo. Men så brukar du också inte påstå att alla utlandsfödda är ju lite dummare än vi rena svenskar eller liknande. Ju mer extrem ens åsikt blir desto mer troligt är det att folk avkräver källor.